EdQu

I dagarna har vi haft smygpremiär för EdQu:maker, vårt skaparverktyg för läromedel. I korthet kan det liknas vid en digital verkstad, där du som användare kan bygga nya läromedel, baserat på redan existerande. Du kan t.ex. låna material från olika läromedel, eller helt enkelt behålla just det som är intressant för dig och dina elever. 

Vad är syftet med EdQu:maker?

Syftet med EdQu:maker är enkelt: Vi vill ge alla lärare makten att enkelt och smidigt skapa kraftfulla läromedel. Det här är en naturlig del av digitaliseringen tycker vi. Läromedel bör kunna anpassas efter pedagogen och eleverna – det ska inte vara tvärtom. Med vårt verktyg vill vi möjliggöra att alla läromedel som det finns behov för, kan skapas. I längden vill vi också kunna lyfta särskilt populära och framgångsrika läromedel som bevisligen fungerar i många klassrum. Skapa och dela, precis som inom andra digitaliserade områden (t.ex. musik, film, serier, böcker).

En annan aspekt är att innehåll (t.ex. texter, videor, widgets) finns överallt och varierat på internet. Du kanske själv har publicerat och delat material med andra. Nu är det möjligt att smidigt och vackert presentera aktuellt och anpassat material till den egna elevgruppen och sedan enkelt uppdatera detta precis när det behövs. Du kan t.ex. bygga ut läromedlet under terminens gång!

Vad tror vi att EdQu:maker kan göra i framtiden?

Det tar tid och energi att skapa läromedel. Det har också tagit oss tid och mycket energi att skapa EdQu:maker. Från smygpremiären nu och framåt ser vi att en hel del saker kan tillkomma, med målet att underlätta skapandet av alla möjliga läromedel. Vi har en ambitiös plan, och tror att framtidens verktyg för att skapa läromedel kommer att ha stöd för:

Att skapa läromedel i alla ämnen

Att skapa egna, självrättande frågor

Att öppna upp för innehåll som kan användas både digitalt och analogt utan dator

På lite sikt, stöd för automatiserad textläsning och -bedömning (som stöd)

Där är vi inte ännu, men vi är en bit på vägen. Och redan nu erbjuder EdQu:maker möjligheter att skapa helt anpassade läromedel, med just det innehåll och den form du önskar. Ju fler läromedel som skapas i EdQu:maker, desto bättre tror vi att verktyget kommer bli.

Nu har terminen tagit slut, och vi vill passa på att tacka alla tusentals elever och lärare som använt EdQu och varit med nu när tjänsten växer. Under året har vi lanserat massor med nytt innehåll:

Elevens nya träningsläge

Möjlighet för lärare att skapa utmaningar

Möjlighet för kollegor att samarbeta i EdQu

Läromedel för år 4 - 9

Extra roligt är såklart att så många lärare och elever har börjat använda vår tjänst – förhoppningsvis har det på så vis även blivit lättare för dem att summera skolåret som gått :)

Vi vill passa på att önska god jul och gott nytt år, men kunde inte hålla oss från att introducera några små nyheter i tjänsten. Se dem som tidiga julklappar från vår sida!

Du har fått ett snyggare bibliotek!

Vi har gjort om biblioteket - det är nu enklare att hitta rätt läromedel och kartläggningsmaterial. Allt är precis som tidigare sprängfyllt med material och klart att användas av dig och eleverna! Här ser du hur det kan se ut:

Liveuppdatering under pågående test

Nu kan du se hur det går för eleverna under ett pågående test. Nu kan du som lärare se hur många frågor dina elever har hunnit svara på, och hur många av dem som har lämnat in. Klicka bara på det pågående testet (rödmarkerat i bilden nedan), så ser du dina elevers arbete under testets gång.

Året går mot sitt slut, vi ses och hörs igen 2017! Vi lovar att det blir ett fantastiskt händelserikt år!

Glada julhälsningar

Nyligen publicerade friskolekoncernen Internationella Engelska skolan (IES) statistik kring kunskapsutvecklingen hos deras högstadieelever. Statistiken visar att elever på IES skolor, baserat på resultat från de senaste nationella proven, uppnått ett större förbättring av provbetyg än motsvarande elevgrupp på andra, främst kommunala, skolor. Grattis till IES för denna långsiktiga framgång. 

Vi på EdQu börjar nu i allt större utsträckning, och i allt snabbare takt, se att skolor mer och mer intresserar sig för mätbar skolutveckling. Skolor och huvudmän gör detta av flera anledningar: 

effektivare resursfördelning (personal)

bättre och tydligare utrullning av pedagogiska koncept

uppföljning och objektivitet i kunskapsbedömning, både för intern utveckling och för extern marknadsföring

Exemplet IES visar också att seriös och objektiv kunskapsmätning nu har blivit en avgörande marknadsföringsaspekt hos skolor. Det som tidigare anförtroddes varumärken och tradition kanske i framtiden konkurreras ut av faktiska mätningar och resultat. Det vore ett steg mot en mer transparent och på många sätt bättre skola. 

Vi gillar att “skoleffekten” förs fram; det är ett ganska relevant mått för att utvärdera vad skolan som helhet förmår lära sina elever som grupp. Baserat på nationella proven ger den elever och vårdnadshavare en indikation på hur skolgången på en viss skola kan tänkas bli. Däremot hjälper den inte lärare och rektorer i deras vardag, d.v.s. undervisningen och skolutvecklingen, annat än på väldigt lång sikt. 

En positiv skoleffekt är en orsak av god undervisningseffekt, och god undervisningseffekt sker på mycket kortare tidshorisont än den uppmätta skoleffekten (3 års-intervall). God undervisningseffekt kan uppnås på många olika sätt, och har också varit i rampljuset de senaste åren (jmf. t.ex. Hattie). 

