NML personalhandbok

De bestämmelser om sekretess som är tillämpliga på skolan gäller följande områden:

nationella kursprov

skolhälsovården

skolkurators verksamhet

elevhälsan i övrigt

ärenden om tillrättaförande av elev 

Sekretess gäller uppgifter om elevers och deras närståendes personliga förhållanden i vilket forum de än diskuteras. Elevers studieresultat och närvaro omfattas inte av sekretess, medan personliga förhållanden som kan ha påverkat studieresultaten gör det.

Man bör inte diskutera känsliga uppgifter om elever och deras anhöriga i en större krets t.ex. i personalrummen. Bara den som behöver uppgiften för sitt arbete ska få ta del av den.

I princip ska alla anställda iaktta sekretess. Praktiskt sett innebär sekretess såväl tystnadsplikt som förbud att lämna ut handlingar. Kuratorer, psykologer och personal inom skolhälsovården har en starkare sekretess än övrig personal i skolan.

Sekretessen för lärare, skolledare och annan personal i skolan regleras enligt följande:

Fortlöpande information Lärare informerar löpande om elevens kunskaper i relation till målen för ämnet. 

Betyg Betyg sätts när undervisningen är avslutad. Om betyg ska sättas i samband med en bedömning av elevens kunskaper före kursens slut måste det finnas i förväg kända kriterier för de betyg som används. En sådan bedömning måste avse en tydligt avgränsad del av kursen/moment.

Som betyg ska användas någon av följande beteckningar.

För elever som påbörjade sin gymnasieutbildning innan 1 juli 2011:

Icke godkänd (IG)

Godkänd (G)

Väl godkänd (VG)

Mycket väl godkänd (MVG)

 För elever som påbörjade sin gymnasieutbildning efter 1 juli 2011:

A

B

C

D

E

F Underkänt

Skolverket har preciserat kunskapskrav för betygen E, C och A. Betygsskalan anger inga preciserade kunskapskrav för betygen D och B.

Betyg ska sättas av undervisande lärare. 

(...) Betyg ska bestämmas med hjälp av de kunskapskrav som har föreskrivits för en kurs. (...)   Skollagen 2010:800, 15:24 

  Läraren ska:

fortlöpande ge varje elev information om framgångar och utvecklingsbehov i studierna,

samverka med vårdnadshavare och informera om elevernas skolsituation och kunskapsutveckling, och redovisa för eleverna på vilka grunder betygssättning sker.

Läraren ska vid betygssättningen:

utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskrav som finns för respektive kurs,

beakta även sådana kunskaper som en elev har tillägnat sig på annat sätt än genom den aktuella undervisningen, och

utifrån de nationella kunskapskrav som finns för respektive kurs allsidigt utvärdera varje elevs kunskaper.

(Läroplan för Gymnasieskolan, SKOLFS 2011:144 s 15)

Betyg efter avslutad kurs förs in digitalt av undervisande lärare i Dexter, som sedan definitivmarkerar betyget (manual). Därefter skriver skolsekreterare ut betygskatalog. Sedan undertecknar läraren betygskatalogen med arkivbeständig penna. Inga ändringar får göras i katalogen därefter utom vid ren felskrivning. Rektor ska alltid kontaktas före ändring.

Om läraren på grund av en elevs frånvaro saknar underlag för bedömning av elevens kunskaper, ska betyg inte sättas. Det får inte finnas något underlag, varken skriftligt eller muntligt, överhuvudtaget om detta ska vara aktuellt. För den enskilda eleven är det stor skillnad mellan att få ett IG/F och inte betyg alls på en kurs. Rektor ska alltid kontaktas i förväg.

Läs mer i Skollagen 2010:800, kap 3 och 15, Gymnasieförordningen SFS 2010:2039 kap 8 och Läroplan för Gymnasieskolan, SKOLFS 2011:144 s 15.

Om eleven riskerar att inte få betyg eller att få IG/F ska läraren lyfta ärendet till mentor/arbetslaget (se särskilt stöd).

Om en elev erhåller betyget IG/F alternativt inte får betyg på en kurs ska läraren informera eleven om:

möjligheten till prövning för högre betyg

prövningens omfattning

regler för skriftlig anmälan till prövning

Omdömen Inga omdömen används.

Arbetsmiljöarbetet skall präglas av omsorg om elever och personal i organisationen. Den förebyggande verksamheten skall inriktas på att identifiera och snabbt undanröja riskmoment i miljön för att förebygga ohälsa och olycksfall.

