Running an obstacle course at Tulane
(Myron Davis. 1942)

seen from United States
seen from United States

seen from United States
seen from China
seen from United States
seen from Singapore
seen from Argentina
seen from China

seen from Germany

seen from United States

seen from United States
seen from Uzbekistan
seen from China
seen from China

seen from Argentina
seen from United States

seen from Australia

seen from United States
seen from United Kingdom
seen from Yemen
Running an obstacle course at Tulane
(Myron Davis. 1942)

Anya is live and ready to show you everything. Watch her strip, dance, and perform exclusive shows just for you. Interact in real-time and make your fantasies come true.
Free to watch • No registration required • HD streaming
(via https://www.youtube.com/watch?v=I2GCE72CCPY)Check out Olympian Katie Johnson teach Wren and Piper and Shelly Boyum-Breen how to play rugby!
phyed
kun shes pa'i dbang po - the faculty of understanding all [one of {zag med kyi dbang po gsum}; zag med kyi dbang po gsum gyi ya gyal,sgom lam pa'i rgyud kyi dbang po dgu de dag nyid kyis mi mthun pa dang gnyen po'iphyogs gsal bar bye brag phyed pa ste kun shes pa'o [IW]
skabs phyin pa - 1) dku skabs phyed pa; 2) Go skabs attain/ arising [IW]
skabs phyed pa - 1) dus skabs yong bar byas pa; 2) Dku skabs phyed pa ste rked pa phra ba [IW]
sku spyi'i yon tan bcu - the 10 good qualities of body [dpe byad bzang po brgyad cu'i gras shig ste, sku mnyen zhing 'gying legs pas 'khril bag chags pa dang, ring thung sbom phra sogs ma 'chol bas rim par 'tshams pa dang, mtshan rnams kyi cha shas mtha' dag gsal zhing rdzogs pa dang, sku khyon che bas kho lag yangs shing bzang ba dang, sku shin tu gzhon sha can du gyur pa dang, sku la rtsub bag med pas 'jam pa dang, sku rid pa sogs kyi skyon med pas zhum pa med pa dang, sku sha rgyas pa dang, sku mi lhod par shin tu grim pa dang, sor mo dang yan lag sbom phra sogs kyi cha phyed pas shin tu rnam par 'byes pa bcas bcu'o] [IW]
skyes pa - mi phyed pa'i dad pa skyes pa - experienced constant devotion [RY]
khang pa'i lhag ma - the infraction of house building [1 of {dge 'dun lhag ma bcu gsum} yo byad la chags pa las gyur pa gnyis kyi ya gyal, gzhi srog chags mang zhing rtsod pa can 'jig rkyen yod pas mi rung ba gsum dang ldan pa'i sar rang don du dge 'dun las gnang ba ma thob bzhin srid du khru bco brgyad dang, zheng du khru phyed dang bcu gcig gi tshad las lhag pa'i khang pa brtsigs pa'o] [IW]
khyad chos drug - the six special qualities/ dharmas (of Samantabhadra) [{gzhi las 'phags} -) {rang ngor snang} -) {bye brag phyed} -) {phyed thog du grol} -) {gzhan (lung) las ma byung} -) {rang sar gnas pa} [IW]
khyad chos drug - The six special qualities / Dharmas [of Samantabhadra]. 1) {gzhi las 'phags}. 2) {rang ngor snang} 3) {bye brag phyed} 4) {phyed thog du grol} 5) {gzhan lung las ma byung} 6) {rang sar gnas pa} [RY]
khyad chos drug - the six special qualities/ dharmas (of Samantabhadra) [{gzhi las 'phags}-) {rang ngor snang}-) {bye brag phyed}-) {phyed thog du grol}-) {gzhan (lung) las ma byung}-) {rang sar gnas pa} [IW]
khyogs lnga ldi can - 'gyogs byams dra phyed dar 'phan sogs kyi rgyan can [IW]
khrus byed pa'i ltung byed - the downfall of bathing (improperly) [one of {ltung byed 'ba zhig pa dgu bcu, tsha ba'i dus zla ba gsum dang, nad la phan pa sogs gnang ba'i dus ma yin par sngar khrus byas nas zla ba phyed ma 'das pa'i snga rol du rang dgar khrus byed pa'o] [IW]
grva pa mngon shes can - = shes rab rgyal ba or dbang phyug 'bar [b before the 1st rabjung water male mouse yr in g.yo ru, from when he was small went to {bsam yas chos grva}; klu mes kyi mkhan bu yam shud rgyal ba 'od las took ordination, w name dbang phyug 'bar, from his khu bo {zhang ston chos 'bar} sutras and tantras and medicine, pha dam pa sangs rgyas's zhi byed teachings, from the Kasmirir pan chen {zla ba mgon po} he learned sbyor drug gi gdams pa etc., yul grva la 'khrungs pas grva pa &, byextensive knowledge of abhidharma known as "mngon shes;" khyad par du bsam yas dbu rtze'i bar khang gi ka ba bum pa can gyi 'og nas medicine {dpal ldan rgyud bzhi} ma dpe earth male tiger 1st month of autumn 15th day nam phyed chu tshod 3rd gter nas gdan drangs shing dpe las bshus te phyi mo rang gnas su bzhugs, bu dpe lo gcig gsang ste phyis su yar lung gi dge bshes khu ston dbus pa dar ma grags pa la gnang, gra nang gi mdar dpal gra thang gi chos grva chen po phyag btab, gsu! ng rtzom du summarizing the rtantras etc. composed various shastras, at 79 died. [IW]