Nu har alla skolor, med genomtänkt och vettig digitalisering, möjligheten att realistiskt och utan administrativ börda mäta undervisningseffekten. Vad gick bra med dessa klasser? Vad fungerar hos oss i skolan? En del i detta är naturligtvis också att vidareutbilda personalen i dessa frågor.

Genom att besvara öppnare, svårare frågor som dessa kan rektorer och huvudmän ta kontroll över skoleffekten. Då kan skolledare redan inför terminens/läsårets slut veta hur väl skolan har presterat och hur mycket eleverna har lärt sig. Varje termin. Varje läsår. Automatiserat.

Det är digitalisering av skolutvecklingen.

Vi vill att alla ska kunna använda EdQu. Gratis. Överallt. Samtidigt vill vi kunna stödja och hjälpa de skolor som använder EdQu i stor utsträckning och som en naturlig del av deras skolutveckling. Därför inför vi två versioner av EdQu, med start den första december 2016.

EdQu Bas kommer fortsatt innehålla de funktioner du är van vid i dagens version av EdQu: adaptiva läromedel, tester och utmaningar samt samarbete med kollegor. I EdQu Bas kan lärare planera 10 aktiviteter per termin (tester / utmaningar) medan elever kan jobba obegränsat.

EdQu Premium kommer baseras på en elevlicens och gälla för hela skolan på EdQu. En kostnad per elev och år: rättvist och transparent. Med EdQu Premium kan lärare på skolan planera obegränsat med aktiviteter per termin. Under våren kommer vi fylla EdQu Premium med spännande nyheter: nya kurser och nya funktioner för att ändra / skapa ditt eget läromedel.

Oavsett version just du väljer så kommer naturligtvis dina elever kunna fortsätta använda EdQu obegränsat. 

Ett dussintal lärare har under höstterminen börjat använda en ny tjänst som vi kallar EdQu:Maker. Tanken med det här blogginlägget är att ge en introduktion till vad idén bakom tjänsten är.

Vi började bygga på tjänsten i våras, efter att vi intervjuat våra flitigaste användare för att höra vad de saknade i den nuvarande tjänsten.

 En av de viktigaste punkterna som dök upp var:

Kurserna är bra. Tester och utmaningar är bra verktyg för mig som lärare. Men vi har vår planering - jag skulle behöva en kurs som matchar den ännu bättre. Hur ska jag lösa det?

Det visade sig vara ett vanligt problem och försvårade för våra lärare att faktiskt kunna utnyttja materialet på bästa sätt. Det blev tydligt att vi, för att lösa problemet, behövde kunna skapa läromedel som läraren - vid behov - skulle kunna kunna utvärdera och ändra när som helst. Vi identifierade dessa tre områden som de viktigaste när det gäller anpassning av läromedel:

Rätt avgränsning av innehåll, till både fördjupning och svårighetsgrad

Rätt ordning på ämnesmaterialet, enligt den pedagogiska planeringen

Rätt teorimaterial, som passar elevgruppen och lärarens undervisningsstil

Efter sex månaders utvecklingsarbete, närmar vi oss snart lansering.

EdQu:Maker - en sätt att skapa och dela läromedel

Målet med EdQu:Maker är att kunna erbjuda läromedel som varje lärare uppfattar som “sitt eget”. Det är upp till den professionella läraren eller lärarlaget att avgöra om ett läromedel är “färdigt” eller behöver justeras på sina ställen (till form eller innehåll). Det ska också gå att börja från början: att skapa "sitt” läromedel från grunden - som stödjer lärarens undervisning och elevgruppen i just det klassrummet.

Läraren kan med andra ord börja utifrån ett färdigt digitalt läromedel, och sen ändra det efter behov.

Ett exempel är t.ex. att kunna samla och hålla ihop olika källor till lärande. Hitter någon en fantastisk videogenomgång av bråkräkning? Lägg till det i läromedlet. Behöver språknivån justeras i teorimaterialet så det passar eleverna i just din klass? Ändra och publicera direkt till eleverna.

Tanken med EdQu:Maker är att kunna uppdatera löpande och efter behov.

Riktigt bra läromedel ska sedan kunna delas med, och utvärderas av, kollegiet. Dit vill vi vara på väg.

Vad är skillnaden jämfört med gamla läromedel?

Vi tror inte att den viktigaste skillnaden med digitala läromedel är de nya format (bild, video, etc.) som kan inkluderas. Bilder och video finns redan, utspridda i boken och på nätet, som ett komplement till de analoga böcker som används i klassrummet. Istället tror vi att nästa generations läromedel är den enskilda lärarens val av läromedel. Som lärare är det rimligt att ha kontroll över innehållet och flödet på innehållet. Det innebär att varje läromedel, även det som är framröstat som det bästa i Sverige, behöver kunna justeras och ändras efter behov. 

Som lärare är det rimligt att ha kontroll över innehållet och flödet på innehållet. 

Det vill vi kunna erbjuda i EdQu:Maker.

Med tjänsten vill vi, på lite sikt, ändra på sättet som läromedel skrivs, används och delas. Varje lärare ska kunna hitta, ändra och skapa det läromedel som är just deras och deras elevers. Eftersom det är digitalt ska det sedan direkt kunna delas ut till andra som använder läromedlet: elever, lärare och hela skolor.

Det är ett stort mål, men vi är peppade att ta oss dit tillsammans med alla våra lärare!

När kommer EdQu:Maker?

Här delar jag med mig av tio metoder som används i ett klassrum i Sverige idag. Nu har vi kommit till metod 10. Det här är egentligen en del i det levande skolutvecklingen och sträcker sig utanför klassrummet. Jag vill ändå lyfta upp att flera skolor i Sverige använder EdQu just för att objektivt mäta elevernas (och därmed skolans) utveckling. Har du en egen metod som du vill dela med dig av? Skriv i kommentarerna eller skicka ett mail till [email protected].

Här tar jag endast upp arbetssätt som rör EdQus testfunktion. Det finns även ett träningsläge som eleverna kan använda på egen hand, utan att du som lärare behöver planera in något. Du kan dock följa elevernas framsteg och utveckling även när de tränar. Träning och testning går hand i hand, så uppmuntra eleverna till träning mellan tester. De fungerar både i klassrummet och på bussen.

