#lycka

Det kom en ofattbar tid. Som en trädgård låg den för sig själv och lyste i hans dunkla liv.

Efter år av sökande efter svar har jag börjat inse att livet kanske handlar mer om frågorna. Om lycka, relationer, självkänsla och modet att säga: Jag vet inte.

Så enkelt allting var. Nu var allt ont över. Nu skulle de bara vara tillsammans.

Dina vänner, de levande, omfamnar varandra, småpratar på trottoaren medan solen sjunker och kvällsbrisen fladdrar i kvinnornas sjalar – det är det, detta, som är innebörden i "ett lyckligt liv": det innebär att man finns i det närvarande.

Veckans reflektion

Om du sköter dig så kommer du att bli tjock och fet, sade gubben. Om du inte tänker för mycket på allt som har hänt dig så blir du kanske lycklig. Du kommer att dö omärkligt, inte ens du själv kommer att märka det.

Jag skrattade och rullade över på rygg. Himlen var blå som en målarkrita. Jag låtsades att jag låg på de vita bomullsmolnen. Jorden var fuktig under ryggen. Solen var varm, vinden var sval. Jag kände mig lycklig. Naturen höll om mig och verkade inte hitta något fel på mig.