#molnet

Shot from the stage on 7 September 2017

Shot on 4 September 2017

View On WordPress

Oh yeah, I’m a Jallie fan through and through. I absolutely cannot stand Luke. I never could. There’s only one person I ship him with and it’s not and never has been Ellie.

Att kunna hantera filer på ett smidigt sätt när man arbetar med att bygga kurser är viktigt. I både Moodle 1.9 och Moodle 2 har man det som kallas för drag and drop. Det innebär att man kan ta en fil till exempel från sitt skrivbord, dra in den dit man vill ha den i Moodle och därefter släppa för att ladda upp den till Moodle [1]. Att kunna dra och släppa filer för att ladda upp dem är också något som i Moodle 2 kan användas av elever, till exempel när de ska ladda upp en fil som inlämning av en uppgift [2]. Uppladdning av bilder till de olika sektioner som finns i en kurs sker i likhet med annan filuppladdning i Moodle via drag and drop. Men här finns det två alternativ man kan välja kring när det rör hur Moodle ska hantera bilden. Det ena är att bilden ska laddas upp som en fil. Det andra är att bilden kommer att bäddas in där man laddat upp den [3]. Här skulle det kunna finnas en potentiell risk att skriva över något som man gjort i en kurs som lärare när man laddar upp bilder som är väldigt stora. Men administratören kan bestämma ett tak för hur stor en bild som bäddas in på detta sätt blir, vilket innebär att större bilder än detta tak automatiskt kommer att skalas ner till detta tak av Moodle. Det ska tilläggas att för den som inte vill använda drag and drop uppladdning kan man också ladda upp filer manuellt i Moodle. Det är relativt många idag som använder sig av molnbaserade tjänster som till exempel Google drive, Microsoft Skydrive, Evernote och Dropbox. Bland annat används de för att lagra anteckningar och filer av olika slag. Det kan handla om Word-dokument, excel-ark, Power Point presentationer och så vidare. I Moodle finns det något som kallas för Repository. Repository innebär att man direkt från filhanteraren i Moodle 2 kan komma åt sina filer och anteckningar på till exempel Google drive [4], Dropbox [5], Microsoft Skydrive [6] och Evernote [7]. På detta sätt är Moodle 2 nära integrerad med molnbaserad teknologi. Även Github [8] är på motsvarande sätt som den molnbaserade teknologin integrerad med Moodle. I nästa artikel i den här serien kommer jag att fundera kring hur man kan använda Lektions modulen i Moodle. Källor [1] https://www.youtube.com/watch?v=c1NHOP0tHqw [2] https://www.youtube.com/watch?v=4Lfqc5eEuVI [3] https://www.youtube.com/watch?v=Q3KxBr6DIRk [4] https://www.youtube.com/watch?v=xX_7jABJ08I [5] https://www.youtube.com/watch?v=VinWUUGIttw [6] https://moodle.org/plugins/view.php?plugin=repository_skydrive [7] https://moodle.org/plugins/view.php?plugin=repository_evernote [8] https://moodle.org/plugins/view.php?plugin=repository_github

