#sinnena

Enligt Galileo är citronen egentligen inte gul i sig. Den gula färgen sitter i stället i själen hos personen som förnimmer citronen. Inte heller den sura smaken eller citrusdoften finns i själva citronen. De finns i stället i själen hos personen som smakar eller luktar på citronen. [...] Med andra ord omvandlade Galileo de sinnliga kvaliteterna från egenskaper hos tingen i världen [...] till former av medvetande i människors själar.

Nu tror de alla, med förtvivlan till och med, på det varande. Men när de inte lyckas få tag i detta söker de efter orsaker till att det undanhålls dem. "Det måste vara ett sken, ett bedrägeri, som gör att vi inte kan förnimma varandet: var är bedragaren?" – "Vi har det, ropar de lycksaligt, det är sinnligheten! Dessa sinnen, som också i andra avseenden är så omoraliska, de bedrar oss rörande den sanna världen. Sensmoral: frigöra sig från sinnenas bedrägeri, från blivandet, från historien, från lögnen – historia är inget annat än tron på sinnena, tron på lögnen. Sensmoral: avvisande av allt som sätter sin tilltro till sinnena, av hela den övriga mänskligheten […] Och framför allt bort med kroppen, denna sinnenas eländiga idée fixe! behäftad med alla logiska fel som finns, vederlagd, till och med omöjlig, trots att den är fräck nog att bete sig som om den vore verklig!"…

Det är lätt att se att det som stegrar smärtan och vällusten i oss är den höga graden av skärpa i själen. Djuren, som håller själen i koppel, låter kroppen ta hand om alla förnimmelser: de är fria och naturliga och följaktligen praktiskt taget helt lika varandra inom varje djurart [...] Om vi själva lät bli att störa den rättskipning som pågår i våra lemmar och som ankommer på lemmarna i dessa frågor är det troligt att vi skulle ha det bättre och att naturen har givit dem en rimlig och lagom avstämning gentemot njutning och smärta [...] Men eftersom vi har frigjort oss från naturens regler och givit oss hän åt våra fantasiers kringströvande frihet, så låt oss åtminstone hjälpa till med att styra dem i den mest behagliga riktningen.

Det sinnena delger oss är … mångfald och olikhet, inte likhet. Likhet och enhet är något jag måste föreställa mig.

Avfärda inte det mänskliga med ständiga hänvisningar till det upphöjda. Det är i sinnenas rike där smärtorna och glädjen bor som vår värld skall förklaras.