#vishet

“Hög ålder och ett långt liv, frid och välgång skall de ge dig. Låt godhet och sanning förbli hos dig. Bind dem kring din hals, skriv dem på ditt hjärtas tavla. Då blir du uppskattad för din klokhet av både Gud och människor. Förtrösta på Herren av hela ditt hjärta och lita inte till ditt eget förstånd. Tänk på honom var du än går, så skall han jämna vägen för dig. Tyck inte att du själv är vis, frukta Herren och fly det onda. Det ger hälsa åt din kropp, kraft åt alla dess ben.”

“Herre, lär mig dina vägar, visa mig dina stigar. Led mig i din sanning, lär mig, du som är min Gud, min räddare, ständigt hoppas jag på dig.”

Alla gör vi fel ibland, så är det ju. En del, om vi kallar det för misstag, är bara att glömma och gå vidare för vi vet ändå att det där var ju inte så bra eller smart gjort. Förhoppningsvis tänker vi på detta och gör på ett annat sätt nästa gång. Det man inte ska göra är att låta sig tryckas ner av det som blev fel. Jag är en person  som gärna ger andra mer än en chans och ibland väldigt många. 

promenader, titta, tänka och leva

Att läsa en massa böcker och lyssna på föreläsningar i sig är inte kunskap. Böcker och föreläsningar kan vara vägen till kunskap men behöver nödvändigtvis inte vara det. Allt beror på hur vederbörande tar till sig denna kunskap. Om han tar kunskapen till sitt hjärta och praktiserar det i sitt liv då är det kunskap.

I Koranen nämner Allah den mosaiska församlingen som ett varnande exempel för den felaktiga förståelsen att den sanna kunskapen är i böckerna:

”De som anförtroddes Tora och som därefter inte förmådde bära denna [börda], kan liknas vid åsnan som bär en last av heliga böcker.” (Koranen 62:5)