10. Jämför klassers utgångsläge och utveckling under läsåret – diskutera skolutveckling

Varför är det här bra? Vi genomför analyser av skolor och skolkoncerner varje år. Insynen baserad på statistik underlättar planering av riktade insatser, målsättningar samt uppföljning om insatserna har fungerat. Dessa undersökningar kräver dock en del planering i förväg - ägandet av undersökningen bör vara hos rektorn.

Syfte & mål: Syftet är att mäta och undersöka kunskapsutvecklingen i en eller flera grupper parallellt. Målet är att t.ex. kunna utvärdera pedagogiska metoder, likvärdigheten hos andra prov eller hur gruppens förutsättningar (storlek, sammansättning, etc.) påverkar kunskapsinhämtningen.

För vem? Fungerar oavsett ålder.

Hur? Detta kan användas på en uppsjö olika sätt. En grundläggande förutsättning är att gruppernas utgångsläge dokumenteras objektivt. Genomför t.ex. identiska Klassrumstest diagnostiskt i början av året i samtliga grupper som ska jämföras (“Starttestet”). Identiska innebär i detta fall att de undersöker samma områden - varje elev får fortfarande ett unikt, anpassat test i EdQu.

Mot slutet av undersökningsperioden, t.ex. slutet av terminen eller läsåret, genomför ni ytterligare ett identiskt Klassrumstest (“Avslutningstestet”) med samtliga grupper. Detta test kan vara detsamma som genomförts i början av undersökningsperioden, men är inte obligatoriskt.  Det underlättar dock analysarbetet.

Nästa steg: Efter att undersökningsperioden avslutats behöver resultatet analyseras och utvärderas. Är utvecklingen på elev- och gruppnivå som ni förväntade er? Finns en stark korrelation mellan Avslutningstestet och andra prov/tester som genomförts i gruppen? Varför/varför inte? Vilka slutsatser kan ni dra utifrån genomförda pedagogiska metoder? Beror variationen mellan grupperna på enstaka elevresultat eller är de genomgående högre/lägre? Ta ett möte utifrån dessa objektiva mätningar – t.ex. med hela lärarlaget eller rektorn. Vilka insatser behöver göras?

Vad är ett Klassrumstest? Ett Klassrumstest är ett övervakat test som går på tid. Eleverna ska inte samarbeta. Individens kunskaper undersöks i detalj.

Det här är de tio arbetssätten jag kommer ta upp inom kort:

Prova på ett (nytt) område i par

Börja ett nytt kursområde med en diagnos (pre-testing)

Blanda konsekvent in tidigare arbetsmaterial

Gör om testet efter några veckor - förstärk minneseffekter och prata om att glömma kunskaper

Testning i tre steg - synliggör lärandet

Planera in veckovisa test utifrån en systematik

Täpp igen kunskapsluckor direkt efter ditt större prov

Planera in EdQu-arbete med specialpedagog

Börja kursen med diagnos på förkunskaper

Jämför klassers utgångsläge och utveckling under läsåret - diskutera skolutveckling

Här delar jag med mig av tio metoder som används i ett klassrum i Sverige idag. Nu har vi kommit till metod 9. Gör du på något annat sätt som du vill dela med dig av? Skriv i kommentarerna eller skicka ett mail till [email protected].

Här tar jag endast upp arbetssätt som rör EdQus testfunktion. Det finns även ett träningsläge som eleverna kan använda på egen hand, utan att du som lärare behöver planera in något. Du kan dock följa elevernas framsteg och utveckling även när de tränar. Träning och testning går hand i hand, så uppmuntra eleverna till träning mellan tester. De fungerar både i klassrummet och på bussen.

9. Börja kursen med diagnos på förkunskaper från tidigare kurser

Syfte & mål: Syftet är att tydliggöra vilka kunskaper dina elever har med sig in i kursen/läsåret. Målet är att du ska få en tydlig bild av gruppen du ska undervisa, så att du kan planera din undervisning.

För vem? Fungerar oavsett ålder.

Hur? Det här är kanske den mest typiska / klassiska användningen av tester. Den ger främst dig som lärare insyn i elevgruppen du ska undervisa i.

Planera in ett representativt Klassrumstest för en lektionstimme. I EdQu-test kan du blanda fritt, med material från vitt skilda ämnesområden. Tydliggör syftet med testet och ställ in testets återkoppling så att den matchar syftet. I många fall behöver eleverna t.ex. inte få reda på sitt numeriska resultat på testet. Ofta är detta ett av elevernas första möten med EdQu, så glöm inte bort att berätta att varje test är unikt och anpassar sig i svårighetsgrad till elevens prestation.

Nästa steg: Direkt efter testet är det givande att be eleverna träna på den del som var svagast på testet. Det kan eleven göra direkt från sin testrapport / återkoppling. Du som lärare får alltid en fullständig testrapport att analysera efter lektionen. Följ gärna upp med ett uppföljningstest senare under terminen, för att undersöka utvecklingen i de testade kunskaperna.

Vad är ett Klassrumstest? Ett Klassrumstest är ett övervakat test som går på tid. Eleverna ska inte samarbeta. Individens kunskaper undersöks i detalj.

Det här är de tio arbetssätten jag kommer ta upp inom kort:

Prova på ett (nytt) område i par

Börja ett nytt kursområde med en diagnos (pre-testing)

Blanda konsekvent in tidigare arbetsmaterial

Gör om testet efter några veckor - förstärk minneseffekter och prata om att glömma kunskaper

Testning i tre steg - synliggör lärandet

Planera in veckovisa test utifrån en systematik

Täpp igen kunskapsluckor direkt efter ditt större prov

Planera in EdQu-arbete med specialpedagog

Börja kursen med diagnos på förkunskaper

Jämför klassers utgångsläge och utveckling under läsåret - diskutera skolutveckling

Här delar jag med mig av tio metoder som används i ett klassrum i Sverige idag. Nu har vi kommit till metod 8. Gör du på något annat sätt som du vill dela med dig av? Skriv i kommentarerna eller skicka ett mail till [email protected].