grong khyer lta na sdug - the city lta na sdug [at the summit of Mt Meru na the pleasant/ captivating city "lta na sdug" ba ngos re re la dpag tshad 2500, 500 around ? mtha' skor na dpag tshad khris 'khor ba yod, de'i 'phang du dpag tshad phyed dang gnyis upward gser gyi rang bzhin dbyibs legs shing lta na sdug pa precious pillars six khri yod pa, {rin po che sna bzhi} zam pa brgyud ma bzhi &, nang gi sa gzhi tshon sna 101 gis bkra bar byas pa mnan na nem zhing btegs na 'phar ba by flower man da ra bas pus nubtsamdu covered] [IW]
mgu ba gsum - the three joys [spro ba mthol bshags kyi phyir bcos byed tshul gsum gyi nang gses, spyod pa gzhan na gnas pa mgu ba spyod pa la, lhag ltung gi dngos gzhi 'dag pa'i phyir du, dge slong@gis zhag drug dang, dge slong mas zla phyed kyi bar du dge slong gi gyog 'ba' zhig byed pa'i chad las gsol bzhi'i las kyis sbyin par byed pa mgu ba dang, mgu ba spyod bzhin par rigs 'dra'i lhag ltung gnyis pa byung na sngar gyi de don med pas mgu ba spyod pa gnyis pa sbyin par byed pa gzhi nas mgu ba dang, gsum pa byung na mgu ba spyod pa gsum sbyin par byed pa ste dge slong gis zhag bco brgyad dang, dge slong mas zhag bzhi bcu rtsa lnga spyod dgos pa slar yang gzhi nas mgu ba ste gsum mo,.. [IW]
sgo nga phyed tshal pa - Def. Jamg?n Kongtr?l: {shes pa'i rnam pa gzung ba'i yul dang 'dzin pa'i shes pa gnyis sgo nga gshags pa ltar phyed ma dang/ de'ang rnam pa gzung char bden la shes pa 'dzin char bden par 'dod pa yin te/ slob dpon dze tA ris/ yang kha cig ni nang du snang ba'i rnam par shes pa de nyid kyang gzhan yin la phyi rol tu snang ba de nyid kyang gzhan yin te de gnyis kyang so so rang rig pa tsam yin pa'i phyir ro/ /kun tu rtog pa de gnyis kyi stobs kyis byung bas gzung ba dang 'dzin pa'i ngo bo gnyis su sgro btags so/ /zhes so/} [RY]
ngo sprod pa'i brda bzhi - the four transmission symbols [1) {gsal ba gnad kyi brda}; 2) {mi rtog pa gnad kyi brda} 3) {bde ba gnad kyi brda} 4) {dbyed mi phyed pa gnad kyi brda} [IW]
ngo sprod pa'i brda bzhi - 1) {gsal ba gnad kyi brda}. 2) {mi rtog pa gnad kyi brda} 3) {bde ba gnad kyi brda} 4) {dbyer mi phyed pa gnad kyi brda} [RY]
cha gnyis ldan pa'i dus - mtsan phyed kyi dus half a night? [IW]
chos kyi phyed - see {chos bdag gi phyed} [RY]
nyan rang gi khyad par - Def. by Jamg?n Kongtr?l: {rang rgyal gyi rigs can nga rgyal che bas sangs rgyas dang nyan thos kyis stong pa'i 'jig rten du slob dpon dang 'gran zla med par rang gcig pu byang chub mngon du byed 'dod pa dang/ nyon mongs pa rang bzhin gyis shas chung bas 'du 'dzi la mi dga' bar dben pa don du gnyer ba/ snying rje shar chung bas gzhan don la mi spro bar sems las chung ngur gnas pa/ nyan thos las shes rab zab pas gzhan gyis bstan ma dgos par rang gis shes nas byang chub mngon du byed pa'o/ /lam gyi khyad par bden bzhi mi rtag pa sogs bcu drug gi steng du rten 'brel bcu gnyis kyi 'jug ldog dang/ gang zag gi bdag med kyi steng du gzung ba rang bzhin med par rtogs pa ste bdag med phyed dang gnyis kyi sgo nas rtogs ris la khyad par yod par gsungs so} [RY]
nyi ma'i rlung - sun wind [lte 'og gi ro rkyang gi rtsa rgyud de, rlung sna bug gyas pa nas nus pa zad rim gyis rgyu bas dug gi rlung zhes bya la, thabs kyi rang bzhin gsung rdo rje'i ngo bo ste, zhag re bzhin rlung rgyu ba'i grangs ni chig khri bzhi brgya drug cu rtsa gnyis phyed dang bcas rgyu ba [IW]
nye bar 'grogs shing rang 'gros tshul gyis nyi ma'i mdun rgyab ci rigs nas 'char nub byed pas srod dang tho rengs tsam ma gtogs mi mthong la - drag gza' gsum rang 'gros bul bas, nyi ma'i rgyab nas 'char te mdun du nub pas mtshan phyed la'ang mthong ngo [IW]
thugs lnga - five aspects of mind, [Syn {ye shes lnga}. Five Kinds of Buddha-Mind. See the entry under five kinds of pristine cognition. Syn {ye shes lnga} 1) {chos kyi dbyings kyi ye shes} / {chos sku rnam par mi rtag pa'i thugs}. 2) {me long lta bu'i ye shes} / {mngon byang cir yang sa ler mkhyen pa'i thugs} 3) {bya ba grub pa'i ye shes} / {sprul sku 'gro ba sgrol ba'i thugs} 4) {so sor rtog pa'i ye shes} / {mi phyed rdo rje'i thugs} 5) {mnyam pa nyid kyi ye shes} / {longs sku mnyam pa chen po'i thugs} [RY]
