#smarta val

Det började ju egentligen med att jag vaknade typ 30 minuter efter jag somnat med att min arm hade typ domnat och det kändes sådär oldschool halvofräscht. Efter det försökte jag somna om men det var ju kört. Så jag låg och flippa och försökte komma ner i varv men jag va mest pigg. Ska jag gå upp en stund? Tänkte jag runt 01. Jag bara kände att mmmh, morgondagen blir en intressant dag...

Klockan rann iväg och jag låg där och tänkte på allt samtidigt. Nånstans runt 02 vände jag mig mot honom och kände en värme och uppskattning komma över mig. En sån fining. Jag la mig närmare honom och märkte hur många hundra år sen det var jag låg så. Jag klappade honom lite och kunde inte sova. Han vaknade.

Klockan var runt 02.40 och nu var vi båda vakna mitt i natten. Ska vi..se vidare på kläck? tycker han. Jag tittar på klockan och inser ännu mer att det här är en pang idé. Det var lite mysigt och jag vet inte, jag kanske valde att släppa honom närmare för snart så rörde han mig sådär oldschool. Som om han bara visste de svåra ekvationerna gjorda för Einstein. Samma person som knappt verkade kunna knyta skorna veckorna innan. Hur FAN....? Som om det låg latent, kanske som en present. Julaftonsfeeling. En fjäderlätt intimitet som nådde på ett sätt som det inte gjort på åratal. I was in heaven. Vad jag nu hade gjort för att förtjäna det vet jag inte.

Klockan hann rinna iväg till 05 innan jag började ens känna trötthet. Det var en timme tills klockan skulle ringa och jag hade redan ätit en "frukost" kl 04, DÅ däckade jag som en sten.

Beeeeep beeeeep beeeep...!

Oh fudge... bara 5 minuter till.

5 sekunder senare: Beeeeep beeeeep beeeep...!

Jag hasade mig upp och förberedde för att åka iväg och samtidigt stanna hemma. Jag visste inte var jag skulle ta vägen och tänkte att näää det blir nog inget idag.

Jag gjorde gröt som jag tog med mig sen åt jag upp en portion så att jag fick frukost nr 2 . Halvbra.

Det blippade till och mina ögon försökte makea sense av bokstäverna som stog på skärmen. Engla....enbe...Engle...Engelbrekt. Engelbrekt. Oj, jag är bokad...! Eh..! Han skjutsade mig och vi drog iväg trötta som as men tänkte att det är ju snart ledigt.

I bilen säger jag hur underbart jag tyckte det var och jag märker att det inte alls är besvarat så som jag upplevde det. För honom var det "mysigt" och jag märker att vi kan inte ha varit på samma planet. Jag trodde vi var där tillsammans. Jag märker hur det får mig att känna lite som tåget åker av rälsen. Det påminner mig om massa osäkerheter och det som jag tyckte va magiskt och underbart att vi hade kvar var inte gemensamt. Det som innan kändes som dunderklister blev istället tvivel och känsla av att "behöva fixa." Halvbra.

Vi kommer fram, vi kramas och han säger nåt i stil med se till att se efter dig själv så du får det bra idag. Detsamma, säger jag och vi kramas. Jag börjar gå mot skolan i vanlig takt och märker lite klumpigt i halsen och känner att jag vill hosta... jag hostar och det stoppar såklart upp så jag knappt för luft. Helvette...! inte det här nu igen...! Jag saktade ner och började andas lugnt. Nix, nu håller vi dedär i schack Karin...!

Det funkar och jag försöker spela oberörd och samlad. Halvlyckat.

När jag kommer dit så hittar jag inte var jag ska vara för jag hittar bara 4-9 där och jag skulle va i en etta. Jag börjar fråga mig runt hos några lärare som är väldigt hjälpsamma och det var typ här nånstans jag fick höra nåt om västra.

...västra?

Ja, de ligger i Baronbacken.

Du skojar?

Det var nu 2 minuter tills jag började och jag var tydligen på fel Engelbrekt. Great...! Jamen då får jag väl ta BUSSEN och...fan jag vill inte ta bussen nu mitt i coronaskiten liksom. Men det var det eller gå och...med min hals och magbök? Nej tack.

Jag ringer skolan och meddelar mitt trassel och de säger lite lättsamt att jag inte är den första och jag blir lite lugnare. Sakta börjar jag gå mot bussen.

Jag använder mobilens gps för att hitta dit och lyckas faktiskt och blir lite nöjd. Såklart kommer en buss som jag borde hunnit med om inte hjärnan laggade så jäkla riksgalet. Öööööeh...blöh.

Aja, jag får väl stå här och vänta 20 minuter. Jag hade värmebrallorna på mig och var ändå lite varm n toasty. Jag vet inte vad det var just där men det var massa lukter. Först var det parfym av nån som åkte förbi och alla lukter höll i sig länge och jag kände hur jag undvek allt som kunde få mig ur balans. Nope. Efter kanske 10 minuter kommer nån öppen lastbil som har nåt kolsvart jox som ryker och kör förbi. Jag vet inte vad det var men plötsligt började stinka prutt ÖVERALLT. Jag försökte rymma från lukten men den var överallt och höll i sig i säkert 10 jävla minuter. Jag försökte gömma mig i halsduken och jackan men ägglukten tog över hur jag än gjorde. Happ, jag får väl stå här i ägglukten då. Jag kom ihåg hans ord om att jag skulle ta hand om mig och jag kände att det gick sådär.