Här tar jag endast upp arbetssätt som rör EdQus testfunktion. Det finns även ett träningsläge som eleverna kan använda på egen hand, utan att du som lärare behöver planera in något. Du kan dock följa elevernas framsteg och utveckling även när de tränar. Träning och testning går hand i hand, så uppmuntra eleverna till träning mellan tester. De fungerar både i klassrummet och på bussen.

8. Planera in EdQu-arbete med specialpedagog

Syfte & mål:

Syftet är att tydliggöra planerat och genomfört elevarbete. Målet är både lärare och speciallärare ska veta vad en elev behöver jobba med samt snabbt få en översikt över hur arbetet har gått.

För vem? Fungerar oavsett ålder.

Hur? Prova gärna två varianter, beroende på situation fungerar båda väl.

Variant 1: Planera in ett Övningstest inför elevens arbete med specialläraren. Testet går inte på tid. Frågorna kommer ställas en efter en tills alla områden är avklarade. Testet går dock inte att starta om. Detta är lämpligt när eleven behöver stöd i planeringen av sitt arbete. Här ligger arbetsmaterialet (d.v.s. testet) redo. Du som lärare får också återkoppling på frågenivå.

Variant 2: Ge eleven i uppgift att genomföra träningar på ett antal avsnitt i kursen. Informera ev. specialpedagogen om vilka avsnitt du kommit överens om med eleven. Under arbetet med specialläraren kan eleven genomföra träningar ett obegränsat antal gånger, utan tidspress. Du som lärare får återkoppling på avsnittsnivå.

Nästa steg: Inför ditt nästa arbetspass med eleven, undersök elevens aktivitet och resultat. Jämför med det ni kom överens om. Vad tyckte eleven om arbetssättet? Kan eleven själv rekommendera områden hon/han ska jobba med härnäst?

Vad är ett Övningstest? Ett Övningstest är ett test som inte går på tid, men i övrigt är uppbyggt som ett Klassrumstest.

Det här är de tio arbetssätten jag kommer ta upp inom kort:

Prova på ett (nytt) område i par

Börja ett nytt kursområde med en diagnos (pre-testing)

Blanda konsekvent in tidigare arbetsmaterial

Gör om testet efter några veckor - förstärk minneseffekter och prata om att glömma kunskaper

Testning i tre steg - synliggör lärandet

Planera in veckovisa test utifrån en systematik

Täpp igen kunskapsluckor direkt efter ditt större prov

Planera in EdQu-arbete med specialpedagog

Börja kursen med diagnos på förkunskaper

Jämför klassers utgångsläge och utveckling under läsåret - diskutera skolutveckling

Här delar jag med mig av tio metoder som används i ett klassrum i Sverige idag. Nu har vi kommit till metod 7. Gör du på något annat sätt som du vill dela med dig av? Skriv i kommentarerna eller skicka ett mail till [email protected].

Här tar jag endast upp arbetssätt som rör EdQus testfunktion. Det finns även ett träningsläge som eleverna kan använda på egen hand, utan att du som lärare behöver planera in något. Du kan dock följa elevernas framsteg och utveckling även när de tränar. Träning och testning går hand i hand, så uppmuntra eleverna till träning mellan tester. De fungerar både i klassrummet och på bussen.

7. Täpp igen kunskapsluckor direkt efter ditt större prov

Syfte & mål:

Syftet är att förstärka svaga kunskapsområden medan de är aktuella i elevens minne. Målet är att inte låta eleven halka efter i något enstaka kunskapsområde, vilket också underlättar undervisningen i grupp.

För vem? Fungerar oavsett ålder. Eftersom testerna blir lite större (30+ min) är det lämpligast för högre åldrar.

Hur? Här utgår vi från att du har genomfört ett större prov med din elevgrupp. Analysera elevernas provresultat. Vilka områden borde den individuella eleven jobba mer på? Finns det områden som större delgrupper borde repetera?

Planera in ett repetitionstillfälle under lektionstid. Det kan räcka med 20 - 30 min. Planera för detta tillfälle in individuella Klassrumstester för berörda elever. Det kan verka avskräckande att planera in så många individtester, men går överraskande fort. Informera gärna eleverna om att testet planerats in. De kan då gå in på EdQu och se vilka områden som kommer repeteras på testet. Uppmana gärna eleven att i förväg träna på just dessa områden, i deras träningsläge.

Repetitionstesterna kan du som lärare använda både ur ett vidare formativt syfte eller som en “andra chans” att visa kunskaper. Det är upp till dig!

Nästa steg: Analysera om eleven har lyft sina resultat jämfört med tidigare prov. Undersök gärna om eleven innan testet aktivt har repeterat materialet som testats. Detta hittar du under “Aktivitet” på elevens sida. Om eleven inte uppvisar tillräckliga kunskaper, överväg att diagnosticera mer grundläggande kunskaper inom området.

Vad är ett Klassrumstest? Ett Klassrumstest är ett övervakat test som går på tid. Eleverna ska inte samarbeta. Individens kunskaper undersöks i detalj.

Det här är de tio arbetssätten jag kommer ta upp inom kort:

Prova på ett (nytt) område i par

Börja ett nytt kursområde med en diagnos (pre-testing)

Blanda konsekvent in tidigare arbetsmaterial

Gör om testet efter några veckor - förstärk minneseffekter och prata om att glömma kunskaper

Testning i tre steg - synliggör lärandet

Planera in veckovisa test utifrån en systematik

Täpp igen kunskapsluckor direkt efter ditt större prov

Planera in EdQu-arbete med specialpedagog

Börja kursen med diagnos på förkunskaper

Jämför klassers utgångsläge och utveckling under läsåret - diskutera skolutveckling

Här delar jag med mig av tio metoder som används i ett klassrum i Sverige idag. Nu har vi kommit till metod 6. Gör du på något annat sätt som du vill dela med dig av? Skriv i kommentarerna eller skicka ett mail till [email protected].