thugs lnga - five aspects of [buddha] mind [= {ye shes lnga}.]. five kinds of buddha-mind [Gd-mk]. 1) {chos kyi dbyings kyi ye shes}, {chos sku rnam par mi rtag pa'i thugs}. 2) {me long lta bu'i ye shes}, {mngon byang cir yang sa ler mkhyen pa'i thugs}. 3) {bya ba grub pa'i ye shes}, {sprul sku 'gro ba sgrol ba'i thugs}. 4) {so sor rtog pa'i ye shes}, {mi phyed rdo rje'i thugs}. 5) {mnyam pa nyid kyi ye shes}, {longs sku mnyam pa chen po'i thugs}. five aspects of mind, [= {ye shes lnga}.]. Five kinds of buddha-mind. See the entry under five kinds of pristine cognition. [Gd-mk]. = {ye shes lnga}. 1) {chos kyi dbyings kyi ye shes}, {chos sku rnam par mi rtag pa'i thugs}. 2) {me long lta bu'i ye shes}, {mngon byang cir yang sa ler mkhyen pa'i thugs}. 3) {bya ba grub pa'i ye shes}, {sprul sku 'gro ba sgrol ba'i thugs}. 4) {so sor rtog pa'i ye shes}, {mi phyed rdo rje'i thugs}. 5) {mnyam pa nyid kyi ye shes}, {longs sku mnyam pa chen po'i thugs}. sangs rgyas kyi 'bras chos ny! er lnga'i nang gses shig rnying ma'i gzhung du bshad pa'i mi rtog chen po'i thugs dang, mnyam pa chen po'i thugs, 'gro ba sgrol ba'i thugs, mi phyed rdo rje'i thugs, mngon byang gi thugs te lnga'o [IW]
thugs lnga - five aspects of [buddha] mind [I = {ye shes lnga}.]. [Gd-mk]. 1) {chos kyi dbyings kyi ye shes}, {chos sku rnam par mi rtag pa'i thugs}. 2) {me long lta bu'i ye shes}, {mngon byang cir yang sa ler mkhyen pa'i thugs}. 3) {bya ba grub pa'i ye shes}, {sprul sku 'gro ba sgrol ba'i thugs}. 4) {so sor rtog pa'i ye shes}, {mi phyed rdo rje'i thugs}. 5) {mnyam pa nyid kyi ye shes}, {longs sku mnyam pa chen po'i thugs} II sangs rgyas kyi 'bras chos nyer lnga'i nang gses shig rnying ma'i gzhung du bshad pa: 1) mi rtog chen po'i thugs, 2) mnyam pa chen po'i thugs, 3) 'gro ba sgrol ba'i thugs, 4) mi phyed rdo rje'i thugs, 5) mngon byang gi thugs) [IW]
thugs lnga - five aspects of mind, [= {ye shes lnga}.]. five kinds of buddha-mind. See the entry under five kinds of pristine cognition. [Gd-mk]. = {ye shes lnga}. 1) {chos kyi dbyings kyi ye shes}, {chos sku rnam par mi rtag pa'i thugs}. 2) {me long lta bu'i ye shes}, {mngon byang cir yang sa ler mkhyen pa'i thugs}.; 3) {bya ba grub pa'i ye shes}, {sprul sku 'gro ba sgrol ba'i thugs}. 4) {so sor rtog pa'i ye shes}, {mi phyed rdo rje'i thugs}. 5) {mnyam pa nyid kyi ye shes}, {longs sku mnyam pa chen po'i thugs}. among sangs rgyas kyi 'bras chos nyer lnga; rnying ma'i gzhung du bshad pa'i mi rtog chen po'i thugs dang, mnyam pa chen po'i thugs, 'gro ba sgrol ba'i thugs, mi phyed rdo rje'i thugs, mngon byang gi thugs te lnga'o] [IW]
thun phyed - 1) sman gyi thun phyed; 2) Nyin mtshan gyi thun phyed [IW]
the tshom gyis 'gog pa - dgag bya dbye ba mi phyed pa'i the tshom gyi don gnyis, 'gog byed dngos yod kyi rgyu mtshan yang dag gi sgo nas so sor nges pa rnyed nas cig shos 'gog pa'i rgyan zhig, 'gog pa'i rgyan gyi nang gses shig [IW]
the tshom med par - {bdag gi lus phyed the tshom med par ster ro} Without hesitation I will give half of my own body.? [RY]
mthang gos - lower robe sewn in pieces aantarbas: ['tsho ba'i yo byad bcu gsum gyi nang gses, chos gos rnam gsum gyi ya gyal snam phran lnga dang glegs bu phyed dang gnyis pa, tshad zheng du khru do dang srid du khru lnga'am bzhi, tha ma lte ba man chad pus mo yan chad de 'khor gsum khebs pa'i tshad kyang rung la, lus sbom pas mi yogs na ral kha dpung chad bsnan kyang rung ba'i smad gos shig bod du yongs grags su sham thabs zhes par grags, [IW]
dus tshod - time, moment, season, period, schedule, division of time (about 2 english hours), day has 12 2-hour periods (nam langs or yos, nyi shar or 'brug, nyi dros or sbrul, nyi phyed or rta, phyed yol or lug, evening or sprel, nyi nub or bya, sa sros or khyi, srod 'khor or phag, nam phyed or byi ba, phyed yol or glang, tho rangs or stag), time [JV]
dus tshod bcu gnyis - the 12 dus tshod [nyin zhag phrugs gcig dus tshod bcu gnyis su phye ste nam langs, nyi shar, nyi dros, nyi phyed, phyed yol, nyi myur, nyi nub, sa sros, srod 'khor, nam phyed, phyed yol, tho rangs te bcu gnyis so, nyin mtsan mnyam pa'i skabs su nam langs yos, nyi shar 'brug ces sogs sbyor, dus tshod re rer yang chu tshod lnga re yod] [IW]
bdag med phyed dang gnyis - "one and a half no-self." {gang zag gi bdag med} + {chos bdag gi phyed}; gang zag gi bdag med [RY]
bdag med phyed dang gnyis - "one and a half egolessnesses" [pratyekabuddhas are said to realize egolessness of individuals {gang zag gi bdag med} + half of the egoless of dharmas {chos bdag gi phyed/ in that they realize {gzung stong} but not {'dzin stong} KPS explained this in terms of seeing the emptiness of the object of consciousness but not the perceiver, something like the view of sems tsam, mind-only. VCTR said they eliminate grasping but not fixation, gzung 'dzin] [IW]
mdo chen po stong pa nyid chen po - {mdo chen po stong pa nyid chen po} [bam po phyed pa, rgya gar gyi mkhan po dzi na mi tra dang, pradzny' warma dang, lo tsh' ba bande ye shes sde la soga pas bsgyur pa'o,.. [IW]
rdo rje - 1) mi phyed pa dang, indestructible; 2) Indin weapon signifying upaya; 3) 1 of the sbyor ba nyer bdun; 4) Rdo rje pha lam, pecious, stone, jewel, thunderbolt, the prince of stones [diamond] vajra see also under indestructible reality - vajra-scepter, indestructible, adamantine [IW]
