#friskus!

Men när jag slappnade av och lyssnade på lugn musik så kände jag hur något inom mig sa att det är en liten skada, och det var ingen fara. Jag vågade inte lita på den känslan för den kanske bara ville lugna mig. Men den kändes sann och det visade sig att den var sann. Alla mina prover som de tog var perfekta, vilket är jäkligt skönt att höra att kroppen fungerar som den ska ❤

Den där jäkla see through sjukhussärken modell 3 storlekar för stor, vad va det om? Det kändes inte ok att "ta av sig allt på överkroppen" och gå omkring med det där tältet. Men jag var för orolig för allvarliga sjukdomar att det var så fett långt ner på listan. Men seriously, what the hell?

Sen va det en upplevelse att ligga bredvid migränjanne som tappat synen och tokkräktes bredvid mig 7 ggr. Det ihop med min avslappningsmusik va en intressant mix. FaaaaaaalalalaaaaaHOÖÖÖÖÖH!

Sen fick jag åka sjukhussäng och det var himla nice! Skulle lätt betala för att nån puttar runt mig 5 minuter 🥰

Jag känner att det här påverkade mig rätt fundamentalt. Jag har ojjat mig och dragit med mig massa mörker hit ner och jag känner att det är dags att börja uppskatta och njuta av det goda livet istället. Det var ingen dödsstämpel jag fick och jag känner hur livet spritter i mina ådror!

Tobbe var otroligt fint stöd och hjälpte mig med Allt; ta på mig strumporna, skorna, hämta lapp på akuten, hjälpa mig upp och ner i stolar för att tåligt sitta och vänta så länge han fick med mig och sedan väntade han först i bilen, sen åkte han hem, hann sova 20 min innan han tog sig ut på vägarna igen för att hämta mig trots att han knappt va vaken. Så jävla dunderfint. ❤❤❤

Jag märkte också vilket fint supportsystem jag har omkring mig ❤❤❤ som jag uppskattar innerligt. Men alla sover ju nu och jag behövde ju säga det här! Celebrating life liksom!

Det var troligen den där skitstarka indiska maten som fuckade upp mig som jag trodde. Och det började nog när vi firade med den där Ännu starkare indiska maten. Det va nog därför jag började få ont här nere. Mental note: INTE stark mat när man har ibs.

Nu är det koloskopi, rektoskopi och gynekologbesök som gäller framöver och inolaxol och movicol. Kanske kan detta vara det som får min mage på fötter igen? Det vore underbart demathafuckingluxe.