Peter Senge talar i sin bok “The fifth discipline” om fem discipliner som han menar är grunden för en lärande organisation. Dessa fem discipliner är: 1. Personligt mästerskap 2. Tankemodeller 3. Gemensamma visioner 4. Teamlärande 5. Systemtänkande Personligt mästerskap Personligt mästerskap handlar om att individen måste växa och lära. Det är individen som skapar en vision som tar sikte på resultatet. Utifrån de nationella styrdokument som skolan har som bas för sin verksamhet bör eleven tillsammans med läraren formulera personliga mål för studierna. För att eleven ska kunna sätta personliga mål som läraren tillsammans med eleven sedan kan följa upp kommer vi att använda de elevmappar i kombination med Google docs som finns i Google drive. En elevmapp som bara den enskilde eleven och läraren har tillgång till. Eleven skapar ett dokument i Google drive som där denne sedan sätter upp personliga mål utifrån de nationella kunskapskraven. Genom att dokumentet är kollaborativt, dvs. elev och lärare kan skriva i realtid samtidigt så kan läraren enkelt hjälpa eleven i arbetet med att sätta upp målen. Genom att använda det flippade klassrummet kan tid frigöras för att handleda den enskilde eleven på individnivå och för att arbeta med att tillämpa det innehåll som eleven tagit del av innan denne kom till skolan. Innehållet kommer att förmedlas via Google drive och bestå av länkar, filmer, presentationer och så vidare. Tillämpningen av innehållet kommer att ske i projektform med handledning och stöd från lärare. Formen för arbetet med projekt kommer att bestå av fyra olika steg: 1. Gruppindelning och ämnesval 2. Research 3. Produktion med dagbok 4. Reflektion över lärande Under den första lektionen kommer läraren dela in eleverna i grupper om mellan 2-4 elever i vardera grupp. Dessa grupper kommer vara de grupper som eleverna arbetar i under projektet. När eleverna är indelade i grupper kommer läraren skapa gruppmappar i Google drive där varje grupp har sin egen mapp som den enskilde gruppen och läraren kan se. Varje grupp sätter upp ett dokument i sina respektive mappar för att kunna brainstorma och diskutera sig fram till vilket ämne som gruppen vill arbeta med inom ramen för det arbetsområde vi arbetar med. Genom detta kollaborativa dokument i Google drive och via tid på lektion finns stora möjligheter att diskutera fram ett bra ämne inom respektive grupp. Den andra fasen är research. Eleverna kommer nu in i en fas där de ska söka information och kunskap om det område de har valt att arbeta med. Genom ett dokument i Google drive som eleverna skapar ska de dokumentera ner den research som de genomför i denna andra fas. Via en mapp som läraren skapar i Google drive som alla elever och läraren kan se kommer eleverna att kunna dela med sig av länkar som är av intresse för arbetsområdet vi arbetar med till varandra. Eleverna ska när de inleder den tredje fasen skapa två dokument till i sina respektive grupp mappar. Det ena dokumentet ska användas för att dokumentera processen fram till resultatet. En form av dagbok över lärande processen kan man säga. Det andra dokumentet är det dokument som ska vara resultatet av projektet. Detta dokument ska heta ”Resultat av projektarbete”. I den sista fasen kommer eleverna enskilt att få reflektera över sitt egna lärande utifrån de personliga mål som eleverna har satt upp för arbetsområdet. Denna reflektion ska göras i ett dokument som eleven skapar i sin personliga elevmapp i Google drive som bara läraren och den enskilde eleven kan se. Reflektionen ska omfatta frågorna: 1. Hur har du utvecklats under arbetet med projektet i relation till de mål du satte upp? 2. Vad har fungerat bra under projektet och vad har fungerat mindre bra under projektet för dig som individ? 3. Vad kan du göra för att det som funkade mindre bra under detta projekt ska fungera bra i nästa projekt? Tankemodeller Tankemodeller är den andra disciplinen som Peter Senge talar om för att skapa en lärande organisation. Peter Senge menar att vi alla har föreställningar om hur världen ser ut och om hur den fungerar. Dessa tankemodeller kommer att bestämma hur vi handlar i olika situationer då de bestämmer vad vi ser. Detta berör även situationer där lärande sker. Hur vi ser på lärande får konsekvenser för hur vi handlar i lärandesituationer. Genom att våga utmana våra egna tankemodeller kan vi inte bara se vårt egna handlande utan också se hur vi kan förändra vårt sätt att tänka och handla. Om vi ska översätta detta till lärandesituationer så kan man säga att genom att våga utmana vårt egna sätt att se på lärande