rdo rje lta bu'i ting nge 'dzin - the vajra-like samadhi [, adamantine concentration, vajra-like meditative stabilization [Tserig]. theg pa che chung so so'i sgom lam gyi 'bras bu mthar thug thob pa'i gegs su gyur pa'i spang bya phra ba'i mthar thug pa de nyid 'dzoms pa la thogs pa med pa'i mthu dang ldan pa gnyen po bar chad med lam mo,@rdo rje lta bu'i sems bskyed, sems bskyed nyer gnyis kyi nang gses, sa bzhi pa ba'i rgyud kyi brtson 'grus kyi phar phyin dang ldan pa'i sems bskyed ni bla na med pa'i byang chub la yid ches pa brtan pas bdud kyis mi phyed pas na rdo rje lta bu'o,.. [IW]
nub ba glang spyod - pargod'aniya in the W [gling bzhi'i ya gyal ri rab kyi nub ngos rgya mtshor chags pa'i gling chen zhig ste, ba lang dang nor bu la longs spyod pas ba lang spyod dang, dbyibs zlum po dang, mtha' skor dpag tshad stong phrag phyed dang brgyad yin la, chu zheng ngam srid zheng gnyis la dpag tshad stong phrag phyed dang gsum yod do [IW]
gnas rtan cu drug - 16 arhats: 1) {gnas rtan yan lag 'byung} A giraja/mt kailash. 2) {gnas brtan ma pham pa} Ajita/crystal slope of sage mt. 3) {gnas rtan nags na gnas}Vanav sin/mt. Saptapar a. 4) {gnas rtan dus ldan chen po}Mah kalika in Tibet mradv pa. 5) {gnas rtan rdo rje mo'i bu} Vajr putra in si haladv pa. 6) {gnas rtan dpal bzang po}Shr bhadra/ yamun dv pa. 7) {gnas rtan gser gyi be'u}Kanakavatsa/ kashmir. 8) {gnas rtan bhar-dvaa-dza gser can}Kanaka on western continent god n ya. 9) {gnas rtan ba ku la}. 10) {gnas rtan sgra gcan 'dzin} R hula/priya gudv pa. 11) {gnas rtan lam phran bstan} k udrapanthaka/mt. {g idhrak ta. 12) {gnas rtan bhar-dzaa-dza bsod snyoms len}. 13) {lam bstan[pa]} Panthaka/trayatri sha. 14) {gnas rtan klu'i sde}N gasena /mt/ urumu a. 15) {gnas rtan sbed byed}. 16) {gnas rtan mi phyed pa}Abhedya in himalayas]bsgyur [IW]
gnas brtan cu drug - sixteen arhats. 1) {gnas rtan yan lag 'byung}. 2) {gnas brtan ma pham pa} 3) {gnas rtan nags na gnas} 4) {gnas rtan dus lngan} 5) {gnas rtan rdo rje mo'i bu} 6) {gnas rtan dpal bzang po} 7) {gnas rtan gser be} 8) {gnas rtan bhar dvA dza gser can} 9) {gnas rtan ba ku la} 10) {gnas rtan sgra gcan 'dzin} 11) {gnas rtan lam phran bstan} 12) {gnas rtan bhar dzA dza bsod snyoms len} 13) {gnas rtan lam bstan} 14) {gnas rtan klu'i sde} 15) {gnas rtan sbed byed} 16) {gnas rtan mi phyed pa} [RY]
gnas brtan bcu drug - 16 sthaviras/ elders [eg {'phags pa'i gnas brtan bcu drug} sh'akya thub pas bstan pa gnyer du gtad pa'i 16 arhats [yan lag 'byung, ma pham pa, nags na gnas, dus ldan, rdo rje mo'i bu, bzang po, gser gyi be'u, bha ra dhva dza gser can, ba ku la, sgra gcan 'dzin, lam phran bstan, bha ra dhva dza bsod snyoms len, lam chen bstan, klu'i sde, sbed byed, mi phyed pa] [IW]
gnas brten chen po bcu drug - Sixteen Great Elders. They were Panthaka {lam pa} in Trayatrimsha, Abhedya {mi phyed pa} in the Himalayas, Kanaka {gser can} in the western continent of Godana, Bakula {bha ku la} in the northern continent of Uttarakuru, Bhara dvaja in the eastern continent of Videha, Mahakalika {dus ldan chen po} in Tamradvipa, Vajriputra {rdo rje mo'i bu} in Simhala dvipa, Rahula {sgra gcan 'dzin} in Priyan.gudvipa, Shribhadra {dpal bzang} in Yamunadvipa, Gopaka {sbed byed} in Mt. Bihula, Nagasena {klu sde} on Mt. Urumun.da, Vanavasin {nags gnas} on Mt. Saptaparna, Kshudrapanthaka {lam phran} on Mt. G.rdhrakuta, Kana kavata {gser gyi be'u} in Kashmir, An.giraja {yan lag 'byung} on Mt. Kailash, and Ajita {ma pham pa} in the Crystal Wood of Sages [RY]
gnas brten chen po btsu drug - 16 great elders/ sthaviras [panthaka {lam pa}. in Trayatri.ms'a, Abhedya {mi phyed pa}. in the Him layas, kanaka {gser can}. in the western continent of {godana, bakula {bhakula}. in the northern continent of Uttarakuru, bh ra dv ja in the eastern continent of videha, mah k lika {dus ldan chen po}. in Tibet mradvi^pa, vajri^putra {rdo rje mo'i bu}. in Si.mhala dvi^pa, R hula {sgra gcan 'dzin}. in Priyan.gudvi^pa, S'ri^bhadra {dpal bzang}. in Yamu dvi^pa, gopaka {sbed byed}. in Mt. Bihula, n gasena {klu sde}. on Mt. Urumu .da, Vanav sin {nags gnas}. on Mt. Saptaparna, k.sudrapanthaka {lam phran}. on Mt. {g.rdhraku^.ta, Kana kavata {gser gyi be'u}. in Kashmir, an.gir ja {yan lag 'byung}. on Mt. Kailash, and ajita {ma pham pa}. in the Crystal wood of sages] [IW]
