#edqu

Nu har terminen tagit slut, och vi vill passa på att tacka alla tusentals elever och lärare som använt EdQu och varit med nu när tjänsten växer. Under året har vi lanserat massor med nytt innehåll:

Elevens nya träningsläge

Möjlighet för lärare att skapa utmaningar

Möjlighet för kollegor att samarbeta i EdQu

Läromedel för år 4 - 9

Extra roligt är såklart att så många lärare och elever har börjat använda vår tjänst – förhoppningsvis har det på så vis även blivit lättare för dem att summera skolåret som gått :)

Vi vill passa på att önska god jul och gott nytt år, men kunde inte hålla oss från att introducera några små nyheter i tjänsten. Se dem som tidiga julklappar från vår sida!

Du har fått ett snyggare bibliotek!

Vi har gjort om biblioteket - det är nu enklare att hitta rätt läromedel och kartläggningsmaterial. Allt är precis som tidigare sprängfyllt med material och klart att användas av dig och eleverna! Här ser du hur det kan se ut:

Liveuppdatering under pågående test

Nu kan du se hur det går för eleverna under ett pågående test. Nu kan du som lärare se hur många frågor dina elever har hunnit svara på, och hur många av dem som har lämnat in. Klicka bara på det pågående testet (rödmarkerat i bilden nedan), så ser du dina elevers arbete under testets gång.

Året går mot sitt slut, vi ses och hörs igen 2017! Vi lovar att det blir ett fantastiskt händelserikt år!

Glada julhälsningar

I Sydsvenskan (2015-11-05) står att läsa om årskurs 4 i Nydalaskolan i Malmö, som väldigt framgångsrikt har lyckats höja sina mellanstadieelevers resultat. Sexornas resultat på nationella proven är nu över Malmösnittet – från att ha legat väl under. Kul!

Hur lyckades skolan? De möjliggjorde för eleverna att själva styra sitt lärande, enligt läraren Jessica Håkansson:

De [äger] sitt lärande. Om jag talar om för dig vad du ska göra, eller om du själv kommer på att det här vill jag göra, det är jättestor skillnad på din motivation och lust att lära.

Eleverna testar sina kunskaper frekvent och går igenom resultaten med läraren. Därefter bestämmer de tillsammans vad nästa steg är och vad nästa test borde vara. Jessica Håkansson fortsätter:

Att kunna känna att man lyckas inom någonting kan göra att man känner att man är en lärande människa, att jag har kontroll över den här situationen, jag kan påverka. Det kan sprida sig till andra ämnen.

På precis detta fokuserar också en ny rapport från American Psychological Association (APA). Den menar att måluppfyllelse (t.ex. att få godkänt på nationella proven i matematik) gynnas starkt av att subjektet (eleven) löpande får reda på hur hen ligger till.

Det viktigaste enligt APA-rapporten är att fokusera på att eleven närmar sig måluppfyllelsen (t.ex. att rutor går från rött till grönt hos Nydalaskolan), snarare än att få reda på exakt vad hen har förbättrat inom ett visst område.

Vi tycker att det är fantastiskt kul med positiva nyheter från skolans matematikvärld. Bra jobbat alla elever och lärare på Nydalaskolan!

Vi på EdQu tror också på en liknande idé som Nydalaskolan följer. Vi tror på att det är motiverande att få syn på sin utveckling, samt att få utmaningar som är skräddarsydda just för dig!

Vi på EdQu har som mål att skapa världens bästa verktyg för kunskapsmätning. Vi är övertygade om att adaptiva, digitala test kan underlätta lärares vardag, samtidigt som de ger alla involverade bättre insyn i hur det faktiskt går för eleverna.

Igår släpptes slutrapporten för OECD:s granskning av den svenska skolan. Vi på EdQu har tidigare skrivit om några av slutsatserna kring rektorernas arbete; här är det dock lärarna det handlar om. 

Läraryrkets låga status är fortsatt ett problem. Bland utmaningarna som tas upp i rapporten återfinner vi (som i tidigare rapporter från olika källor) lärarkvaliteten. OECD konstaterar att läraryrket i Sverige har en mycket låg status jämfört med andra länder, vilket illustreras med följande diagram (enkätfrågan i fråga lyder "Do you agree that society values the teaching profession highly?"): 

Bildkälla: OECD

Läraryrkets låga status har sin orsak inte bara i låga löner (jämfört med OECD-snittet) och begränsade karriärsmöjligheter, utan även i arbetsbördan. Svenska lärare arbetar mer än OECD-snittet, och spenderar mer av sin tid på aktiviteter som inte är direkt kopplade till undervisningen:

The heavy administrative and reporting workload of teachers was consistently mentioned as a challenge during the OECD review team’s various interviews with key stakeholders.

Mindre administration och rapportering leder till mer tid till undervisningsförberedelser och kollegial samverkan, och kanske även mer energi till övers för dessa centrala aktiviteter i läraryrket. Här kan EdQu hjälpa till! Vår tjänst hjälper lärare att spara så gott som all tid vad gäller provförberedelser, -rättning och resultatadministration, vilket i många fall uppgår till 5-10 timmar i veckan.

Även kunskapen om elevernas utveckling har brister. En ytterligare punkt som tas upp av OECD är bristen på gemensamma och jämförbara mätningar:

[A]ssessment and evaluation arrangements remain underdeveloped, leading to a lack in coherence and unreliable data and information on student performance.