Arbetsorganisation, arbetsförhållanden och arbetsuppgifter skall främja trivsel och personlig utveckling. Både den fysiska och psykosociala arbetsmiljön skall uppmärksammas. Malmö stad och vår förvaltning utvecklar former för tillämpning av arbetsmiljö- och samverksansfrågorna i enlighet med det nya samverkansavtalet.

I vår arbetsplan för Malmö latinskolas arbetsmiljö finns beskrivet hur det systematiska arbetsmiljöarbetet är upplagt.

(gäller språkval, individuellt val eller annan valbar kurs)

Före den 15 september kan elever i mån av plats tillåtas att byta kurs. För musikelever handläggs bytet av planeringschef. För övriga elever handläggs bytet av SYV. Bytet dokumenteras på särskild blankett . Alla byten görs sedan samtidigt. Registrering av byten görs av respektive skolsekreterare. Eleverna får besked om bytet genom att det individuella schemat ändras (även den individuella studieplanen ändras). Fram till att eleven inte ser ändringen i sitt schema ska eleven gå kvar i den gamla gruppen.

Allmänt Delta i möten som skolledningen kallar till. Leda arbetslagets möten. Lagsamordnaren ansvarar för att introducera nya lärare som tillkommer i arbetslaget.

Didaktisk utveckling Med stöd från skolledningen leda/initiera pedagogiska diskussioner och kollegialt lärande i arbetslaget.

Organisatoriskt arbete Hantera organisatoriska frågor som rör arbetslaget, tex schemat, kalender, elevernas arbetsbelastning. Lagsamordnaren ansvarar för att fånga upp frågor och idéer kring lärande för hållbar utveckling och dokumentation av planering och genomförande av undervisning som berör lärande för hållbar utveckling. Detta sker i google.

Lagsamordnaren hanterar arbetslagets googlegrupp.

8 § Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.

Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt.

Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. (Skollagen kap 3)

Arbetslaget ska diskutera elever som är i behov av särskilt stöd och/eller har svårt att nå mål i ämnen och tillsammans analysera dessa elevers behov. Arbetslaget får stöd och hjälp i det arbetet från specialpedagogerna/elevhälsan.

Arbetslaget beslutar gemensamt om vilka elever som ska anmälas till rektor (för utredning om särskilt stöd och eventuellt åtgärdsprogram). Blanketten för anmälan finns i Drive i mappen blanketter.

Ansvar:

Varje lärare har ansvar för att mentor informeras om elever som är i behov av särskilt stöd och/eller har svårt att nå mål i ämnen.

Mentor har ansvar för att diskussion enligt ovan genomföras i arbetslaget samt att beslut om anmälan till rektor fattas.

Varje lärare som undervisar elev där anmälan till rektor görs ska skriftligen dokumentera elevens lärande på särskild blankett (pedagogisk kartläggning). Den finns tillgänglig i Drive i mappen blanketter.

Konferensen är främst ett forum för kontinuerliga pedagogiska diskussioner och där ett kollegialt lärande sker. En utgångspunkt för det kan vara uppföljning av genomförda auskultationer i klassrum. Den didaktiska utvecklingen i ämnet ska särskilt uppmärksammas – perspektiv som utgår från beprövad erfarenhet och från vetenskap ska lyftas fram.

Konferensen ska i samarbete med skolans digitala didaktiker och bibliotekarier vara ett stöd för användningen av digitala verktyg i lärandet.

Konferensen ska i samarbete med skolans specialpedagoger se över och utveckla läromedel och arbetssätt som gynnar alla elevers lärande.

Konferensen ansvarar för att genomföra analys av resultat och bedömning av måluppfyllelse för kurser inom ämnet, som en del av skolans kvalitetsarbete. Styrkor och svagheter för undervisningen i sin helhet inom ämnet ska lyftas fram till skolledningen efter läsårets slut.

Allmänt

Kalla skolans lärare i ämnet till ämneskonferens minst tre gånger per termin samt leda denna och skriva minnesanteckningar.

Didaktisk utveckling

Med stöd från skolledningen leda/initiera pedagogiska diskussioner och kollegialt lärande i ämnesgruppen, tex kring betyg och bedömning.

Ansvara för att auskultationer hos ämneskollegor planeras.

Ansvara för att ämneskonferensen är orienterad beträffande nya läromedel.

Introducera och hjälpa nya lärare i ämnet. För nyutexaminerade utses särskild mentor.

Delta i utbildningsförvaltningens ämnesplanegrupp. Ansvara för att ämneskonferensen utser ersättare i utbildningsförvaltningens ämnesplanegrupp.