snang ba yul gyi gnad gsum - three essentials of objective appearance [according to the path of all-surpassing realisation According to longcenpa, treasury of the supreme vehicle, vol 2, p 282, these are the essential which intensifies the appearance of awareness, pure as it is, by focusing on the outer object which is like the vanishing of clouds in the sky {phyi'i yul nam mkha' sprin dengs la gtod pas rig pa rang sa sangs phyed la snang ba'i 'bel myur} the essential which connects w the mother and offspring inner radiance by focusing on the inner object which is the light of the expanse {nang gi yul dbyings kyi sgron ma la gtad pas 'od gsal ma bu 'brel} and the essential which clarifies the primordially pure intention wherein all things have ceased, just as it is, by focusing on the secret object which is awareness just as it is {gsangs ba'i yul rig pa rang sa la gtad pas ka dag chos zad kyi dgongs pa rang sa na gsal ba'i gnad} [gd] [IW]
snang ba gsum - [TRS 105-5]; 1) the three appearances. {lus snang ba 'dod khams}, {ngag phyed snang gzugs khams}, {sems ni snang ba gzugs med khams}. 2) three visions [RY]
snang ba gsum - the three appearances {lus snang ba 'dod khams}, {ngag phyed snang gzugs khams}, {sems ni snang ba gzugs med khams} [Tserig] [IW]
snang gsum - Three Appearances. In general these are the object {bzung ba'i yul} the subjective consciousness {'dzin pa'i don} and the body {'gro ba'i lus} 1) the desire realm which is the variable coarse appearance of body {lus rags pa'i snang bar 'dod khams}. 2) The form realm which is the blissful semi-appearances of speech {ngag phyed snang bar gzugs khams} and 3) The formless realm which is the intangible appearance of mind {sems kyi snang ba ma myong ba gzugs med khams} [RY]
snang gsum - {gzung ba'i yul}, grasped object, {'dzin pa'i sems}, grasping mind, and body of a being {'gro ba'i lus}. Respectively assocated w desire realm as variable coarse appearance of body {lus rags pa snang ba 'dod khams}; blissful semi-appearance of speech of the pure form realm {ngag phyed snang ba gzugs khams}; and formless realm which is the intangible appearance of mind {sems kyi snang ba ma myong ba gzugs med khams} GD [IW]
ping gtong ba - bod du 'tsho ba skyel stangs rags rgyab pa dang gcig pa yin yang thob cha phyed skal las mi 'thob pa'i tshogs pa zhig [IW]
phyir rten tsong pa'i gral rim - [mi ser spel yul dang mi ser spel yul phyed tsam gyi rgyal khab nang du btsan rgyal ring lugs dang ngan 'brel byas thog btsan rgyal ring lugs kyi btsan 'dzul srid jus la zhabs 'degs zhu mkhan 'byor chen gral rim la zer] comprador class [chief native servant/ buyer in European business house [IW]
phye - 1) [past and imp. form of {'byed pa} opened, uncovered / to separate, divide, distinguish, differentiate, open, spread. 2) tsampa, flour, powder, flour of parched barley. 3) one discerns, gives rise to. take sides, {phyed ma myong} not to differentiate / distinguish; gives rise to, {kha ba} to open, spread, tsampa; divide [RY]
phye ma leb - butterfly, moth; butterfly phyed half, one and a half, moth [RY]
phyed - {mi phyed pa} indestructible]. open, loosely crossed, Cross-legged, but neither half nor full lotus, see {phyed ma skyil krung}; {mi phyed pa} [RY]
phyed skyil - [Syn {phyed skyil ma skyil krung}, half cross-legged [RY]
phyed skyil krung - Syn {phyed skyil} [RY]
phyed brgyad - 1) Tibetan dngul rtsi stangs la skar phyed brgyad gnyis la tam ga gcig zer; 2) 7 1/2 [measures] [IW]
phyed dag cha shas - gza' phyed dag gi grangs gnas 'og ma'i ming [IW]
phyed dwangs - translucence; translucence, [Syn {gsal dvangs phyed dvangs pa} [RY]
phyed du 'khor ba'i rgyan - yi ge'i sgra 'dra bas tsig rkang brtsegs pa'i tshigs bcad nar mo'i dbyibs can gyi phyed du 'khor bar bkod pa'i rgyan zhig [IW]
phyed snang sprul sku - the semi-apparent nirmanakaya, {phyed sprul}, [Syn. {gzugs brnyan longs sku}; semi apparent [RY]
phyed pa - {phyed pa, phyed pa, phyed pa} intr. v [RY]
phyed pa - {'byed pa / phyes pa / phyed pa/ dbye ba} to differentiate/ distinguish/ analyze/ divide; analysis/ differentiation; isc. to distil [RB]
phyed sprul - Syn {phyed snang sprul sku} the semi-apparent nirmanakaya. [Syn. {phyed sprul longs sku}, {rang bzhin sprul pa'i sku}, {gzugs brnyan longs sku}, it is only perceived by bodhisattvas on the ten bhumis] [RY]
phyed sprul - the semi-apparant nirmanakaya [syn {phyed sprul longs sku}, {rang bzhin sprul pa'i sku}, {gzugs brnyan longs sku}, only perceived by bodhisattvas on the 10ten bhumis) [IW]
phyed sprul longs sku - semi-apparent sambhogakaya, {gzugs brnyan longs sku} {phyed snang sprul sku [IW]
phyed gzugs - lha'i zhal ras left and right 1/2 ser la phyed sngo ba lta bu [IW]
phyes pa - {'byed pa / phyes pa / phyed pa/ dbye ba} to differentiate/ distinguish/ analyze/ divide; analysis/ differentiation; isc. to distil [RB]
