#skolan

Varför ska språk vara frivilliga? I dagens grundskola har nästan var tredje elev valt bort moderna språk och går istället så kallad svenskengelska. Med den utvecklingen har vi långt kvar till EU:s målsättning att alla medborgare ska kunna två språk utöver sitt modersmål.

Innan sjuan kan alla elever välja mellan tyska, franska och spanska. Den som inte klarar språkundervisningen har möjligheten att hoppa av och få stödundervisning i svenska och engelska, ofta kallat SvEn. Ursprungligen var SvEn tänkt att ge extra stöd till de elever som riskerade att inte klara kärnämnena svenska och engelska, men idag ger 30% av niondeklassare upp sitt tredje språk, många helt enkelt för att de kan.

SvEn är inget ämne och har därmed inte heller någon kursplan eller betygskriterier, det är målen i svenska och engelska som gäller. Många inom skolvärlden har klagat på att svenskengelskan blir rörig och ofokuserad eftersom man ska undervisa heterogena grupper som befinner sig på olika nivåer. I verkligheten blir timmarna ofta en slags elevförvaring som fylls med filmvisning, läxläsning eller andra aktiviteter. Utöver det är det tveksamt om SvEn ens fördjupar kunskaperna inom svenska och engelska, vilket ju var det egentliga syftet.

Ett problem är att ungdomarna tror att det räcker med att kunna engelska. Vad de inte har insett är att engelska idag inte längre är meriterande – det förväntas man kunna. Vill man sticka ut måste man kunna fler språk. I ett Europa post-Brexit kommer betydelsen av tyska och franska bara öka. Detta är särskilt angeläget för exportnationen Sverige, inte minst med tanke på att Tyskland är vår största handelspartner. Statsvetarprofessorn Jonas Tallberg understryker tyskans vikt: ”Både ekonomiskt och politiskt är det viktigt att svenskar kan kommunicera på tyska. Tyskland är den dominerande makten i EU.”

Att låta elever välja bort moderna språk skickar helt enkelt fel signaler. Det underminerar språkens ställning och framställer dem som något oväsentligt. Syftet med skolan är att förmedla nödvändiga kunskaper och färdigheter som eleverna kommer behöva i framtiden. Att låta barnen själva ta detta val är lika galet som att låta dem välja bort andra ”svåra” ämnen såsom matte eller fysik. Därför är föräldrarnas inställning väldigt betydande. De barn som hoppar av har ofta föräldrar som inte ser moderna språk som något särskilt viktigt.

Språkfärdigheter är essentiella i dagens globaliserade värld. För en export- och kunskapsnation som Sverige måste även framtida generationer kunna kommunicera med de tysk- och franskspråkiga länderna i Europa och världen. Vi kan inte fortsätta med den misslyckade SvEn-verksamheten. Istället borde vi markera att språk är viktigt och göra moderna språk ett obligatoriskt ämne i grundskolan.

Politiska frågor Vänsterpartiet borde fokusera på. Vänsterpartiet borde fokusera på ett antal politiska frågor där partiet utmärker sig och har andra lösningar än de andra partierna. Några sådana frågor är kriminalpolitik, skolpolitik, vårdpolitik och bostadspolitik.  Där finns möjligheter för Vänsterpartiet att stå för humanism, jämlikhet och solidaritet. Och att föra fram en politiksom inget…

En fundering jag fick nu: varför ger man småbarn (och tonåringar för den delen) typ fiskgratäng och pannbiff och sånt som bara 50+ gillar? Det finns liksom ingenting som är bra eller nyttigt med det? Ingen, från dagis till gymnasiet, gillar sån vuxenmat. Då är det ju ingen idé att servera det till dem. Bara slöseri på mat. Ge ungarna mat de faktiskt gillar så att de kan äta sig mätta och orka med dagen. Barn har väl typ inte ens färdigutvecklade smaklökar? Tf. Ge oss god mat.

Demokratiska kontrollen över skolan

Nu tar vi tillbaka den demokratiska kontrollen över skolan, har varit en devis som statsminister Magdalena Andersson använt sig av sedan tillträdet som partiledare. Frågan som en del ställt sig är dock: Vad betyder det egentligen? I grunden handlar det om att säkra grundläggande principer för skolan som sedan generationer tillbaka råder i Sverige, såsom att alla barn, oavsett föräldrar,…