På bussen var det krångla på sån där ansiktsmask som ska vara gjord för allas ansikten.. Den åkte upp över näsan hela tiden och folk hostade på bussen och gjorde mig nojjig. Där satt jag i nån slags dutturuttuuuu! mood och redo för fight. Då ser jag människor omkring som halvsover och tycker det kunde inte varit lugnare och whatever. Jag påminns om magtrasslet och börjar säga typ att mmmh dags att släppa det här nu, varpå jag nästan får panik och börjar gråta och måste trösta mig med att jag visste får göra saker som får en att känna och ger samma kickar, bara liksom...inte kroppsrelaterade. Det gick sådär med den övertygelsen.

Jag var orolig för bussresan eftersom magen bråkade så mycket men det gick smärtfritt och snart var jag på nästa skola. Västra Engelbrekt.

De hade idrott när jag kom dit och jag märkte att de var väldigt söta. Trots att dagen gått sådär hittills så gjorde deras glädje och kärlek att jag sakta började tina tillbaka till mig själv. De höll mina händer och skulle visa mig saker och var allmänt sådär välkomnande. Underbart.

Väl i klassrummet började jag förstå att det var lite rörigare där och det blev fort fysiskt slagsmål som behövde stoppas. De var lite väl högljudda och jag fick i uppgift att se efter busen i klassen. Jag satte mig bredvid honom och började prata. Efter ett tag började han släppa in mig och det slutade att vi satt där och sjöng julsånger ihop. Han med hans vackliga svenska. Det var lite lätt adorable.

Jag var ändå i sån balans att även om det var lite lätt kaos omkring mig så kunde jag hålla mig lugn. Att jag var astrött hjälpte. Men jag märkte att det fanns en balans därunder ändå.

Jävla vad mycket de slogs och skulle hävda sig. Och lärarens bristande pedagogik gjorde inte saken bättre. Titta ner och låtsas som att saker inte händer, inte reda ut saker och...! Kanske vaar det som Tobbe sa att de blivit utnötta. Mycket möjligt för alla vuxna gick som living deads därborta.

På fritids satte jag och "lärde"/hjälpte de att göra smällkarameller och det var också sådär lite pysseltrevligt.

All in all var det en bra dag som lugnade ner sig. Men kl 12 när jag hade rast var jag så galet trött att jag höll på att somna och att jag lyckades jobba 8 timmar på 1 timmes sömn kändes lite sådär, hur fan gick det till?

Men ja, vi ångrar ändå inte att vi var vakna för det var underbart mysigt för mig och mysigt för honom. Mrf. Det kanske balanserar sig.

Zmartaindex – för dig som vill göra smarta val.

Jag har fått chansen att skriva om Zmartaindex som samlar flera olika tjänster för smarta val. Jag klickande in på studieindexdå jag är lärare, och är lite nördigt intresserad av studier i stort. När man klickar in på länken får man vetskap om framtida löner inom några yrken. Det här ger dig som nu slutat gymnasiet eller kanske jobbat några år och funderar på att plugga vidare en översikt över…

Nämen då var det väl dags att anta utmaningen Four Fit Challenge även för mig. Och självklart även för dig (som läser det här). Vad är Four Fit Challenge? En utmaning att låta din garderob bestå av endast fyra plagg i en hel vecka. Undantaget under­kläder, tränings­kläder, ytter­plagg och arbets­uniform. Matcha fritt med olika skor och accessoarer!

Why? Jo för att jag tycker det är ett riktigt smart initiativ för att göra det populärt och förändra allas vårt beteende när det gäller mode. Förhoppningsvis får ett sånt här initiativ fler att tänka mer hållbart kring sin klädkonsumtion. Fyra plagg! Det här kommer aldrig gå. På riktigt känner jag just så nu första dagen. Jag har valt en klänning, ett par byxor, en t-shirt och en sweatshirt. Att jag valde en vit t-shirt är egentligen inte klokt med min papphammargen, men nu gjorde jag det. I första hand ska jag försöka vädra plaggen och bara tvätta om det behövs. Hörde jag lycka till? Hållbar garderob Hållbart mode liksom, är det ett av decenniets mest klyschiga uttryck eller? Jag vill gärna inbilla mig att eftersom jag inte shoppat nyproducerat på över 8 månader nu, så är min garderob ganska “schysst”. Med ett undantag när jag fick helvetets skoskav i Hamburg och var tvungen att köpa ett par skor för att orka röra mig. Men hur som helst, tänkvärt är det, begreppet hållbart mode:

Vi svenskar slänger ca 8 kg textilier per person och år. Kläder och annat som påverkat miljön negativt både när det producerats och kasserats. Så kan vi inte ha det. Utmana dig själv att tänka mer hållbart kring mode i höst. Återanvänd det du redan har och tänk igenom dina inköp. Shoppa och klä dig mer klimatsmart helt enkelt!