Här tar jag endast upp arbetssätt som rör EdQus testfunktion. Det finns även ett träningsläge som eleverna kan använda på egen hand, utan att du som lärare behöver planera in något. Du kan dock följa elevernas framsteg och utveckling även när de tränar. Träning och testning går hand i hand, så uppmuntra eleverna till träning mellan tester. De fungerar både i klassrummet och på bussen.

6. Planera in veckovisa test utifrån en systematik

Syfte & mål:

Syftet är att upprätthålla en “interleaved” övning, d.v.s. konsekvent blanda ämnesområden. Målet är att öka elevernas kunskapsresultat på test.

För vem? Fungerar oavsett ålder. Eftersom testerna blir lite större (30+ min) är det lämpligast för högre åldrar.

Hur? Du genomför test veckovis. Innehållet i testerna följer t.ex. denna mall:

Området ni arbetar med just nu

Ett område ni arbetade med för en-tre veckor sedan (inte identiskt med det första)

Ett område ni arbetade med en-två månader sedan

Testet kan du genomföra som antingen ett Klassrums- eller Övningstest. Rekommenderat är att avsätta klassrumstid varje vecka att genomföra testet, d.v.s. Klassrumstest. Många elever upplever det som tydligt och transparent. Tanken är att testresultaten ska användas formativt.

Denna procedur upprepas veckovis, med uppdaterat testinnehåll.

Nästa steg: Efter testet kan eleverna träna på området som gick svagast på testet. På så sätt förstärks de svagaste områdena direkt. Genom att analysera testrapporten får du insyn i hur kunskaperna håller i sig över tid. Om det finns stora differenser i kunskap p.g.a. förfluten tid är det värt att diskutera t.ex. riktad repetition eller förändrad studieteknik.

Vad är ett Klassrumstest? Ett Klassrumstest är ett övervakat test som går på tid. Eleverna ska inte samarbeta. Individens kunskaper undersöks i detalj.

Det här är de tio arbetssätten jag kommer ta upp inom kort:

Prova på ett (nytt) område i par

Börja ett nytt kursområde med en diagnos (pre-testing)

Blanda konsekvent in tidigare arbetsmaterial

Gör om testet efter några veckor - förstärk minneseffekter och prata om att glömma kunskaper

Testning i tre steg - synliggör lärandet

Planera in veckovisa test utifrån en systematik

Täpp igen kunskapsluckor direkt efter ditt större prov

Planera in EdQu-arbete med specialpedagog

Börja kursen med diagnos på förkunskaper

Jämför klassers utgångsläge och utveckling under läsåret - diskutera skolutveckling

Här delar jag med mig av tio metoder som används i ett klassrum i Sverige idag. Nu har vi kommit till metod 5. Gör du på något annat sätt som du vill dela med dig av? Skriv i kommentarerna eller skicka ett mail till [email protected].

Här tar jag endast upp arbetssätt som rör EdQus testfunktion. Det finns även ett träningsläge som eleverna kan använda på egen hand, utan att du som lärare behöver planera in något. Du kan dock följa elevernas framsteg och utveckling även när de tränar. Träning och testning går hand i hand, så uppmuntra eleverna till träning mellan tester. De fungerar både i klassrummet och på bussen.

5. Testning i tre steg - synliggör lärandet

Varför är det här bra? Testning i sig har visat sig vara en av de allra effektivaste lärandemetoderna. Med denna metodik (som knappast var möjlig med analoga metoder!) lyfter du fram och visar eleven dennes utveckling, samtidigt som eleven lär sig!

Syfte & mål: Syftet är att visualisera lärande av ett område. Målet är att eleven ska få se och känna att hon/han lär sig, förbättrar resultat samt bibehåller kunskaperna.

För vem? Fungerar oavsett ålder. Kan vara ett bra diskussionsunderlag i grupper där eleverna har ett starkt betygsfokus och mindre lärandefokus.

Hur? Tanken här är att genomföra tre identiska test. Om tre test känns övermäktigt kan det första (förtestet) strykas. Planera in tre test inom samma område. Helst något ni jobbar med fokuserat, med en tydlig början och ett slut. Tydliggör för eleverna att ett test (mittentestet) kommer att göras i EdQu mot slutet av din planeringshorisont. Genomför ett förtest i början av din planering, t.ex. i anslutning till att du “bokar” in mittentestet med eleverna. Ca 3-4 arbetsdagar efter mittentestet genomför du ett inplanerat identiskt eftertest med eleverna. På eftertestet har eleverna möjlighet att korrigera tidigare gjorda misstag samt nyinhämtade kunskaper. Vi rekommenderar att använda Klassrumstest. Tydliggör gärna för eleverna vad syftet är samt att syftet är formativt.

Nästa steg: Direkt efter testet: Be eleverna jämföra de tre testresultaten. Vad går bättre nu än tidigare? Vilka nya saker har de lärt sig? Finns det något fel som de genomgående verkar göra? Var det sista testet svårare än det näst sista? Analysera gärna gruppens resultat över tid. Hur utvecklar sig resultatet? Vilka elever har utvecklats mycket/lite?

Vad är ett Klassrumstest? Ett Klassrumstest är ett övervakat test som går på tid. Eleverna ska inte samarbeta. Individens kunskaper undersöks i detalj.

