TvÄ PB och en flytt
Jag lever. Numera i Jönköping efter familjens nÄgot spontana flytt i början av september. Men direkt in pÄ löpningen och ett försök till en summering sedan sist.
Efter sju svĂ„ra Ă„r kunde det rimligen bara bli bĂ€ttre. I juni kunde jag successivt trappa upp trĂ€ningsintensiteten och Ă€ven börja tĂ€vla lite smĂ„tt. Det blev tre âkomma-igĂ„ng-tĂ€vlingarâ innan Ă„rets första riktiga prövning vĂ€ntade.
12 juni - Parloppet - 5 km - 17:20. 18 juni - LÄnglöparnas kvÀll - 10 000 m - 34:31. 30 juni - Salomon Trail Tour Globen - 5,5 km - 20:47.
I Salomon-tÀvlingen blev det till och med seger. NÄgot överraskande med tanke pÄ att jag Àr en renodlad motorvÀgslöpare. à andra sidan var terrÀngen vÀldigt urban (förutom toppbestigningen av Hammarbybacken) och vÄr bana var lÄngt ifrÄn lika tuff som milloppet (dÀr Linderholm kom tvÄa) eller halvmaran (dÀr trailkungen Anders Svanebo var överlÀgsen).
Ett traillopp utan terrÀng passade undertecknad fint.
Sedan var vi framme vid 6 juli och Ärets SM-final för lag. VÄrt starka herrlag var ett av sex lag som kvalificerat sig för finalen i Halmstad. HÀr bjöds det pÄ tuffast möjliga motstÄnd frÄn anrika klubbar som Hammarby, HÀsselby och SpÄrvÀgen. Jag fick förmÄnen att försvara klubbens fÀrger pÄ den klassiska GÀrderud-distansen 3000 m hinder.
Lag-SM i Halmstad. Foto: Carl Wistedt
Jag hade laddat upp med specialtrÀning frÄn jazz-Rickard, som har en SM-medalj i hinder i byrÄlÄdan. Jag hann dock aldrig testa vattenhindret. Startskottet gick. Jag sprang bra. Fram till första vattengraven.Trippa. Hoppa. Plaska. Landa jÀmfota. Sen sÄg jag mina medtÀvlare segla ivÀg i fjÀrran. I mÄl rÀtt ledbruten som femma av fem startande och den största behÄllningen var nog att ha blivit kommenterad i direktsÀndning av Jakob HÄrd. Laget kom i alla fall fyra vilket innebÀr en direktplats till nÀsta Ärs final.
Vi flyttar fram till augusti och nu börjar det Àntligen kÀnnas bra pÄ trÀningarna. FÄtt ihop 6-7 mil i veckan sedan juni vilket fÄr ses som bra för att vara jag (andra ser allt under 10 mil som viloveckor). Belöningen: tvÄ personliga rekord.
PB 1: Enhörna Challenge, 10 000 m, 33:33, 3:21 min/km
à ker hemifrÄn med ganska höga ambitioner inför de 25 varven pÄ SödertÀlje IP. VÀdermÀssigt Àr det en perfekt kvÀll för löpning. 18 grader, ljumma vindar och solnedgÄng. PÄ startlinjen, dÀr det normalt brukar infinna sig en stor portion Ängest pÄ den hÀr typen av lopp, kÀnner jag bara ett stort sug efter att fÄ ge mig ivÀg. Vid 5 km-passeringen (16:53) inser jag att farten Àr alldeles för bekvÀm. Efter 6 km tar jag rygg pÄ 31-minuterslöparen Majling som ligger ett varv före. Det blir en rejÀl tempoökning och vid 7 km blir jag lite feg och slÀpper, men triggad av positiva mellantider hÄller jag farten bra i min ensamhet och möts av ett skönt nytt pers nÀr jag passerar mÄllinjen. Tar ocksÄ med mig en skön kÀnsla av att en 32:xx-tid Àr fullt rimlig framöver.
PB 2: Viking Line-spelen, 3 000 m, 9:07, 3:02 min/km
Huddinge AIS egna arrangemang en vacker sensommarkvÀll pÄ KÀllbrinks IP. Sprang hÀr 2012 pÄ 9:16 vilket sÄklart var tiden att slÄ denna gÄng. Att tÀvla pÄ 3000 m Àr hÄrt. Ska det bli en bra tid gÀller det att satsa frÄn första steget. DÀrför valde jag att hÀnga med ett gÀng löpare som jag visste siktade pÄ typ 8:59. Det gick med nöd och nÀppe i 5 varv, 2000 m, sen fick jag slita hund sista kilometern och pÄ upploppet fanns det inte ens en antydan till spurt kvar i kroppen. I mÄl pÄ 9:07 och det dröjde inte mÄnga minuter innan hjÀrnan hade bestÀmt att det ska springas under 9 minuter nÀsta gÄng.
Hur som helst. Skönt att runda av med tvÄ bra lopp i HAIS-linnet innan avfÀrden söderut. VÀldigt trist att lÀmna den fantastiska trÀningsgruppen i Huddinge, samtidigt vet jag att IKHP kommer bjuda pÄ fina trÀningsmöjligheter i Jönköping.
â-
Idag Àr det fredagen den 13 september och jag börjar nÀstan piggna till frÄn den sedvanliga höstförkylningen som effektivt har satt stopp för all trÀning i en vecka. Abstinensen Àr stor och tiden börjar bli knapp för att hinna bygga upp formen till Broloppet (halvmara) i Motala den 6 oktober. Bara att hÄlla tummarna.
NĂ€r inte jag kan springa finns det andra i familjen som har spring i benen.














