#5000 m

Vad passar bättre än att börja med en liten tillbakablick och lite sköna filmscener. Augusti 2011, Råslätts IP. Efter ett kraftigt skyfall skingras molnen och solen börjar värma igen. En vacker sommarkväll tar vid. En tapper skara löpare ska strax gå en kamp mot smärtan. Det är dags för Kretsmästerskap på 5000 m.

Själv hade jag en tid under 16 minuter i bakhuvudet. Sub 16 alltså. En liten drömgräns trots allt. Inte för att jag varit särskilt nära innan, men jag sprang på 16:51 2009, och visst borde jag ha blivit 52 sekunder på två år?

Pang och iväg.

Andra varvet av tolv (och ett halvt) och här ser man ju riktigt fräsch ut. Än så länge är allt möjligt. Strax härefter ökar jag farten och lägger mig i rygg på Mattias Karlsson (med VM-medaljer i orientering i bagaget).

Tre varv kvar och drömmen om sub 16 är nu helt försvunnen. Jag har släppt Mattias rygg för länge sedan. Det återstår cirka 4 minuter av rå smärta och man undrar varje sekund varför man gör detta frivilligt. Samtidigt: att lyckas uthärda smärtan och kunna njuta av sin prestation efteråt, är tjusningen med löpningen. Nåväl, klockan stannar till slut på 16:27.03 och sub 16 får istället bli ett av målen för 2012. Hur det går följer man bäst på den här bloggen.