'phags pa'i gnas brtan bcu drug - sixteen arhats; the sixteen staviras, [arhats], {yan lag 'byung}, {ma pham pa}, {nags na gnas}, {dus ldan}, {rdo rje mo'i bu}, {bzang po}, {gser be'u}, {bha ra dhva dza}, {ba ku la}, {sgra gcan 'dzin}, {lam phran bstan}, {gser can}, {lam bstan}, {klu'i sde}, {sbed byed}, {mi phyed pa} sometimes also + {dge tshul tsun-da}, {dge bsnyen dhar-ma ta la} [RY]
'phags pa'i gnas brtan bcu drug - the sixteen sthaviras; {yan lag 'byung}, {ma pham pa}, {nags na gnas}, {dus ldan}, {rdo rje mo'i bu}, {bzang po}, {gser be'u}, bhara dhva dza, {ba ku la}, {sgra gcan 'dzin}, {lam phran bstan}, {gser can}, {lam bstan}, {klu'i sde}, {sbed byed}, {mi phyed pa} sometimes also + dge tshul tsunda}, {dge bsnyen dha rma ta la}; [IW]
'phar ba gsum - the three kinds of rising beings [from the 20 kinds of sangha, the three kinds of ultimate beings of Akanishta 'phar ba dang, phyed 'phar ba dang, gnas thams cad du 'phar ba. rising rising halfway, rising all the way] [IW]
bod dngul - Tibeten measures of silver/money [former Tibetan root measures t' ching skabs kyi Chinese srang, and measures greater than a srang 50 srang each stone me asures, as for those, de dus mes rgyal nang khul du dar ba'i dngul rta rmig ma dang mtshungs pa dang, smaller than a srang dngul sil ma'i gras su gnam skyong rgyal po's 57th year on the throne do dam dpon rigs shig ched bskos kyis in Lhasa btang ste. half zho, zho individual yod pa'i dngul par rgyag 'go btsugs pa dang. After copper kyi pad sha five zho and, three zho, zho, phyed brgyad, five skar bcas kyi were stamped, iron pig gi gsar brje byung rjes bod du shog dngul lor gyi ngos su five srang and 7 srang and five zho, 10 srang, 25 srang, 100 srang dang de min zangs tam bcu sgor sogs various different ones kyang par skrun gyis bkram pa these in 1959, 10 th month by the {rgyal srid spyi khyab khang}'s decree 'gro rgyug rtsa bkag gnang ba red, gzhan yang t' ching dynasty kyi Emperor {kvang shu}'i silver roun! ds were three srang, six zho each. si khron du stamps skrun gyis khams khul du dar rgyun byas pa rnams kyang de snga nas 'gro rgyug bkag zin pa red [IW]
bya dka' ba'i rgyan - letters or sounds 'dra ba verses or, the feet of verse gi phyogs kun tu 'khor ba dang, phyed 'khor, vowels and consonants gcig tu nges pa etc. bya dka' ba'i rnam grangs sgra kho nas ornaments showing that [IW]
bre khyad - bod rtsis kyi 'bo che chung gi khyad par rtsi stangs shig , bre = 18 khal gyi .9, 17 phul ni phyed five six cha 1 byung na khal gyi 8/ 9 yin no [IW]
bres pa - dra ba dra phyed ltar bres pa - spread out like a lattice [RY]
bla gos - upper robe, big shawl [uttar'esamga, among the 13 requisites of life {'tsho ba'i yo byad bcu gsum}, one of the well-known three robes of a bhikshu {chos gos rnam gsum}, yellow upper robe worn in the day by getsuls and gelongs, snam phra bdun dang, glegs bu phyed dang gsum pa, tshad snam sbyar dang 'dra la.] [IW]
dbus 'bun spor gcog - bod rtsis kyi bar khyad rtsi stangs: eg gcig skyed phyed gnyis dang, gnyis skyed gsum, lnga skyed phyed brgyad, brgyad skyed bcu gnyis etc] [IW]
dbye ba - {'byed pa / phyes pa / phyed pa/ dbye ba} to differentiate/ distinguish/ analyze/ divide; analysis/ differentiation; isc. to distil [RB]
'bun rtsis - Previous way "phyed dang gnyis" as "gnyis gsum" sgyur ba'i rtsis gzhi [IW]
'byed pa - {'byed pa / phyes pa / phyed pa/ dbye ba} to differentiate/ distinguish/ analyze/ divide; analysis/ differentiation; isc. to distil [RB]
'byed pa - {'byed pa, phye ba, dbye ba, phyes} trans. v.; 1) to open, open up; uncover. 2) to separate, divide, classify. 3) to reveal; 4) to distinguish, differentiate, analyze, discriminate. Alt. past and imp. of {phye} or {phyed} or {phyes} fut. {dbye} v.n. {'bye ba} 5) analysis, differentiation [RY]
mi 'gyur rdo rje'i sku - the changeless vajrakaya [sku lnga'i ya gyal zhig gzugs sku gnyis su snang yang rang rgyud pa med de, chos kyi sku las ma gyos pa'am, chos sku dang gzugs sku dbyer mi phyed pa ste, sngags rnying ma'i brda chad cig [IW]
mi phyed - unshakable, indestructible, unswerving; undivided; {mi phyed dad pa} undivided faith [RY]
mi phyed - 1) unshakable, indestructible, unswerving sthavira mi phyed pa) [IW]
mi phyed rdo rje'i thugs - indestructible vajra mind [thugs lnga'i ya gyal zhig so sor rtog pa'i ye shes ni mi phyed rdo rje'i thud zhes rnying gzhung du gsungs [IW]
mi phyed pa - {mi phyed pa 'i} undivided; indivisible/ bility; unswerving; inviolable [RB]
