totally-okayyyy

2022 visade sig bli ett hittills ganska okej år. Något av en bergochdalbana-bana kanske, men i det stora hela har 2022 blivit helt, helt okej. Året är inte slut än på länge, så det finns fortfarande utrymme för att det verkligen skall bli vad jag hoppades förra julen då jag satt själv och såg fram emot att 2021 skulle ta slut och ge plats för 2022. Då fanns inte tid för julklappar, det rymdes inte. I år skall det bli massor av julklappar och alla med tillhörande julrim.

starten av året blev en katastrof. Något av det värsta jag har upplevt, med en gigantisk sorg som första händelse av vikt. Kanske var det ödet som ingrep, kanske var det trots allt vad som var bäst för framtiden. Ändå var just den händelsen något jag aldrig kommer glömma. Suddigt eftersom det är tungt att minnas i detalj, fast vad, hur och ungefär när minns jag. Exakt hur det kändes har jag omedvetet lyckats glömma, och det var och är nog ett måste. Det är 8ngen känsla att bo i, ingen känsla att leva kvar i. Jag har inte "kommit över något", jag funkar nog inte så. Men det som hänt har hänt och nu ett drygt halvår efter är det inget jag sörjer aktivt. Men då var det nattsvart. På det dåliga sättet, inte det andra.

sommaren har också haft sina toppar och dalar, och vissa av dem rött djupa. Fast oavsett hur djupa de har varit så är topparna så mycket mer vädra, även fast de inte alltid är lika uppenbara i stunden. Idag är det annorlunda. Det har jag tänkt så ofta att jag borde tänka just annorlunda om detta annorlunda. Men denna gång är....ja. Vad är den? Ord räcker inte, de gör ingen nytta vare sig i tanke eller skrift.

för evigt är en lång tid. Väldigt, väldigt länge. Och ändå inte länge nog. Jag gör fel. Jag gör rätt. Jag gör. Ibland gör jag inte och det kan även det vara både rätt eller fel. Vilket av de två är olika beroende på vad det rör sig om. Ändå så oroas jag inte av att inte veta om det jag gjort är "rätt" eller "fel". Oftast är intentionerna "rätt", utfallet varierar. Idag hade jag ingen egentlig intention i det hänseendet. Rätt och fel spelade ingen roll, och det är lite ovanligt för mig. Inte ens i efterhand orkar jag bekymra mig om vilken kategori det tillhör.

Det är ovanligt på gränsen till unikt. För mig. I mina tankar.