#akuten

Probiotische Auswahl für akuten pädiatrischen Durchfall

Bezug Asmat S, Shaukat F, Asmat R, Bakhat HFSG, Asmat TM. Klinischer Wirksamkeitsvergleich von Saccharomyces boulardii und Milchsäure als Probiotika bei akutem pädiatrischem Durchfall. J Coll Ärzte Surg Pak. 2018;28(3):214-217. Zielsetzung Um die Wirksamkeit der oralen Rehydration und der Antibiotikabehandlung plus der Zugabe von beidem zu vergleichen Saccharomyces boulardii oder Milchsäure…

Men när jag slappnade av och lyssnade på lugn musik så kände jag hur något inom mig sa att det är en liten skada, och det var ingen fara. Jag vågade inte lita på den känslan för den kanske bara ville lugna mig. Men den kändes sann och det visade sig att den var sann. Alla mina prover som de tog var perfekta, vilket är jäkligt skönt att höra att kroppen fungerar som den ska ❤

Den där jäkla see through sjukhussärken modell 3 storlekar för stor, vad va det om? Det kändes inte ok att "ta av sig allt på överkroppen" och gå omkring med det där tältet. Men jag var för orolig för allvarliga sjukdomar att det var så fett långt ner på listan. Men seriously, what the hell?

Sen va det en upplevelse att ligga bredvid migränjanne som tappat synen och tokkräktes bredvid mig 7 ggr. Det ihop med min avslappningsmusik va en intressant mix. FaaaaaaalalalaaaaaHOÖÖÖÖÖH!

Sen fick jag åka sjukhussäng och det var himla nice! Skulle lätt betala för att nån puttar runt mig 5 minuter 🥰

Jag känner att det här påverkade mig rätt fundamentalt. Jag har ojjat mig och dragit med mig massa mörker hit ner och jag känner att det är dags att börja uppskatta och njuta av det goda livet istället. Det var ingen dödsstämpel jag fick och jag känner hur livet spritter i mina ådror!

Tobbe var otroligt fint stöd och hjälpte mig med Allt; ta på mig strumporna, skorna, hämta lapp på akuten, hjälpa mig upp och ner i stolar för att tåligt sitta och vänta så länge han fick med mig och sedan väntade han först i bilen, sen åkte han hem, hann sova 20 min innan han tog sig ut på vägarna igen för att hämta mig trots att han knappt va vaken. Så jävla dunderfint. ❤❤❤

Jag märkte också vilket fint supportsystem jag har omkring mig ❤❤❤ som jag uppskattar innerligt. Men alla sover ju nu och jag behövde ju säga det här! Celebrating life liksom!

Det var troligen den där skitstarka indiska maten som fuckade upp mig som jag trodde. Och det började nog när vi firade med den där Ännu starkare indiska maten. Det va nog därför jag började få ont här nere. Mental note: INTE stark mat när man har ibs.

Nu är det koloskopi, rektoskopi och gynekologbesök som gäller framöver och inolaxol och movicol. Kanske kan detta vara det som får min mage på fötter igen? Det vore underbart demathafuckingluxe.

Ett fall, och tre inre stygn och tolv yttre. En kväll på Falu akutmottagning.

Har bilder på själva såret. Vill dock inte visa upp det på grund av känsliga personer. Vill du se? Kontakta mig på messenger.

Igår mådde jag bättre och tänkte att: “En promenad i skogen har aldrig skadat någon.”. William behövde hämtas i Kniva och jag tog Skilla och bilen ut dit för att gå med Björn i skogen innan William skulle hem. Vi gick ut, vädret var svalt och det var trevligt. Så råkar jag…

Den oundvikliga och värsta stunden i livet

En gång när jag var liten så fick vi en uppgift i skolan: vi skulle intervjua någon med ett gäng frågor vi fått. Såhär i efterhand kan jag tycka att det var en märklig uppgift, för det var intima frågor man skulle ställa. Jag valde att ringa farmor. Hon ställde glatt upp med att hjälpa mig att göra mina läxor, men så kom jag till den där konstiga frågan “vilken var den värsta stunden i ditt…

(ursprungligen utlagt 16 aug -14 på min andra blogg)

Imorgon är det exakt ett år sen jag la ut denna text.

------------------

Det har varit en dramatisk vecka för mig. Natten mot måndag märkte jag att jag hade svårt att behålla vattnet i munnen när jag gurglade efter tandborstning, Tyckte det var konstigt, men funderade inte så mycket mer.

Måndag, samma grej med munnen. Åkte till jobbet. Märkte att höger läpp hängde, och att jag pratade otydligt. Började undra och bli lite smårädd. Så när jag sitter på kontorsstolen märker jag att nåt händer i hjärnan och mitt vänstra ögonlock börjar blinka frenetiskt. Går iväg och ringer Vårdhjälpen. Skiträdd.

Hamnar i lång telefonkö.Är rädd för att jag kan ha drabbats av stroke, hon på Vårdhjälpen säger att det även kan vara en nerv som blivit infekterad. Börjar ringa till Järva närakut sen, men så lång telefonkö, så jag bestämmer mig för att sticka till akuten.

Åker till Bromma närakut vid Brommaplan. Till en början tar de inte stor notis av mig, eftersom jag ej ringt först. Men sen blir det ett jäkla ståhej, jag anmodas att sätta mig ner, och lyfta på händer och fötter etcetera. Snackar lite kort med en läkare inne i ett undersökningsrum. Sen kort väntan och så dyker det upp två ambulansmän med en bår och undrar vad som hänt. Så blir till att dra storyn. Igen. Ska åka ambulans ttill Sankt Görans akut inne i stan. Går ner till ambulansen eftersom allt kroppsligt funkar, “bara” mitt vänstra ansikte som hänger. Pratar konstant i ambulansen. Är väl så nervös för vad som hänt att jag bara pladdrar på.

Blir på akuten anvisad av en av ambulanskillarna att sätta mig på en stol och vänta. Det händer saker överallt på akuten. Känner mig lite bortkommen. Det kommer en kvinna och frågar vad jag heter och sätter ett band runt min handled med mitt personnummer på. Väntan. Blir placerad på en brits i korridoren, Skickar iväg ett sms till jobbet om vad som hänt, Mer väntan. En undersköterska kommer och tar mitt blodtryck. Väntan. Sjuksköterskan Mats ger mig information. Mer väntan.Sen får jag gå in i ett undersökningsrum. Lite väntan och så kommer doktorn, en neurolog som heter Bosse. Han ställer lite frågor, och så säger han att de ska utföra en lumbalpunktion på mig, det vill säga gå in i ryggraden och dra ut lite ryggradsvätska. Jag börjar oroa mig för smärtan. Ringer till telefonsvaren på jobbet och till syrran innan ingreppet.

Själva ingreppet då, ja, det var ju inte det mysigaste jag varit med om, men det var ok. Lite läbbigt var det, och lite ont gjorde det, men till slut lyckades de tappa mig på ryggradsvätska. Proverna visade dock inte några tecken på borrelia eller hjärnhinneinflammation. Enligt läkaren hade jag inte drabbats av nån blodpropp utan en nerv som går mellan en nervcell i bakhuvudet och fram mot ansiktet har blivit blockerad. Och detta kan bero på en mängd olika saker. Infektioner av olika slag, borrelia, virus, herpes etcetera. Även stress kan utlösa detta. 2 000 svenskar drabbas av sån här partiell ansiktsförlamning per år. Det går oftast över av sig själv, men jag ska få remiss till öron, näsa och hals-läkare.