mi tshangs spyod kyi pham pa - the defeat of impure conduct/ havng sex [pham pa bzhi'i nang gses te, gzhi pho mo ma ning mi dang dud 'gro gang yin rung, lus gson po'am phyed du longs pa'i ro lta bu'i kha dang bshang lam zag byed gsum po gang rung du, bsam pa chags pa'i sems kyis, sbyor ba pho dbang bcug cing, mthar thug reg pa las byung ba'i bde ba rdzogs par nyams su myong ba'o [IW]
mi rigs 'byor ldan gral rim - the ranks of the wealthy [mi ser spel yul lam mi ser spel yul phyed tsam gyi rgyal khab dang rang btsan gsar du byung ba'i rgyal khab kha shas nang gi 'byor 'bring gral rim [IW]
mur thug - Extremist, [half eternalist and half nihilist, {phyed rtag phyed phyad}. until reaching the end. until [samsara's] end [RY]
tsam - 1) approximately, about, around, at least, the size of, for so long, as large/ minute as, - ish, like, tshad 'dzin pa [R]; 2) only [& excluding others], mere[ly], just [a little], just barely [mang tsam: a little more phyed tsam: about half; slebs tsam: just barely arrived; nyo thub tsam barely able to buy: bshad tsam: just saying that] cf ji tsam, de tsam [IW]
gtsang pa rgya ras ye shes rdo rje - {gtsang pa rgya ras ye shes rdo rje} [rab byung gsum pa'i lcags mo sbrul gyi lo gtsang myang stod khu le'i yul du 'khrungs, gdung rus rgya bya ba'i rgyud yin, dgung lo nyer gnyis par grub chen gling ras pa bsten pas de'i bu chen du gyur, klong rdol dang ra lung dgon pa btab, slad nas zhe drug lo dbus phyogs gnam gyi phur 'brug dgon pa phyag btab, tsha ri'i gnas sgo phye, slob brgyud bzang po ches mang du 'phel bas mi phyed 'brug pa, 'brug phyed sprang po, sprang phyed grub thob ces grags, rang lo lnga bcu nga gcig pa rab byung bzhi pa'i lcags lug lor 'das] of tshang administration [IW]
gtso bo - 1) chief, lord [Khong gtso bor byas pa'i 'thus mi tshogs pa,...Ming gi rnam grangs la khyad thon dang, mgo ma, sngon ma, mchog gyur, mchog tu byung ba, dang por gyur pa, dam pa, drag shos, phul byung, phyi phyed min pa, bla na med pa, rtser thon, rtser byung, gzhan khyad can, rab, rab rtsom bcas so]; 2) main/ central [point], pith, essence, essential, basic, basis [Rgyu rkyen gtso bo khyod la thug 'dug ...Don gyi gtso bo bstan nas bshad song]; 3) fundamental/ root nature of Smakhya [of the three gunas sattva, rajas and thamas, ehich manifests when they are =ized cause of all fruitions, said to be very hidden, regarded by Tibetan buddhists as eternalist/ extremist exxaggeration Grangs can pas rdul mun snying stobs gsum cha mnyam pa'i gnas skabs kyi rtsa ba'i rang bzhin zer ba 'bras bu thams cad kyi rgyu byed pa shin tu lkog tu gyur pa zhig yod ces sgro btags pa de'o] chief, chief figure, lord, principal, leader foremost, the primary, the highest, the most excell! ent, main or chief figure, principal [IW]
tshal pa - 1) fragments, pieces, splinters [shel sgo tshal par gas pa,//ras tshal par dbral ba]; 2) phyed pa,//tshal bshags; 3) tshal pa [lha sa grong khyer gyi sa cha bod khri skor bcu gsum gyi ya gyal zhig]; 4) person living in tshal gung thang [IW]
tshal pa - 1) fragments, pieces, splinters; 2) phyed pa,//tshal bshags; 3) {tshal pa}; 4) person living in {tshal gung thang} [IW]
tshugs chung - {tshugs chung} dbu med letters [tshugs thung gi phyed tshad tsam yod la 'khyug gi 'brel ba med pa'i yig gzugs] [IW]
tshugs thung - {tshugs thung dbu med letters [tshugs ring gi phyed tshad tsam yod la 'khyug gi 'brel ba med pa'i yig gzugs] [IW]
mtshan dkyil - 1) nam phyed; 2) mtshan dpe'i dkyil 'khor ram sku khams) [IW]
mtshan phyed - nam phyed [IW]
mtshungs pa gsal byed kyi sgra - word explaining the similarity [dpe dpe can phan tshun 'dra mtshungs su dngos su gsal ba'i ched sbyor ba'i tshig ...Bzhin, ltar, lta bu, ji ltar, mthun, mtshungs, yang dag mtshungs, mnyam, yang dag gsal, nges par gsal, rab gsal, gzugs kyi zla, gnyen po, dgra zla, so sor rtog 'gal, 'dra, blta, bcas, bsla, rigs mthun, rjes su smra, gzugs brnyan, so sor sdeb, gzugs mtshungs, gzugs mnyam, yang dag 'jal, mtshan nyid mthun, mtshan nyid 'dra, mtshan nyid mtshungs, mthun phyogs, dper byas, dpe, rtog dman, cung zad dman, rab tu smra, so sor bzlog rigs su mthun, mnyam par byas, 'gran, rgyal, sdang, 'khu, mi mthun sgrogs, 'thab, 'phya, dma' 'bebs, smod, co 'dri, 'gog dgod, phrag dog mi bzod, skal bzang 'phrog byed, mdzes pa zum byed, tshar gcod, rjes su rkang pa 'jog rjes 'gro, rjes su 'ching, ngang tshul, ngang tshul 'gog pa, rjes su byed, rigs, chos mthun pa, grib ma mtshungs pa, rjes su snyeg dbyer mi phyed, gnyis su med, ro gcig gyur sogs lta bu! mang ngo [IW]