Enligt OECD saknas det objektivt jämförbar data, vilket inte minst syns i betygsättningen, där den individuella läraren spelar en stor roll. Utan en objektiv måttstock (som t.ex. EdQu) blir det svårt att fatta rätt beslut i det kontinuerliga förbättringsarbetet på både skol- och huvudmannanivå. Betygsinflationen under det senaste decenniet har spätt på denna brist på jämförbarhet, vilket skapar problem i sig.

[A] primary concern in our view is the equivalence of student grades (i.e. reliability) across schools. Current reporting [...] heavily relies on reliability of the grades awarded by teachers. Various sources have pointed towards uneven scoring of students’ assessments, as the weights of the test results in students’ grades are determined locally.

Bildkälla: OECD

Svenska Dagbladet skriver idag om hur en av Londons tidigare problemskolor har lyckats vända trenden och numera får betyget outstanding av Storbritanniens skolinspektion. 

Nyckeln har i detta fall varit höga krav i kombination med dataanalyser och aktivt deltagande från rektorshåll, enligt Åsa Melander, tidigare skolplaneringschef.

Lärare och rektorer mäter exakt hur alla elever utvecklas. Man gör kurvor – ser man en kurva dippa så går man in med åtgärder. En elevs bakgrund får aldrig vara ett skäl för att det inte går bra. [...] Man talar hela tiden om undervisningskvalitet. Det rektorn gör i huvudsak är att se till att undervisningskvaliteten är hög. Jag skulle vilja se hur många av svenska rektorer som tillbringar 80 till 90 procent av sin tid med att prata med sina lärare och utveckla undervisningen.

Hur går skolan till väga för att följa eleverna på individuell bas? Metoden som används är penna och papper, som här är effektivt i all sin enkelhet:

På ett upptejpat ark i lärarrummet sitter post-it-lappar med alla elevers namn, sorterade utifrån läsförmåga och årskurs. En snabb blick och varje lärare vet exakt hur varje barns läsning fungerar just nu. På andra väggen, likadana lappar men ämnet är matematik. Sackar någon efter, blir det omedelbar specialträning.

Det är spännande att läsa om hur skolan lyckats lyfta ut information ur klassrummet till kollegiet och rektorn, med det tydliga syftet att hjälpa eleverna fortsätta utvecklas. Därmed menar vi inte att dokumentationsbördan på lärarna ska öka ytterligare, däremot behövs den och den behöver utvecklas. Artikeln visar vad rätt information kan åstadkomma.

* * *

Sedan vi släppte vår gratisversion i slutet av januari har vi märkt av ett stort intresse från lärare, med drygt 20 % ökning av antalet konton varje vecka och över 400 användare i dagsläget. Det tycker vi förtjänar att firas!

I en nyligen publicerad studie undersöker två israeliska forskare sambandet mellan

lärares undermedvetna fördomar gällande prestationsskillnader mellan könen i matematik, och 

de val av studieinriktning (och i förlängningen yrke) som eleverna gör senare i livet.

I studien (som tyvärr inte finns fritt tillgänglig, men refererats i New York Times) undersöktes tre elevgrupper i årskurs 6. Eleverna gavs prov i matematik, engelska och hebreiska, som rättades av såväl elevernas egna lärare som av oberoende lärare. I det senare fallet var rättningen helt anonym. 

Resultatet: Pojkarna bedömdes signifikant bättre i matematik när läraren kände till elevens kön. I de andra ämnena fanns ingen sådan påvisbar skillnad. Än mer intressant blev det när forskarna sedan följde upp studien då eleverna nådde högstadiet och gymnasiet. Pojkarna som hade fått positiv återkoppling och uppmuntrats av sina lärare i åk 6 nådde märkbart bättre resultat på nationella prov än flickorna som hade fått motsatsen; effekten var även påvisbar när det gällde val av inriktningar och kurser på gymnasienivå, där de uppmuntrade pojkarna i högre utsträckning valde matematik och naturvetenskaper.

En av forskarna, Victor Lavy, kommenterade studien på följande vis:

Den mest överraskande och i mina ögon viktigaste insikten från denna studie är att en fördomsfull lärare påverkar yrkes- och studieval hos eleverna flera år senare.

Även om man ska akta sig för att generalisera kan det studerade beteendet, om det förekommer i större skala, leda till att färre kvinnor än män söker sig till yrken och industrier med naturvetenskapliga kopplingar (som t.ex. ingenjörsyrken eller programmering) – långt ifrån önskvärt!

* * *

På EdQu strävar vi konstant efter att skapa en optimal upplevelse för våra användare. I det ingår givetvis att göra tjänsten så nyttig och användbar som möjligt, så att den kan nyttjas i en mängd olika situationer – hur du som lärare använder EdQu är ju tätt kopplat till hur du väljer att lägga upp din undervisning. Vi är därför mycket glada att nu kunna släppa en helt ny sorts test med hög precision, som vi kallar för fokustest.

Fokustest är test där du som lärare väljer exakt vilka kunskaper du vill testa. Som exempel kan vi ta kunskapsområdet Naturliga tal. Som lärare vill du kanske inte testa alla delar av detta område, utan snarare genomföra ett mindre test som bara täcker in de fyra räknesätten. Med EdQu:s fokustest väljer du enkelt ut dessa och startar sedan testet med ett enda klick – ingen ytterligare administration behövs!

Utöver att denna nya funktion möjliggör testning med högre precision, blir testen även mindre tidskrävande. Om du vill göra ett snabbt quiz på 1-2 kunskaper tar det endast 5-10 minuter, vilket går att klämma in på de flesta lektioner. Allt för att ge dig som lärare mer flexibilitet i hur du lägger upp undervisningen och bedömningen!

Lust att använda EdQu? Skapa ditt gratis lärarkonto här, och passa gärna på att tipsa en kollega om oss!