Det här är de tio arbetssätten jag kommer ta upp inom kort:

Prova på ett (nytt) område i par

Börja ett nytt kursområde med en diagnos (pre-testing)

Blanda konsekvent in tidigare arbetsmaterial

Gör om testet efter några veckor - förstärk minneseffekter och prata om att glömma kunskaper

Testning i tre steg - synliggör lärandet

Planera in veckovisa test utifrån en systematik

Täpp igen kunskapsluckor direkt efter ditt större prov

Planera in EdQu-arbete med specialpedagog

Börja kursen med diagnos på förkunskaper

Jämför klassers utgångsläge och utveckling under läsåret - diskutera skolutveckling

Här delar jag med mig av tio metoder som används i ett klassrum i Sverige idag. Nu har vi kommit till metod 4. Gör du på något annat sätt som du vill dela med dig av? Skriv i kommentarerna eller skicka ett mail till [email protected].

Här tar jag endast upp arbetssätt som rör EdQus testfunktion. Det finns även ett träningsläge som eleverna kan använda på egen hand, utan att du som lärare behöver planera in något. Du kan dock följa elevernas framsteg och utveckling även när de tränar. Träning och testning går hand i hand, så uppmuntra eleverna till träning mellan tester. De fungerar både i klassrummet och på bussen.

4. Gör om testet efter några veckor - förstärk minneseffekter och prata om att glömma kunskaper

Varför är det här bra? Tiden mellan repetitioner är direkt kopplad till hur länge du minns en kunskap. Beroende på studieteknik bibehålls kunskaper olika länge.

Syfte & mål: Syftet är att både att ytterligare förstärka minnesbilder av material, men också att diskutera glömska och studieteknik. Målet är att eleven ska förstärka sina minnesbilder av dessa kunskaper och kunna reflektera över om den egna studietekniken är fördelaktig för långvarigt lärande.

För vem? Fungerar oavsett ålder. Diskussionen om studieteknik är framförallt intressant för högstadiet och gymnasiet.

Hur? Genomför ett Klassrumstest enligt din planering. Planera efter ca 2-3 veckors tid in ytterligare ett identiskt test. Det är inte tänkt att eleverna ska “plugga om” allting igen, utan det får gärna vara ett extrainslag i din pågående planering. Tanken är inte att resultaten automatiskt ska förbättras. Genomför “omtestet” som ett Klassrumstest. Planera in tid för reflektion och diskussion efter testet, ca. 20 min.

Nästa steg: Direkt efter testet: Be eleverna kolla vilket område som gick bäst / sämst, jämfört med det ordinarie testtillfället. Kan de hitta kopplingar till sin studieteknik? Diskutera gärna kring glömska och träningsfrekvens – det kan vara kopplat till andra områden än matematik (musik, sport, språk, etc.). Diskutera gärna t.ex. “interleaved testing”.

Vad är ett Klassrumstest? Ett Klassrumstest är ett övervakat test som går på tid. Eleverna ska inte samarbeta. Individens kunskaper undersöks i detalj.

Det här är de tio arbetssätten jag kommer ta upp inom kort:

Prova på ett (nytt) område i par

Börja ett nytt kursområde med en diagnos (pre-testing)

Blanda konsekvent in tidigare arbetsmaterial

Gör om testet efter några veckor - förstärk minneseffekter och prata om att glömma kunskaper

Testning i tre steg - synliggör lärandet

Planera in veckovisa test utifrån en systematik

Täpp igen kunskapsluckor direkt efter ditt större prov

Planera in EdQu-arbete med specialpedagog

Börja kursen med diagnos på förkunskaper

Jämför klassers utgångsläge och utveckling under läsåret - diskutera skolutveckling

Här delar jag med mig av tio metoder som används i ett klassrum i Sverige idag. Nu har vi kommit till metod 3. Gör du på något annat sätt som du vill dela med dig av? Skriv i kommentarerna eller skicka ett mail till [email protected].

Här tar jag endast upp arbetssätt som rör EdQus testfunktion. Det finns även ett träningsläge som eleverna kan använda på egen hand, utan att du som lärare behöver planera in något. Du kan dock följa elevernas framsteg och utveckling även när de tränar. Träning och testning går hand i hand, så uppmuntra eleverna till träning mellan tester. De fungerar både i klassrummet och på bussen.

3. Blanda konsekvent in tidigare arbetsmaterial

Tips från: Carolina Nilsson, Ma/NO 1-6, Stockholms kommun

Varför är det här bra? Tiden mellan repetitioner är direkt kopplad till hur länge du minns en kunskap. Om eleven ska minnas ett område väldigt länge, bör hon/han också få möjlighet att repetera det med jämna mellanrum.

Syfte & mål: Syftet är att upprätthålla tidigare kunskaper. Målet är att eleven ska förstärka minnesbilderna av dessa kunskaper och på så sätt komma ihåg materialet längre.

För vem? Fungerar oavsett ålder.

Hur? Jobba systematiskt utgående från din planering. Finns det material ni har gått igenom, men som inte kommer återkomma de närmaste veckorna eller månaden? Planera in området i ditt veckotest någon gång under den kommande månaden. Finns det material ni har gått igenom, men som inte återkommer denna termin? Planera in området i ett veckotest en - tre gånger under terminen. Här är det givetvis svårt att få in allt i ett och samma test. Satsa på att få in ett “repetitionsområde” i varje test istället. Det kan vara antingen ett Övningstest eller ett Klassrumstest, beroende på din planering.

Nästa steg: Undersök om kunskaperna i området varierar över tid. Vilka tappar sina kunskaper och vilka gör det inte? Är det en fråga om studieteknik hos eleverna?

När passar ett Klassrumstest alt. Övningstest? Ett Klassrumstest är ett övervakat test som går på tid i ditt klassrum. Övningstestet är friare. Det går inte på tid och kan t.ex. genomföras som en läxa. Ibland är det därför inte rättvist att jämföra resultat från Klassrumstest mot Övningstest.

