Cybernetik Technologies is a leading Indian industrial automation & robotics manufacturing company. They offer innovative designs, and easy to install customized automation solutions for all types of industries. For more details visit their website today!

Cybernetik to set up 5th manufacturing unit in Raigad, Maharashtra

With 120 personnel, the new plant will augment production capacity by 15x National, 24th August 2022: Industrial automation firm Cybernetik will set up a new manufacturing plant in Vile Bhagad MIDC, near the Goa-Mumbai highway. At a location spanning 20 acres, the new plant will cover an area of 80,000 square metres. With 120 personnel, it will increase the firm’s production capacity by 15x. This…

Debord såg sig som bekant inte främst som en teoretiker utan som en strateg. Och hans bordspel Krigsspel, som han utvecklade under många år, kan enligt den här texten (av den annars genialt småborgerliga idioten McKenzie Wark) förstås som "a diagram of the strategic possibilities of spectacular time." Kontra en gramsciansk positionskrigsstrategi utvecklar Debord en intressant hållning:

In the war of position, tactics are dictated from above by strategic concerns with taking and holding one bunker after another across the landscape of state and civil society. By design, the Game of War refutes this territorial conception of space and this hierarchical relation between strategy and tactics. Space is always partially unmarked; tactics can sometimes call a strategy into being. Some spaces need not be occupied or contested at all; every tactic involves a risk to one’s positions. “It makes sense to move against the enemy’s communications, but one’s own will be stretched in the process.” As in a game of poker, advantage comes quick and is lost even quicker. Key to playing the Game of War is a talent for judging the moment to move from the tactical advantage to the strategic. Plans have to be changed or abandoned in the light of events: “The interaction between tactics and strategy is a continuing source of surprises and reverses—and this often right up to the last moment.”

När jag kommenterade Endnotes revolutionsteori förra året kritiserade jag vad jag då uppfattade som en brist på strategi. Det var inte riktigt rättvist då Jasper Bernes bidrag i samma nummer utvecklar detta mycket bra. Bernes svarar också delvis Toscanos kritik och bidrar med det till en viktig diskussion om övergång.

Vi behöver teori, skriver Bernes, för att fråga oss själva var vi är, var vi är på väg, och för att reflektera över i relation/respons till vilken (praktisk) erfarenhet som teorin har växt fram. Teori handlar med andra ord om att konstruera kartor. Att knyta ihop rum, flöden, spår, dra deras linjer och synliggöra mönster. Teori i den här meningen är intimt kopplat till strategi.

Bernes utgångspunkt är blockaden av hamnen, höjdpunkten för Occupyvågen. Varför det blockerades, och hur, av vilka, osv. Centralt blir logistiken.

"But logistics is more than the extension of the world market in space and the acceleration of commodital flows: it is the active power to coordinate and choreograph, the power to conjoin and split flows; to speed up and slow down; to change the type of commodity produced and its origin and destination point; and, finally, to collect and distribute knowledge about the production, movement and sale of commodities as they stream across the grid." (180)

Parallellen mellan logistik och cybernetik är uppenbar. Flöden av varor behöver flöden av information. Systemet behöver insyn, översikt och representation. Här kan en kontralogistik intervenera som en krigskonst: slå till där det känns och bli lika flexibel.

"Possession of such a counterlogistical system, which might be as crude as a written inventory, would allow antagonists to focus their attention where it would be most effective. Taking, for example, the situation of the French pension law struggles of 2010, in which mobile blockades in groups of twenty to a hundred moved throughout French cities, supporting the picket lines of striking workers but also blockading key sites independently, the powers of coordination and concentration permitted by such a system are immediately apparent." (187)

Blockaden har också vad Bernes kallar ett existentiellt värde. I avbrotten kan den vägran och makt som de facto utövas smitta och ge synergieffekter. Istället för att bara se det som något negativt, som Toscano gör, har taktiken en potential att synliggöra både "systemets" funktioner och samtidigt proletärers förmåga att faktiskt göra motstånd. Synligheten (visibility) gör det möjligt för fler att se och förstå sammanhang och effekter/konsekvenser. Människor börjar se sig själva som aktörer. (Det finns här, tror jag, också möjligheter till genuint allmänt intellekt.)

Mot Toscano invänder Bernes också att det inte alls nödvändigtvis finns progressiva potentialer i all teknologi som kan återtas. När det gäller logistik handlar det om mer än bara effektivisering. I själva verket ökar logistiken inte produktivitet, bara cirkulationens räckvidd och hastighet. Löneskillnader baserade på en global arbetsdelning är inbyggt i systemet. Logistiken är som sådant ämnat och utformat för cirkulering av varor, inte bruksvärden.

"We might also question the reconfiguration thesis from the perspective of scale. Because of the uneven distribution of productive means and capitals — not to mention the tendency for geographical specialisation, the concentration of certain lines in certain areas (textiles in Bangladesh, for instance)— the system is not scalable in any way but up. It does not permit partitioning by continent, hemisphere, zone or nation. It must be managed as a totality or not at all. Therefore, nearly all proponents of the reconfiguration thesis assume high-volume and hyper-global distribution in their socialist or communist system, even if the usefulness of such distributions beyond production for profit remain unclear. Another problem, though, is that administration at such a scale introduces a sublime dimension to the concept of “planning”; these scales and magnitudes are radically beyond human cognitive capacities. The level of an impersonal “administration of things” and the level of a “free association of producers” are not so much in contradiction as separated by a vast abyss. Toscano leaves such an abyss marked by an ominous appeal to Herbert Marcuse’s concept of “necessary alienation” as the unfortunate but necessary concomitant of maintenance of the technical system. Other partisans of the reconfiguration thesis, when questioned about the scaling-up of the emancipatory desires and needs of proletarian antagonists to a global administration invariably deploy the literal deus ex machina of supercomputers. Computers and algorithms, we are told, will determine how commodities are to be distributed; computers will scale up from the demands for freedom and equality of proletarian antagonists and figure out a way to distribute work and the products of work in a manner satisfactory to all. But how an algorithmically-mediated production would work, why it would differ from production mediated by competition and the price-mechanism remains radically unclear, and certainly unmuddied by any actual argument. Would labour-time still be the determinant of access to social wealth? Would free participation (in work) and free access (in necessaries) be facilitated in such a system? If the goal is rather a simple equality of producers — equal pay for equal work — how would one deal with the imbalances of productivity, morale and initiative, which result from the maintenance of the requirement that “he who does not work does not eat”? Is this what “necessary alienation” means?" (195-196)

Att ta över logistiken kräver alltså omedelbart globalt övertagande, inte helt olikt Theorie communistes idé om kommuniseringens löpeld. Om målet inte är något annat än att administrera logistiken annorlunda kommer vi alltså behöva handla, istället för att bli mer självförsörjande, eller med andra ord: påtvinga arbete. Förr kanske det hade funkat, men knappast efter avindustrialiseringen och globaliseringen. (Och då har vi inte ens nämnt finans...)

watch, if you have yet too. 

SG827's video : Massive Hatemail Rant (Clip)

http://www.youtube.com/watch?v=wtlXfbap9r0

SG827 VS Onision (re-uploaded)