Det kvÀllas men kroppen Àr rastlös
En vacker mörkerlös sommarnatt har förvandlat alla revben till stÀnger
Den mjuka sommarbrisen flyger rakt genom mig
-En fÄgelbur utan fÄglar i
bara tomhet, tysthet, vakenhet.
LampskÀrmen kan bli min hatt,
sÄ passande för en fÄgelburskropp
dÀr jag ÀndÄ hÀgrar under lÀsljuset, kan ju ÀndÄ inte
sluta lÀsa andras sagor sÄ jag kan glömma bort min egen
Bara sÄdÀr för en liten stund.
För Àven om bra Àr bra,
sÄ Àr för mycket - just det- för mycket
Och Àven om jag tackar för alla livets möjligheter
som jag skrattande plockar som solvarma smultron lÀngs dikeskanten
SÄ mÄste jag fÄ kÀnna sommarvinden och hela livet
fÄ fara rakt igenom mig
Utan att lÀmna avtryck