#sekter

För att uppnå förvandling av själen måste man först inom sig döda "Gamle Adam", den syndiga människan. Men för detta måste man ta avstånd från allt jordiskt - ära och ryktbarhet, egenkärlek och skam - och beflita sig endast om ett - Guds vilja. Först då dör allt jordiskt i människan, och hon hör Guds röst. Detta är vad som kallas den mystiska piskarnas Återuppståndelse, när det inom människan inte längre finns något som är hennes eget, när hennes förstånd och tankar är Guds. Det är då som den heliga Ande tar sin boning i henne, och hennes gåtfulla omvandling till en ny Kristus äger rum. Men denna väg till "Gud inom sig" är lång och plågsam.

Muszjiken Rasputin beslöt att handla likadant. Han beslöt att "inom sig ta djävulen" [...] och besegra honom i sin egen kropp. Och han kallade sina beundrarinnor att komma till honom för att bli kvitt "djävulen" som levde inom dem, komma till honom som till läkaren för bot.

Så uppenbarade sig hos Rasputin denna märkliga egenskap - att invärtes leva rättfärdigt i ett hölje av ständig synd. Lidande under ånger förvandlar synd till Kärlek. Och Kärlek var huvudsaken för Rasputin. Kärlek som är utgjuten överallt. Hednisk Kärlek till naturen, till träd, gräs och örter, till floden. En kristlig Kärlek i familjen. Endast Kärleken är helig. [...] Allt som inte bar inom sig äkta Kärlek var för honom brottsligt och måste förändras. [...] Han ansåg även att kvinnor som av honom belönats med Kärlek eller befriats från otukt var förenade med honom med osynliga trådar, för evigt.

Att synden med synd fördriva var piskarsektens uppenbarelse. [...] Piskarna lär att efter synden följer hos den troende alltid ett djupt lidande över det begångna, och därpå en djup ånger, en stor rening av själen, som för människan närmare Gud. [...] Utan piskarnas tankevärld med dess frälsning från synden genom synd [...] kan man inte förstå Rasputin.

"Piskarna" uppenbarade sig i Ryssland under 1600-talet - under de första Romanovernas styre. [...] Denna godtrogna blandning av hedendom och ortodoxi kunde inte uppstå annat än i det primitiva, skoningslöst förtryckta, livegna Ryssland. Piskarnas lära öppnade inför den undergivna bonden en värld av oändliga möjligheter, ty den sade: varje man kan bli en "kristus", varje kvinna en "gudsmoder". Det gällde bara att fördriva köttets syndfullhet, att med ett rättskaffens leverne och böner förbereda själen till att den heliga Ande bosatte sig i den - fostra Kristus i sig själv, bli till honom. Att den helige Ande bosatte sig konkret i människosjälarna var en mystisk bokstavstro som de obildade bönderna med glädje accepterade. Varje piskarförsamling [...] hade sin "kristus" och sin gudsmoder".

När det inte finns något plats eller utrymme för de obekväma åsikterna