Julia

Ibland är det så himla svårt. Att leva med någon. Någon som inte förstår ångesten. Paniken. Den tryckande känslan i bröstkorgen. Som känns som att den spricker. Tårar som inte går att dölja. Tjutandet i öronen. Men sluta det är inte så farligt. Du behöver inte bli så stressad. Andas i fyrkant. Andas. I fyrkant. Tills det släpper. Iallafall för en liten stund.

det enda som spelar någon roll är hur han ser på mig precis innan han kysser mig och hur han håller om mig hela natten för att vara säker på att jag fortfarande kommer vara där när han vaknar och jag viskar ”jag ska ingenstans” och han andas ut och kysser min axel och somnar in och det enda som spelar någon roll är att jag vet han älskar mig bara av att se honom le