så kan vi få syn på vårt egna sätt att tänka kring lärande och vi kan få syn på vad vi kan förändra i lärandesynen för att handlandet i situationer där lärande sker ska bli bättre. Genom att ta de sista fem till tio minuterna av lektionen till att reflektera över vad som funkat och vad som inte funkat i relation till det egna lärandet kan eleverna bli medvetna om sitt sätt att tänka kring lärande och vad som är bra och vad som kan bli bättre i situationer där lärande sker. Detta kommer att ske genom att eleverna innan vi börjar arbeta med detta skapar en mapp i sina personliga elevmappar i Google drive. I denna mapp skapar eleverna ett dokument där de under de sista tio minuterna på lektionstid reflekterar över vad som har funkat och inte funkat i relation till detta egna lärandet. Dokumentet ska ha ämne och datum för dagen som namn. På detta sätt kan eleven snabbt gå tillbaka till ett dokument vid ett senare tillfälle som berör ett visst ämne eller dag och kolla på vad denne skrev där och då. Vidare kan den enskilde elevens utveckling uppmärksammas genom lärande reflektionssamtal mellan elev och lärare. Att dessa samtal har en strukturerad dagordning där punkterna på denna dels avhandlas och dels dokumenteras är viktigt. Dagordningen för dessa samtal är: 1. Vad har varit bra under veckan och vad kan bli bättre till nästa vecka? 2. Hur vill du att vi att vi arbetar för att förbättra det som inte funkat under veckan? 3. Feedback från läraren 4. Övriga frågor Dokumentationen för mötet kommer inte att publiceras i Google drive. Eleven kan dock på begäran få ut dokumentation för det egna mötet från läraren. Gemensam vision Peter Senge talar om vikten av att ha en gemensam vision som alla arbetar mot för att uppnå en lärande organisation. En sådan vision ger ett mål för den utveckling som sker inom den lärande organisationen. För att en gemensam vision ska fungera väl måste den enligt Senge vara väl förankrad hos de som ska arbeta för att nå visionen. Var och en måste få känna att de är en del av att nå målet, men samtidigt vara väl förtrogen med att man måste arbeta tillsammans för att nå målet. I skolans fall kan den gemensamma visionen eller basen om man så vill som Senge talar om vara den demokratiska värdegrunden såsom den beskrivs läroplanen för grundskolan (2011). Den demokratiska värdegrunden kommer att förankras genom att eleverna i mindre grupper en gång i veckan får tillfälle att diskutera en av läraren formulerad fråga som berör den demokratiska värdegrunden och de mänskliga rättigheterna. Diskussionen ska pågå i minst 15-20 minuter. Detta samtal kan motiveras utifrån skolans styrdokument där man under kapitel 2.1 Normer och värden kan läsa: “Läraren ska klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet.”. Teamlärande Att arbeta i team är den fjärde disciplin som Senge menar är viktig för att kunna nå en lärande organisation. Lärandet inom teamet menar Senge är en process som utvecklar förmågan inom gruppen att få fram det resultat som gruppen vill ha. Att ha en diskussion inom gruppen är viktigt, men det är ännu viktigare menar Senge att ha en dialog. Det är genom dialogen som alla kan nå längre än vad de kan individuellt. Inom gruppen måste det få finnas olika tankar och idéer om hur man når målet eller målen. Att arbeta med andra kräver mycket övning och man måste lära sig att lära både av och med varandra. Att ta in stödfunktioner som Google drive är ett försök att bidra till att underlätta dels den övning som Senge talar om och dels att kunna lära av och med varandra. Genom de projektarbeten som finns beskrivna under rubriken “Personligt mästerskap” i detta dokument kommer eleverna att kunna träna på att arbeta tillsammans med andra i team. Att eleverna ska utveckla sin förmåga att arbeta tillsammans med andra framkommer också av LGR 11 under det första kapitlet i avsnittet Skolans uppdrag där man kan läsa: “Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt och tillsammans med andra.”. Systemtänkande Den femte disciplinen som Senge talar om är systemtänkande. Att se helheten och hitta olika lösningar som är hållbara på längre sikt är här viktigt. Att hitta en balans i den feedback som ges är enligt Senge viktigt för att man ska kunna nå de mål man satt upp. Denna balans är inte lätt att hitta och det är viktigt att vara medveten som lärare om komplexiteten i att ge och ta feedback.

Att kopiera filer till lokal MAC från rCloud Office

Okej, ni måste lyssna på den här låten. Jag har lyssnat på den 34637 gånger de två senaste veckorna. Den finns även att hitta på Spotify här.