#bildelar

Nu har jag ingen bil eller körkort, men tror det eller ej så har jag ganska många vänner som kör bil och gissa om de lägger ner många timmar på dem.

I samarbete med Mekster.se

Nu har jag ingen bil eller körkort, men tror det eller ej så har jag ganska många vänner som kör bil och gissa om de lägger ner många timmar på dem. Dessa vänner är även de som  tillbringa otaliga timmar på leta reservdelar, de kan gå igenom varenda sida på nätet för att hitta just den där delen. En annan sitter bara och skaka på huvudet och undra vad det är för fel,…

En aktivist som värnade om naturen var ute och körde sin miljövänliga bil. Helt plötsligt krockade denne med ett hus och demolerade bilen till den grad att de förmodligen måste köpa hela sortimentet hos Skruvat för att ens få det att likna en bil igen.

När polisen anlände till platsen blev de helt förundrad över hur aktivisten hade överlevt och hur i hela fridens namn bilen kunde hamna mitt på torget eftersom det inte fanns någon bilväg där.

Aktivisten som inte kunde förstå det hela själv förklarade att han kört som vanligt då han efter en kraftig kurva helt plötsligt fick svänga igen efttersom det från ingenstans dök upp ett träd. Ju mer han svängde ju djupare in i skogen kom han. Det var träd överallt och dessa vill han givetvis inte skada.

- Jag svängde höger och där var ett träd, jag svängde vänster och där var ännu ett träd och sedan slutade det med att jag krashade här mitt på torget förklarade han för polisen.

Efter att polisen tagit upp förarens vittnesmål om vägen han kört sade han.

-Ursäkta mig men efter den motorvägen finns inget träd i närheten. Det är din Wunderbaum som gungar fram och tillbaka då du svänger!

Att vara lastbilschaufför är ett ganska enligt arbete. Många timmar på vägarna själv i förarhytten. Kanske är det därför lastbilsträffen i Ramsele har blivit en sådan succé. För varje år som går så växer den så att den knakar. I Ramsele får yrkeschaufförerena möjlighet att tala med varandra. Det är allt mellan himmel och jord. Det kan vara vilket  bromssystem till bilen som är bäst med det kan även handla om dålig vägar.

Lastnilsträffen lockar även privatpersoner för att titta på de vackra lastbilarna och det har blivit lite av en folkfest i den lilla byn. Mat finns på plats och stämningen är hög. Det ordnas olika tävlingar, bland annat utses den lastbil som är snyggast lackad.

Besökarna får även ta del av nyheter. Exempelvis kommer Scania att ställa ut och visa sin senaste modell som det var mycket hysch hysch om men spekulerats om i tidningarna.

Svensk bilhistoria förknippas med Volvo, och Volvo förknippas gärna med säkerhet. Läs om Volvos historia.

Volvo är ett stycke svensk industrihistoria, och kanske fortfarande den bil som mest definierar livet på de svenska vägarna. Populariteten för naturligtvis det goda med sig att det är lätt att hitta reservdelar till Volvo. Men hur blev bilen egentligen så populär? Förklaringarna är naturligtvis många, men ett tilltalande fokus på innovationer och säkerhet har bidragit till att göra Volvo till den ultimata familjebilen.

Förutsättningarna för dessa innovationer ligger emellertid långt bak i historien, redan i den för tiden moderna organisation av tillverkningen som utmärkte företaget från starten på 1920-talet. Sedan dess har Volvo vuxit till en av världens största tillverkare av person- och lastbilar, bussar och anläggningsmaskiner.

På Jakobs tid

Volvo hade rötterna i en annan av svensk industrihistorias verkliga jättar, nämligen kullagertillverkaren SKF. Namnet Volvo – ”jag rullar” på latin – var i själva verket först ämnat för en serie kullager tänkta för internationella biltillverkare. Men det visade sig passa lika bra på bilen själv. Volvos båda grundare – Assar Gabrielsson och Gustaf Larson – hade båda gjort karriär inom SKF, och de första lokalerna på Hisingen i Göteborg hade upplåtits av kullagertillverkaren.

Affärsidén var ambitiös: att tillverka och sälja automobiler i Sverige och på export, med merparten av alla komponenter konstruerade och ritade av egna tekniker, och med försäljning av produkterna genom fristående återförsäljare. Bilarna skulle vara anpassade för svensk vinter och dåliga vägar, men till att börja med så var det inte på det tekniska området som Volvo var innovativt, utan i företagets organisation. Komponenterna tillverkades på annan ort och av andra, specialiserade företag.

