Författarintervju: Camilla Carlqvist
BerÀtta om din bok som kommer ut i dagarna!
Det Àr en prosalyrisk bok med en samling dikter, 96 stycken rÀknade jag det nyss till, som tillsammans vÀver ihop en berÀttelse om en trasslig kÀrleksrelation. Det handlar kortfattat om passion och sorg och Àr nog som helhet en ganska dyster historia. Det Àr en berÀttelse som frÀmst utspelar sig i Paris, men Àven Marseille och Nordafrika förekommer som platser.
Vad vill du att lÀsaren ska kÀnna nÀr hen lÀser din bok?
Jag hoppas sÄklart att lÀsaren pÄ nÄgot sÀtt blir berörd av min berÀttelse. Jag vill ocksÄ gÀrna förmedla en liten del av livets komplexitet. Situationer och lösningar som kan tyckas enkla och sjÀlvklara blir ju betydligt mer komplicerade, oförklarbara och irrationella nÀr vi hamnar mitt i dem. Förutom en del svÀrta, vill jag visa pÄ nÄgra av alla de grÄdimmiga nyanser som vi ibland mÄste famla oss igenom i livet. Och det hÀr med att följa vÄrt hjÀrta, oavsett.
Varför utspelar sig berÀttelsen i Paris?
Jag dras stÀndigt till Paris av olika anledningar, och skriver gÀrna om det jag upplever, antingen pÄ plats nÀr jag Àr dÀr eller efterÄt. Den hÀr berÀttelsen utspelar sig mestadels i Paris, sÄ det var sjÀlvklart för mig att behÄlla det. Jag hoppas ocksÄ att det finns nÄgon annan Àn jag som tycker att Parismiljöer Àr inspirerande.
Vad tycker du mest om med Paris?
Jag uppskattar allt som Paris har att erbjuda, men framförallt tycker jag om hur Paris fÄr mig att mÄ nÀr jag Àr dÀr. AtmosfÀren passar mig sÄ bra, och jag tycker att jag kommer nÀrmare mig sjÀlv nÀr jag Àr dÀr. Det Àr direkt och rakt pÄ liksom, passionerat, med allt vad det innebÀr. Paris Àr ocksÄ sÄ mycket i tiden och samtidigt sÄ mycket i historien. Den har dÀrför sÄ mÄnga intressanta lager, och du blir aldrig klar med den. Jag har alltid Àlskat Paris, och nÀr jag var liten brukade jag ibland ljuga och sÀga att jag bodde dÀr. Vet inte riktigt varifrÄn detta tidiga ParisÀlsk kommer, men förr brukade jag tro att jag har levt tidigare liv dÀr. Det tror jag nog inte riktigt lÀngre, men vem vet.
Vad fick dig att börja skriva?
Jag skriver hela tiden för mig sjÀlv, och har sÄ gjort sedan jag lÀrde mig forma ord med penna. Jag har kvar mina gamla dagböcker, den Àldsta Àr frÄn nÀr jag var sex Är och med spretig handstil skrev att jag Àlskade Brian Connolly i gruppen Sweet. Sedan har det utvecklats dÀrifrÄn. Jag fick min första skrivmaskin nÀr jag var Ätta Är och minns att jag jÀmt skrev saker pÄ den. Ibland skickade jag in smÄ noveller till tidningar och sÄdÀr. Jag har senare ocksÄ jobbat med att skriva artiklar och reportage i olika tidningar. Men nu kÀnde jag att jag ville och vÄgade skriva mer personliga saker för andra att lÀsa. Vill se hur det kÀnns och var skrivandet tar vÀgen. Det Àr ju en dröm att ge ut en bok, men jag har inte riktigt varit redo förrÀn nu.
Vad inspirerar dig i ditt skrivande?
Jag inspireras mycket av olika platser och atmosfÀrer. Skumma, spÀnnande och pittoreska stÀllen. Reser mycket och gÀrna, bÄde kortare och lÀngre strÀckor, och Àlskar road trips dÀr du upptÀcker och gör oplanerade saker pÄ vÀgen. Jag söker mig gÀrna till ruffare platser, och inspireras vÀldigt sÀllan av det som Àr fint och enligt normen lyckat. LÀser gÀrna poesi och biografier, och prenumererar pÄ massor av utlÀndska magasin, Àven sÄdana som jag inte förstÄr sprÄket i. Jag slÀktforskar Àven en del, vilket kan ta dig till platser och tillstÄnd du inte hade en aning om. Det ger ocksÄ direkta tankar och idéer till mitt eget skrivande tycker jag.
Hur ser din arbetsplats ut?
Jag skriver helst i min smartphone, sÄ min arbetsplats Àr vÀl egentligen överallt och ingenstans. Jag antecknar kortfattat nÀr jag fÄr en idé eller en tanke, och sÀtter sedan ihop det till lÀngre texter. Ibland pratar jag in tankar, nÀr jag inte har möjlighet att skriva, och ibland anvÀnder jag penna och papper. I slutskedet sammanstÀller jag allt i datorn hemma, med mina tre katter slumrandes bredvid.
Vad lÀser du sjÀlv för böcker? Har du nÄgra favoritförfattare?
Eftersom jag Ă€r sĂ„ förtjust i Paris och atmosfĂ€rer lĂ€ser jag gĂ€rna Patrick Modiano. Han Ă€r som en idol för mig, och jag blev vĂ€ldigt glad nĂ€r han förra Ă„ret tilldelades Nobelpriset i litteratur. Hans böcker Ă€r fantastiska, och ocksĂ„ sĂ„ aktuella idag, i den verklighet eller overklighet vi lever i. Jag lĂ€ser en del nya böcker, men de författare som jag gĂ€rna Ă„terkommer till Ă€r mestadels gamla klassiker som till exempel Marguerite Duras, Francoise Sagan, Sylvia Plath, Nils Ferlin, Tomas Tranströmer, Gunnar Ekerlöf, Karin Boye och Edith Södergran. Ă
terkommer ocksÄ gÀrna till Mare Kandre och Carina Rydberg. Ganska dystra författare allihop.
Vad gör du nÀr du inte skriver?
Jag jobbar som grafisk formgivare, sÄ det Àr det jag mest sysslar med till vardags. Formgivning och text har alltid gÄtt hand i hand genom mitt liv, och jag tror att jag har jobbat ungefÀr lika mycket med bÄda. Och sÄ roadtrippar jag, hobbyfotograferar, lyssnar pÄ musik, ser pÄ film, lÀser, snokar runt pÄ antikvariat och loppmarknader, ser pÄ utstÀllningar, dricker kaffe, promenerar och sitter pÄ parkbÀnkar. UngefÀr sÄ.