zhag mi thub pa - 'dul ba las bshad pa'i gso sbyong bcu bzhi pa rnams ni, tshes zhag gis nyin zhag gi dod ma thub pa'i dbang gis byung ba'i gso sbyong yin pas zhag mi thub ces bya ste, tshes zhag de nyin zhag las chu tshod gcig gis dman pa dang, nyin zhag ni tshes zhag las chu tshod gcig gis lhag pa yin la, de 'byung ba'i dus ni, dgun stod smad, dpyid stod smad, dbyar stod smad de dus tshigs drug la zla ba gnyis yod pa'i phyed dang gnyis 'das phyed lus pa'i tshe na zhag mi thub re re 'byung ba yin no [IW]
gzhang 'brum - haemorrhoids [in the anus aa long kha nas above sor phyed dang lnga is the "gzhang", there phog pa'i nad involves swelling 'brum pa and dripping blood from wounds [IW]
gzhogs phyed - 1) lus kyi gzhogs phyed,//gzhogs phyed na ba,//gzhogs phyed skam pa; 2) Khang pa sogs kyi logs phyed) [IW]
gzhon nu bum sku - the youthful vase body [extraordinary rdzogs pa chen po tradition, phyir gsal gyi shes pa nang du log nas, nang gsal gdod ma'i gzhi dbyings chen po rang ngor snang ba, gzhi las 'phags pa, bye brag phyed pa, phyed thog tu grol ba, gzhan las ma byung ba, rang sar gnas pa ste having six khyad chos having the nature of the the ocean of kayas and wisdoms, the realization of Samantabhadra] [IW]
za ma tog bkod pa - {za ma tog bkod pa} [spyan ras gzigs kyi mdo sde zhig bam po phyed dang lnga le'u gnyis pa, pandi ta dzi na mi tra sogs dang, lo ts' ba bande ye shes sdes bsgyur cing zhus pa'o [IW]
gza' phyed dag pa - half correcting the planets [for the sake of correcting planetary positions gza' bar la zla rkang gis adding or subtracting, but since the nyi rkang is not added or subtracted yet called half-corrected phyed dag zer [IW]
gzungs brnyan longs sku - {phyed snang sprul sku} [IW]
gzungs brnyan longs sku - Syn {phyed snang sprul sku} [RY]
rang rgyal gyi theg pa - vehicle of silent buddhas, pratyekabuddhayana ['jug sgo nyan thos dang 'dra la, lta ba gang zag gi bdag med rtogs pa'i steng gzung ba rang bzhin med par rtogs pas bdag med phyed dang gnyis rtogs shing, sgom pa dgos chos rten 'brel bcu gnyis lugs 'byung bkag nas lugs ldog stong pa bcu gnyis khrigs chags su bsgom zhing spyod pa nyan thos dan dra la, 'bras bu dbang rnon bse ru lta bu dang, dbang rtul ne tso lta bu gnyis thob par 'dod do,//. self- centred buddhas] [IW]
rang sangs rgyas - self-centred buddhas/pratyekabuddhas, self-made buddha, solitary realizer [srid pa tha ma'i tse slob dpon la ma ltos par rten cing 'brel bar 'byung ba'i chos nyid brtags nas gang zag bdag med dang chos kyi bdag med phyed tsam rtogs te rang byang chung mngon du brnyes pa'i dgra bcom pa,//syn: rkyen gcig rtogs dang, nyi tse'i sangs rgyas, rten 'brel sgom, rang rgyal sangs rgyas, rang byang chub, rang zhi don gnyer, sangs rgyas 'bring po, bse ru'i rgyal ba bcas so,. = {rang rgyal}, finding buddhahood for oneself/by oneself [tserig] [IW]
lo zla zhag dus kyi khams - element of the year, month and day [lo ma la zla ba bu, zla ba ma la zhag ni bu, zhag ni ma la dus tshod bu, eg, lo'i khams me yin na zla ba dang po sa stag [earth tiger] yin, zla ba dang po sa stag yin na de'i tshes gcig lcags stag [iron tiger] yin pa dang, zla ba de'i tshes gcig lcags yin na nam langs chu yos, nyi shar shing 'brug nyi dros me sbrul, nyin phyed sa stag sogs] [IW]
longs spyod kyi phyed - {khyod kyi longs spyod kyi phyed nga la dgos} You must give me half of everything you have [RY]
shan 'byed - Syn {shan byed} {shan phyed pa} to differentiate, determine, distinguish, decide; decide, separate the differences [RY]
shar bu - cornice, frieze; {1) gzhal yas khang gi rgyan zhig ...2) dra ba dra phyed}. 3) rain spouts; one of {'bras bu'i rta babs brgyad} [RY]
bshol po zla phyed - nyi [la shar ba'i rgyu] skar 23 and chu tshod 32 or spyi zla three pa'i tshes 9 skor nas zhag 15 ring la {bshol po zla phyed}, such is the way of counting in the region of Lhasa and {yar klung}. "bshol po" = sbyar dkar [the waxing part of the month?] and de dus de la sbyar tsi'am myu gu thon pa'i sgang yin [IW]
sems tsam pa gsum - the three kinds of mind only school [1) {gzung 'dzin grangs mnyam pa} 2) {sgong phyed tshal ba} 3) {sna tshogs gnyis med pa} [IW]
sems tsam pa gsum - 1) {gzung 'dzin grangs mnyam pa}. 2) {sgong phyed tshal ba} 3) {sna tshogs gnyis med pa} [RY]
slob ma'i chos bzhi - the four qualities of a student [slob ma byar 'os pa'i khyad chos sam mtshan nyid bzhi ste: mi phyed pa'i dad pa dang, mi ldog pa'i brtson 'grus, gzhan dring mi 'jog pa'i gsung rab, bshes gnyen la dad gus] [IW]
gsal dwangs phyed dwangs pa - Syn {phyed dvangs} translucence [RY]
bse ru rang rgyal gyi lam - path of the rhinoceros-like pratyekabuddha [among the {sher phyin don bdun}, lam shes with 1 1/2 egolessness, a partial realization {bdag med phyed dang gnyis} the pratykekabuddha lam shes.] [IW]