På så vis utnyttjade man den kompetens som redan fanns, slapp binda kapital i onödan. Förmodligen underlättade upplägget också tillgången på reservdelar till Volvo. 1927 rullade ÖV4, kallad Jakob, som första bil av bandet.

Fokus på säkerhet

Volvo satsade tidigt på säkerhet som ett försäljningsargument. En av märkets grundare, Gustav Larsson, formulerade det som ett kärnvärde redan år 1936. Ett flertal tekniska innovationer genom åren har bidragit till att rättfärdiga Volvos anspråk på att vara en säker bil, och flera av dem har också tagits upp av andra andra tillverkare. Trepunktsbältet är sannolikt den uppfinning som räddat flest liv i automobilhistorien. Innovationens tidiga historia är oklar, men säkert är att trepunktsbältet förbättrades av Nils Bolin, och att det infördes i serietillverkningen år 1959.

Farligt glassplitter från vindrutorna var ett annat problem som man lyckades lösa på Volvo redan på 40-talet, då med hjälp av ett nytt laminatglas. Innovativt var det också att integrera deformationszoner i konstruktionen av bilen, vilket man införde på 60-talet. 70-talets bakåtvända bilbarnstol visade sig säkrare än tidigare alternativ och den är ett bra exempel på hur Volvo lyckats profilera sig som familjebil. Skydd mot whiplash, krockgardin och annat hörde till 1990-talets säkerhetsarbete, medan det under det senaste decenniet mest handlat om att utveckla sensorer för detektering av hinder i trafikmiljön, till exempel med varningar för personer eller objekt i döda vinkeln eller farligt nära framför bilen. Radar och kameror används alltså till att göra det säkrare, både för den som själv sitter i en Volvo och för andra trafikanter.

På avstånd så ser dagens däck ut som de gjorde för tjugo år sedan. Det är därför lätt att glömma att det pågår ständig innovation inom däck där säkerhet, köregenskaper och miljö ligger i fokus. Bridgestone och Michelin hör till världens starkaste varumärken inom däck. Båda dessa företag har en lång historia inom branschen. En förutsättning för detta har varit deras outtröttliga arbete inom innovation.

Läs om hur däcken utvecklas på områdena punktering, miljö och säkerhet.

Få punktering – kör vidare!

Bridgestones DriveGuard är en bra försäkring på vägen. En särskild konstruktion hjälper däcken att hålla formen vid punktering tills du nått fram till en lämplig plats för ett byte – Bridgestone garanterar att däcken skall hålla i minst fem mil i måttligt höga farter. Med sådana däck på fälgarna minskar oron betydligt för punktering.

Däck och miljö

Det finns olika sätt att gör däck mer miljövänliga. Genom att minimera däckens rullmotstånd går det bidra till minskad bränsleförbrukning. Bridgestones alternativ heter Ecopia, och är framtaget just för att minimera motståndet mellan däck och vägyta. Ett annat sätt att göra däck mer miljövänliga är att minska åtgången av material, till exempel genom återvinning. Detta håller även ned kostnaden i produktionen med billigare däck som följd.

Fram tills nu har Bridgestone tagit fram däck av återvunnet material enbart till lastbilar, men ambitionen är att denna teknik skall appliceras till däck för personbilar i framtiden. I led med sin ambitiösa miljösatsning har Michelin jobbat hårt med utvecklingen av däck anpassat för elbilar. Bättre däck med mindre motstånd ger en elbil som når längre innan den behöver laddas.  

Behåll greppet även med slitna däck

Oftast innebär mätningar av olika däcks prestanda att man jämför nya däck. Michelin har funderat över det faktum att vi egentligen kör längre tid på däck som är lätt slitna. Innan man nött ned däcken till minsta tillåtna mönsterdjup så kör man länge på däck som är halvslitna. Michelins Evergrip använder teknik som är lika enkel som genial.

Däcken har nya mönsterspår under den ursprungliga slitytan. Dessa nöts fram samtidigt som de gamla spåren nöts ned! Problemet med att däckens längsgående spår förlorar sin förmåga att leda bort regnvatten när de nöts ned och förlorar i djup, kompenseras genom att låta däcken bli bredare allteftersom de minskar i djup.