Organisatoriskt arbete

Budgetansvar för ämnets anslag till läromedel om inte ansvaret lagts på annan lärare. Årligen lämna ämnets förslag på budgetäskande till skolledningen.

Beställa läromedel om inte annan lärare getts detta uppdrag. Kontrollera och godkänna leveranser. (Se även Inköp)

Inventera det befintliga läromedelsbeståndet (för ämnet) och klassuppsättningar en gång per år.

Ansvara tillsammans med ämneskonferensen för att planering och samordning av nationella prov genomförs i ämnet.

Samordna underhåll och inventering av lokaler och utrustning.

Genomföra prövningar (ej F-prövning). 

Arbetsmiljöarbete

Arbetstid för lärare (AB § 13)

A. Sammantaget har heltidsanställd arbetstagare enligt dessa bestämmelser samma årsarbetstid som andra heltidsanställda. (1767 timmar)

B. Den av arbetsgivaren reglerade arbetstiden för heltidsanställd arbetstagare är 1360 timmar per verksamhetsår, utlagt på 194 dagar.

C. Resterande del av arbetstiden 407 timmar är förtroendearbetstid. (10,5 tim/vecka)

Skolledningen lämnar förslag på utläggningen av den reglerade arbetstiden. Lärare som önskar ett annat utlägg kontaktar sin rektor. Den reglerade arbetstiden delas upp på 3 perioder. Förslag lämnas för varje period med beaktande av nedanstående för godkännande.

För heltidsanställd lärare gäller 35 timmar i veckan och för deltid i förhållande till detta. Lunchrast tillkommer om 30-60 minuter om arbetstiden för en dag uppgår till minst 5 timmar.

(Beräkna minst 15 minuters arbetstid före dagens första lektion och minst 15 minuter efter dagens sista lektion.) 

9 § Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas.

Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt enligt 11 § eller i form av anpassad studiegång enligt 12 § får rektorn inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan.

Om en utredning enligt 8 § visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn eller den som rektorn har överlåtit beslutanderätten till i stället besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas. (Skollagen kap. 3)

Notering För närvarande förbereder Utbildningsdepartementet en lagändring som kommer att påverka arbetet med åtgärdsprogram. Troligen träder lagändringen i kraft efter årskiftet. Då behöver åtgärdsprogram endast upprättas om eleven eller om elevens vårdnadshavare begär det. Rätten till särskilt stöd kvarstår. 

Rektor sammankallar vid behov ett möte med elev/vårdnadshavare, så kallad studiekonferens. Medarbetare i Latinhälsan kan även kalla till studiekonferens.

Delaktiga: Elev, vårdnadshavare, mentor, berörd medarbetare från Latinhälsan och vid behov undervisande lärare.

Vid studiekonferens förs minnesanteckningar på särskilt formulär (Latinhälsan ansvarar). Anteckningarna arkiveras i elevens mapp.

Klasskonferenser hålls en gång per termin och leds av rektor. Klasskonferensen väljer sekreterare som för minnesanteckningar (delas i google med berörda).

2 § Rektorn får bevilja en elev ledighet från skolarbetet för enskilda angelägenheter. Eleven får i mindre omfattning befrias från vissa undervisningspass eller från annat skolarbete av Rektorn. (Gymnasieförordningen kap 12)

Gymnasieskolan har närvaroplikt för sina elever. I skolans undervisning ska eleverna inhämta och redovisa den kunskap som kurserna inom de olika programmen avser att ge och då är närvaro en given förutsättning för lärande och bedömning.

För att eleverna ska få rätt till studiehjälp och studiemedel krävs heltidsstudier. Heltidsstudier kräver kontinuerligt deltagande i undervisningen.

Ansvar: Rektor /mentor

Beslut:

Ledighet för tre dagar i följd och för sammanlagt högst sex dagar per läsår kan beviljas av elevens mentor.

Ledighet mer än tre dagar i följd och mer än sex dagar per läsår kan beviljas av rektor.

Begäran om ledighet görs på särskild blankett senast sju dagar före ledighetens början.

Ansökan lämnas till mentor. När mentor beviljar eller avslår ansökan lämnas blanketten direkt till eleven. När rektor ska besluta lämnar mentor blanketten till rektor (efter att mentor har yttrat sig). Rektor lämnar därefter blanketten till mentor. Mentor registrerar ledigheten i Dexter. 

Ansökningar om ledigheter behandlas restriktivt.