Det här är de tio arbetssätten jag kommer ta upp inom kort:

Prova på ett (nytt) område i par

Börja ett nytt kursområde med en diagnos (pre-testing)

Blanda konsekvent in tidigare arbetsmaterial

Gör om testet efter några veckor - förstärk minneseffekter och prata om att glömma kunskaper

Testning i tre steg - synliggör lärandet

Planera in veckovisa test utifrån en systematik

Täpp igen kunskapsluckor direkt efter ditt större prov

Planera in EdQu-arbete med specialpedagog

Börja kursen med diagnos på förkunskaper

Jämför klassers utgångsläge och utveckling under läsåret - diskutera skolutveckling

Här delar jag med mig av tio metoder som används i ett klassrum i Sverige idag. Nu har vi kommit till metod 2. Gör du på något annat sätt som du vill dela med dig av? Skriv i kommentarerna eller skicka ett mail till [email protected].

Här tar jag endast upp arbetssätt som rör EdQus testfunktion. Det finns även ett träningsläge som eleverna kan använda på egen hand, utan att du som lärare behöver planera in något. Du kan dock följa elevernas framsteg och utveckling även när de tränar. Träning och testning går hand i hand, så uppmuntra eleverna till träning mellan tester. De fungerar både i klassrummet och på bussen.

2. Börja ett nytt område med ett test (pre-testing)

Tips från: Åsa Nilsson, lärare 4-6, Backaskolan, Ystads kommun

Syfte & mål: Syftet är att få ett startvärde inför arbete med ett nytt område. Startvärdet är främst till för dig som lärare, men beroende på ålder kan du också låta eleverna få ta del av sitt testresultat. Målet är du som lärare ska kunna skatta vem i gruppen som är i behov av vilkensorts undervisning. Dessutom får ni en tydlig markör att jämföra kunskapsutvecklingen med. Prova gärna detta tvärsöver flera grupper som undervisas. Här kan du experimentera med olika undervisningstekniker och få ett objektivt gensvar.

För vem? Fungerar oavsett ålder. Välj nivå av återkoppling på testet beroende på grupp.

Hur? Detta gör du t.ex. i slutet av en lektion och innan genomgång av nästa område. Då har du tid att förbereda inför nästa pass. Planera innan lektionen in ett Klassrumstest i de områden ni ska påbörja härnäst – alltså ett test på material som kanske är obekant för vissa elever. Planera in testet så att det passar lektionsupplägget. Om eleverna t.ex. tränar i EdQu kan det vara bra att testet inte börjar för tidigt på lektionen. Förklara gärna för eleverna att testet innehåller ev. obekanta områden – det är en undersökning av deras kunskaper!

Nästa steg: Från testrapporten får du direkt feedback kring hur förkunskaperna ligger till i de områden ni undersökt. Därigenom kan du t.ex. anpassa instruktionen inför nästa pass, dela ut nya uppgifter för de som behöver utmanas eller repetera de baskunskaper som knyter an till det område ni just undersökte. Vilka nyckelområden är lämpligast att fokusera på?

Vad är ett Klassrumstest? Ett Klassrumstest är ett övervakat test som går på tid. Eleverna ska inte samarbeta. Individens kunskaper undersöks i detalj.

Det här är de tio arbetssätten jag kommer ta upp inom kort:

Prova på ett (nytt) område i par

Börja ett nytt kursområde med en diagnos (pre-testing)

Blanda konsekvent in tidigare arbetsmaterial

Gör om testet efter några veckor - förstärk minneseffekter och prata om att glömma kunskaper

Testning i tre steg - synliggör lärandet

Planera in veckovisa test utifrån en systematik

Täpp igen kunskapsluckor direkt efter ditt större prov

Planera in EdQu-arbete med specialpedagog

Börja kursen med diagnos på förkunskaper

Jämför klassers utgångsläge och utveckling under läsåret - diskutera skolutveckling

Inget klassrum är det andra (exakt) likt. När jag är ute och besöker er lärare och elever i skolorna har ni alltid en egen idé eller ett särskilt syfte med ert användande av EdQu. Här delar jag med mig av tio metoder som används i ett klassrum i Sverige idag. Gör du på något annat sätt som du vill dela med dig av? Skriv i kommentarerna eller skicka ett mail till [email protected].

Här tar jag endast upp arbetssätt som rör EdQus testfunktion. Det finns även ett träningsläge som eleverna kan använda på egen hand, utan att du som lärare behöver planera in något. Du kan dock följa elevernas framsteg och utveckling även när de tränar. Träning och testning går hand i hand, så uppmuntra eleverna till träning mellan tester. De fungerar både i klassrummet och på bussen.

1. Prova på ett (nytt) område i par

Tips från: Anna Kindberg, biträdande rektor Herrestadsskolan, Uddevalla.

Syfte & mål: Syftet är att förstärka det undersökande momentet i matematiken. Låt samtliga elever prova på det nya materialet, men i en konstellation där de kan diskutera två-och-två samt har tillgång till t.ex. instruktionsmaterial. Att jobba i par kan minska osäkerheten inför ett nytt område. Målet är att samtliga elever ska få en självinsikt i vad som ingår härnäst i matematiken samt ens egna förkunskaper i området.

För vem? Fungerar oavsett ålder, men passar väldigt bra för mellanstadieelever.

Hur? Detta kan du göra både innan en genomgång, eller direkt efter men under lektionen. Planera innan lektionen börjar in ett Övningstest i de valda områdena. Övningstestet planerar du in för t.ex. hela lektionstimmen så att eleverna har tillräckligt med tid. Du kan sedan göra på två sätt: Antingen kan en av eleverna använda sitt eget konto, eller så skapar du extra “parkonton” enbart för dessa tillfällen. De kan du t.ex. ha i en egen EdQu-grupp som heter “Parövningar”.

Nästa steg: Från testrapporten får du direkt feedback på vem/vilka par som behärskade de olika områden ni undersökt. Med utgångspunkt i detta kan du t.ex. anpassa instruktionen inför nästa pass, dela ut nya uppgifter för de som behöver utmanas eller repetera de baskunskaper som knyter an till det område ni just undersökte.

Vad är ett Övningstest? Ett Övningstest är ett test som inte går på tid, men i övrigt är uppbyggt som ett Klassrumstest.

