#generationer

När Francis är och hälsar på sin granne Aina händer något hemskt. Han råkar lämna dörren öppen och Ainas älskade undulat Putte flyger ut och försvinner. Det är början på en historia om gemenskap, att umgås mellan generationer och om hur vi människor behöver någon att bry oss om för att må bra själva. (Och att det aldrig är försent att sluta vara en surgubbe!) Det är spännande, rörande och roligt när Ester Roxberg debuterar som bilderboksförfattare. ”Vem kan hitta Putte?” är fantastiskt fint illustrerad av Elisabet Ericson och den får mig att tänka på hur viktigt det är för barn att ha äldre människor i sitt liv. Och för äldre att ha barn i sitt! Jag blir lite extra berörd nu i dessa tider när morfar känns så väldigt långt borta.

Volkswagen Presents - Generationer

In the short film, “Generations”, Volkswagen is focusing on the person behind the wheel, that for the first time embarks on a more emotional story telling - because there is so much more to cars than technology and functionality. 

Den 6 maj 2014 möttes fem kvinnor för att inom projektet Kvinna 100 diskutera olika ämnen som rör kvinnor och migration.

Samtalet spelades in på Sydsvenskan och blev fem kortfilmer med varsitt tema.

Kortfilmen Mödrar banar väg

På vilket sätt har den andra generationens mödrar kämpat och arbetat för att deras barn och andra kvinnor ska få bättre förutsättningar i sina arbetsliv och privatliv än vad de själva har haft? Hur har andra generationens svenska mödrar påverkat tredje generationens svenska kvinnor?

Deltagare:

Rishan Aregai: Ordförande i Folkets hus Rosengård, medlem i Afrosvenskarnas forum för rättvisa.

Jelica Ugricic: Bildade Internationella kvinnoföreningen i Malmö 1970, tidigare ordförande i föreningen, fortfarande aktiv i föreningen.

Rakel Chukri: Kulturchef på Sydsvenskan

Charlene Rosander: Utbildad lärare, medlem i Interfem och Afrosvenskarnas forum för rättvisa.

Altså de unge i 30´erne. For som jeg kunne læse i dagens Politiken, så får vi (os voksne børn mellem 18 og 40 år) en stor økonomisk støtte fra vores forældre og svigerforældre. I følge Politikens undersøgelse hjælper 3 ud af 4 forældre deres voksne børn økonomisk som hjælp til 'uforudsete' udgifter som tandlæge, telefonregning og boligydelser.

jeg sidder med blandede følelser. På den ene side kan jeg frygte, at vi bliver afhængige af denne hjælp, især hvis vi sætter os i al for dyre boliger. På den anden side forstår jeg at forældrene vil hjælpe, og hvem ville sige nej til at modtage denne hjælp? Og er det ikke kun fair nok, når de (de 60-69 årige) er den mest formuende befolkningsgruppe og vi i 30´erne skal indstille os på aldrig at opnå samme økonomiske råderum eller friværdi som vores forældre?

Nu tänkte jag försöka förutspå samhällsutvecklingen, en spaning skulle man kunna säga.

Jag tror att fyrtiotalisterna, folkhemmets mest omtalade barnaskara, är på väg mot ett ganska jobbigt livsslut. Visst är det tråkigt att vi måste dö, alla människor dör, men vissa grupper har lättare att hantera det än andra. Fyrtiotalisterna gissar jag är sämre rustade än oss andra att klara av ålderdomen. Varför?

Det har gått bra för fyrtiotalisterna sen de föddes. De har växt upp i ett välfärdssamhälle som hela tiden utvecklats och växt. De har kunnat planera sina liv och förebygga problem.

Men på nittiotalet förändrades livet radikalt för oss alla. Globalisering, ekonomins ökade dominans och internet tog över nationernas roll som samhällets nav. Vi kan se hur nationer kämpar med att behålla kontrollen och därför sker politiska svängningar mot konservatism och stabilitet.

Människor förstår inte samhället som växer fram och är obekväma med känslan av att förlora sitt självbestämmande, möjligheten att styra över sitt eget liv. Trots att utvecklingen ger oss oöverträffade möjligheter till självbestämmande är känslan att vi blir mindre och världen större.

Mina föräldrar och deras vänner gillar nätet, de frågar ofta hur de kan göra olika saker och är glada över det som nätet erbjuder. Men de är ganska rädda. De har svårt för alla menyer, informationsöverflödet de exponeras för på varenda webbsida och att de inte har någon träning från TV, dataspel eller datorarbete. De är datorilliterata vilket påverkar hur de tänker, vad de bryr sig om och hur de röstar.

Det är i denna grupp, där många tidigare röstat vänster, som vi finner Nya Moderaternas väljare. Fyrtiotalisterna ser ingen annan utväg, trots att det är mycket smärtsamt att tvingas bevittna folkhemmets och välfärdssamhällets nedmontering.

Utvecklingen kommer dock vända och nätets roll kommer bli oändligt mycket viktigare än vad den är idag, och nej det är ingen gissning, nätets utveckling har rört sig tydligt i den riktningen sen starten och det finns inga tecken på att det kommer förändras.