“När media rapporterat om helgens händelser har huliganernas närvaro beskrivits som ett släptåg till de nationalistiska organisationerna. I själva verket förhåller det sig tvärtom: Initiativet till helgens jakt på ”gatubarn och rödingar” kommer direkt från firmorna.

När nyårsnattens sexuella övergrepp i tyska Köln blev kända började högerextrema webbsidor uppmana till bildandet av skyddsgarden som ska patrullera gatorna i jakt på ensamkommande flyktingbarn.

Frågan är av oerhörd strategisk vikt för den högerextrema miljön. De har arbetat för att sprida en bild av en omfattande medial mörkläggning av asylsökandes brottslighet. Att polismakten tappat kontrollen och att feministiska profiler är ointresserade av att lyfta övergreppen mot kvinnor.

Dessutom har politikers och ledarskribenters alarmistiska tongångar om att flyktingkrisen är nära att orsaka en systemkollaps, spelat högerextremisterna rakt i händerna. I det flygblad som delades ut inför fredagens firmapatrullering i city beskrevs att ”Rättsväsendet har lämnat walk over och samhällskontraktet är därmed brutet”. Alltså måste ett annat slags våldskapital kliva in.

Men det var inte de högerextrema organisationerna som agerade först. I stället var det fotbollsfirman DFG som i en inbjudan till landets övriga firmor föreslog en gemensam gatupatrullering i Stockholm. Hammarbys och IFK Göteborgs huliganer avstod, men AIK:s Firman Boys valde att anta erbjudandet.

Mobiliseringen skedde inom nätverket av huliganer och bägge sidor var eniga om att firmornas namn inte fick användas utåt. Inte heller skulle högerextrema organisationer bjudas in. Det misstaget ville firmorna inte göra en gång till.”

Så, nu ligger jag i sängen och skriver. Det är lördag och påsk. Dagen mellan långfredagen och påskdagen. Jag har, ofrivilligt ofc, stängt ner mitt facebook- och twitterkonto, pga alla rassarna därute. Minns ni förortsrevolterna? Eller, som media kallade 'fenomenet' - förortsvandalerna, revolutionen, bilbrandsveckan mm. Ni vet - den där veckan när Niklas Svensson åkte till Husby med två livvakter för att hitta kids i centrum som stod och grillade korv. När han helt plöstligt blev KRIGSKORRESPONDENT åt Expressen, lol. Just ja, våren 2013. Då twittrade mina vänner, och f- aaaaaan vad de blev påhoppade. Det var som att att hela twitter-rasse-skärselden öppnade sig och sög ner antirasistiska röster i den debatten. Ja, jag har stängt ner mina konton, nej det handlar INTE om att jag har låtit mig tystas. Eller, jo, på sätt och vis har jag blivit tystad, endast tillfälligt, men inte i det långa loppet. En skulle kunna säga att jag typ har 'förlorat' denna strid eller whatever. Men jag har också rätt att leva ett vanligt liv.

Det slog mig nyss. En ska inte behöva vara en fucking martyr pga ens antirasistiska engagemang. Vi ska inte behöva tåla ALL skit i världen för vårt engagemang. Missförstå mig rätt - klart kampen kommer framför allt; och att vi har krigarsjälar - det vet alla - men vi ska inte behöva trötta ut oss på det här sättet. Ibland behöver en bara det utrymmet att för en gångs skull INTE få mordhot. Inte bli trakasserad, negligerad, diskriminerad, kränkt och allt sånt bull't. Typ, kunna fira påsk med nära & kära, och inte sitta och böla över de vidriga flashbacktrådarna som finns om en själv. Typ ett vanligt liv... i guess.