Exakt hur paren ska se ut för att åstadkomma detta måste avgöras från fall till fall.

Det här är de tio arbetssätten jag kommer ta upp inom kort:

Prova på ett (nytt) område i par

Börja ett nytt kursområde med en diagnos (pre-testing)

Blanda konsekvent in tidigare arbetsmaterial

Gör om testet efter några veckor - förstärk minneseffekter och prata om att glömma kunskaper

Testning i tre steg - synliggör lärandet

Planera in veckovisa test utifrån en systematik

Täpp igen kunskapsluckor direkt efter ditt större prov

Planera in EdQu-arbete med specialpedagog

Börja kursen med diagnos på förkunskaper

Jämför klassers utgångsläge och utveckling under läsåret - diskutera skolutveckling

Du kanske har märkt att vi på EdQu har varit ganska tysta och introverta de senaste månaderna. Det har varit färre blogginlägg, färre nyhetsbrev och kanske t.o.m. färre Facebookdiskussioner. Istället har vi satsat allt på att i programmeringsverkstaden utveckla nästa generations EdQu. Vårt mål denna gång var klart: 

att skapa världens mest motiverande, tydliga och effektiva träningsplattform för elev och lärare. 

Nu har vi lanserat EdQus nya träningstjänst i matematik, tillsammans med ett komplett matematikmaterial för årskurserna 4 - 9 (sedan tidigare har vi också gymnasiekurserna 1 och 2)! 

Vad är nytt i EdQus träningstjänst?

Träningsläget är elevens värld: I träningsläget får eleven en översikt av hur långt i kursen hen har kommit, hur det har gått samt stöd i vad som bör göras härnäst. Precis som på testerna är träningsläget adaptivt: varje fråga är anpassad till elevens prestation under pågående träning.

Gamification av träningen: Pedagogisk-didaktisk teori och gamification går hand i hand! Vi har lagt mycket tid och energi på att skapa ett motiverande och intressant träningsläge för eleven, baserat på tankarna kring spel men också ledande rön kring återkoppling som stödjer lärande. I träningsläget får eleven återkoppling direkt (efter varje uppgift), en tydlig bild av prestation samt aktivitet och dessutom en tydlig väg igenom kursen. Det tror vi leder till ökad motivation, minskad osäkerhet samt en bättre och sannare bild om de egna kunskaperna!

Läraren vet hur det går: Även om träningsläget är elevens värld så behöver läraren veta hur det går. På lärarens sida ger vi därför direkt återkoppling om vad eleven jobbar med, hur det går samt hur mycket eleven jobbar i form av genomförd aktivitet. Det tror vi möjliggör fördjupat formativt stöd och en stor effektivisering av lärarens tid för informationsinhämtning (”Vad gör min elev nu?”).

Kurser för alla situationer: Med lanseringen av kurser för alla år mellan årskurs 4 och gymnasiekurs 2 tror vi att det finns spännande material för alla i skolan. Beroende på situation kan eleverna såklart läsa flera kurser parallellt, allt beroende på deras behov av kunskapsinhämtning. Äntligen slipper eleverna en stapel med böcker eller en hög stenciler - det är bara att köra igång!

Vad händer härnäst på EdQu?

Skolan behöver riktigt bra digitala verktyg för lärande. Vi på EdQu vill göra världens bästa verktyg för kunskapsinhämtning och -mätning. I den närmaste framtiden tror vi att läromedel kommer bli än mer individualiserade och personliga. Precis som när du justerar musikflödet på Spotify, borde det finnas möjlighet för läraren att anpassa kursen manuellt.

Tänk dig också att datorn föreslår ditt nästa arbetssteg eller instruktion/teori som kan ta dig dit. Det innebär att många olika förklaringssätt behöver finnas tillgängliga, samt att läromedlet kan förändras efter situationen. Det skulle ge en helt annan lärandeupplevelse.

Många undrar när vi släpper flera ämnen. Det är ett av våra fokusområden just nu. Till hösten släpper vi spännande nyheter kring just detta.

På Munkegärdeskolan i Kungälv använder högstadieeleverna EdQu på sina bärbara datorer. Skolans matematiklärare kombinerar flera olika läromedel löpande i sin undervisning och låter eleverna delvis själva välja vad som passar dem bäst. Målet, som för alla nior under vårterminen, är det nationella provet. 

Matematikläraren Anette har använt EdQu i ungefär en månad.

Vi repeterar nu alla områden. Veckorna har börjat med en lektion med genomgång där eleverna varit aktiva genom att räkna på miniwhiteboards och diskutera hur de gjort. Andra lektionen har de jobbat vidare med det som vi repeterat. Då har de också fått välja mellan EdQu och andra läromedel. Jag uppskattar att ungefär hälften av eleverna väljer EdQu.

Lärarna genomför också regelbundna test där eleverna får visa sin progression i ämnet.

I det klassrum vi besöker genomför eleverna tester praktiskt taget varje vecka. Totalt har det blivit flera hundra individualiserade tester under förra terminen. Innehållet kan variera, från repetitionsområden till material där eleven vill visa nya kunskaper, till och med i ett och samma test. Det ger variation och förstärker elevernas minnesbilder genom regelbunden repetion (eng. spaced repetition).

Hos Anette börjar eleverna vänja sig vid testerna och adaptiviteten i svårighetsgrad, även om det är tufft:

I min klass har vi gjort test vid 3 tillfällen. I början var det utmanande att förstå och hinna svara på frågorna innan tiden tog slut. Då hann de i alla fall göra mer av det de kunde. Jag märker också nu att de som väljer att jobba med EdQu hinner mer eftersom de vant sig vid frågorna. Vissa väljer att göra om testen efteråt eller jobba vidare med området. Det är extremt viktigt att varje elev tydligt får se vad hen behöver träna på inför nationella provet. Det individuella kommer inte bara ifrån att testet och övningen anpassar sig, utan också från att eleven själv kan komma fram till mig och be om att få utmana sina nya kunskaper.