See, these aren't tears, this is the ocean // These aren't fears, this is devotion
Jag tror att nĂ„gon kommer att tappa ett piano i huvudet Ă„ mig snart, som ett straff för att jag gĂ„r omkring och Ă€r sĂ„ nöjd med det jag syr. Eller, Ă€r det inte sĂ„ det funkar? Ăr det OK att bli riktigt, riktigt nöjd med nĂ„got man sjĂ€lv har Ă„stadkommit? Â
Idag har jag pĂ„ mig den hĂ€r skjortan som jag bloggade om hĂ€r, nĂ€r den fortfarande bara var en toile.  Och om jag ska vara Ă€rlig, nĂ€r toilen var fĂ€rdigsydd sĂ„ kunde jag ju se att den satt bra... Men var jag sĂ„ förtjust i modellen egentligen?Â
Det det lite grova, vita toile-tyget sĂ„ tyckte jag att urringningen andades âsjukhus-bussarongâ, och sĂ„ Ă€r det lite för sent pĂ„ Ă„ret med kort Ă€rm, eller hur? Men, nu Ă€r det ju sĂ„ att trots att jag inte Ă€r sponsrad av Mönsterfabriken, och de inte har stĂ€llt nĂ„gra krav pĂ„ vad jag ska sy eller sĂ„, sĂ„ vill jag ju gĂ€rna Ă€ndĂ„ sy upp modellerna i riktigt tyg för att kunna komma med en vettig Ă„sikt om mönstret. Och det vet vi ju sen förut - tygkvaliteten Ă€r superviktig, den gör hela plagget!
SĂ„ jag knatade ivĂ€g till Söders Tyger pĂ„ Hornsgatan och köpte mig ett svart, vĂ€ldigt tĂ€t-vĂ€vt men tunt bomullstyg - svart - och sĂ„ tĂ€nkte jag att jag skulle sy upp en âbara för att ha gjort detâ. Och vilken jĂ€kla tur det var! FrĂ„n âprĂ€ktig sjukhus-bussarongâ till en svinsnygg svart skjorta som jag vet att jag kommer att ha jĂ€ttemycket! Och med en urringning som Ă€r âpĂ„ platsâ och inte avslöjar för mycket, men Ă€ndĂ„ Ă€r lagom uppknĂ€ppt (utan knappar dĂ„, men ja ni fattar).
Modellen har alltsĂ„ ett ok bak (dubbel- och vĂ€ndsytt, med stickningar) och ett veck mitt bak. Det har den knĂ€ppta skjortan ocksĂ„, men den Ă€r boxigare i modellen sĂ„ jag tog bort det vecket nĂ€r jag sydde den i riktigt tyg. Den hĂ€r Ă€r mer figurnĂ€ra sĂ„ jag behöver vecket, och tycker ocksĂ„ att det blir en snygg detalj.Â
Blusen Àr nÄgot kortare fram Àn bak, men bara lÀtt graderad, inte high-low eller sÄ att det kÀnns som om man hade skört. Den har bystinprovningar sÄ att den Àr lÀtt formad men inte snÀv.
Ărmarna dĂ„? Jo dem snodde jag frĂ„n den andra skjortan! Det Ă€r sĂ„ jĂ€kla snyggt med Ă€rmsprund och manschetter och det Ă€r sĂ„ skönt att kunna knĂ€ppa upp och kavla upp Ă€rmen om man skulle behöva. Och kavla upp Ă€rmarna och ta i lite behöver man ju göra emellanĂ„t eller hur? Nu Ă€r det inte samma Ă€rmhĂ„l och Ă€rmkulle pĂ„ de bĂ„da blusarna, men det löste jag genom att lĂ€gga mönsterdelarna pĂ„ varandra och anvĂ€nda originalĂ€rmen upptill och den andra nedtill.Â
Och ja - mĂ„ det falla ett piano i huvudet pĂ„ mig dĂ„Â âra, men jag Ă€r skitnöjd. jag har verkligen arbetat den hĂ€r, top-stitchat alla sömmar, sytt smĂ„ knapphĂ„l och knappar i Ă€rmsprundet och anstrĂ€ngt mig. Det lönar sig!
