NÀr det Àr för stökigt pÄ avdelningen, nÀr aggressioner, manier, kleptomani och psykoser fÄr för stort utrymme, ja dÄ frÄgar jag mig sjÀlv vad jag gör hÀr. Ibland frÄgar jag Àven andra.
(DÀrmed inte sagt att jag inte behöver vara hÀr. Jag Àr ocksÄ sjuk, men det syns inte lika tydligt pÄ mig. Och jag sÀger INTE att alla inlagda Àr dÄrar. Men nÀr jag skriver det hÀr lyssnar jag samtidigt pÄ nÄgon som ylar av olycka och som har bankat i vÀggen i minst en halvtimme. Summa summarum, jag Àr inte sjukast.)












