#kallbadhus

Kallbadhuset, Varberg 

Source

Den 22 juli 1922 var en lördag. Jag vaknade tidigt och kände mig utsövd trots ännu en tropisk natt. De knappt tvåtusen waxholmarna sov alltjämt, med fönstrena på vid gavel. Det fanns inga tjuvar på ön vid denna tid, ty det fanns inte mycket att stjäla och heller ingenstans att fly. Begav man sig ut på Waxön så var man fast tills nästa tur med Waxhomsbåten avgick.    Kallbadhuset i Norrhamnen var från 1851 och hade en beigemålad dörr som saknade lås. Vattnet under hopptornet en djupblå spegel. Så många barnskrik samlade på en och samma punkt är svårt att föreställa sig i dag. Sen Erik Lallerstedts stadshotell i jungendstil, och även Rindöbaden ute på Rindö, dessa och även mindre pensionat var fullbokade rekordsommaren 1922; holländare, tyskar och till och med krigströtta fransmän sökte sig till Norden för att få uppleva ljuset och friden. I socitétspaviljongen mitt i Waxholm spelades biljard, och i Badhotellets undervåning fanns en kägelbana. Torsten Kreuger hade skrivit i svärmiska ordalag om Rindöbadens restaurang, och artikeln hade kopierats utan hans vetskap av en fransk journalist vid namn Julien Pétain och publicerats i Le Petit Parisien den 13 november 1921, vilket föranlett en ström av fransmän att resa norrut till fredens rike, Le royaume de la paix.    Pålsundsbron fanns inte, glöm den, för den byggdes 1926. Enda möjligheten att komma till Waxholm från Stockholm var med ångbåt. Tillgången på strömming var obegränsad och ingen visste vad dioxiner var. Feta torskar trängdes i Östersjön med gäddor, abborrar och mört i överflöd. Ju mer du fiskade desto mer tjänade du, och det mesta gick snabbt att sälja på fiskmarknaden på Kornhamnstorg. En och annan säl sågs i sundet vid Kastellet, där det även var rikligt med fisk. Den pittoreska naturhamnen Norrhamnen besöktes året runt av ålänningar med sönderbrända ansikten och sumpen full med fisk som de önskade avyttra så snabbt som möjligt till underpris. Ibland kunde de dock hamna i stiltje i flera dagar utanför Tjockö i närheten av Norrtälje och få fullt upp med att hålla fisken vid liv i sumpen. Den omtvistade Norrbergsskolan ritad av John Åkerlund uppe på Norrberget fanns heller inte. Det som fanns på platsen var en en torr äng där två magra kossor betade. Lägret längre ned i backen utnyttjades som militärt övningsfält. Tennisbanorna anlades först 1936. På Lägret svettades bland andra flanören Hjalmar Söderberg. Den trånga uniformen model 1893 olidlig i sensommarvärmen. Fänrik Söderberg lärde sig på Waxön att skilja höger från vänster, och sen skulle 112 Söderberg på order kasta sig omkull, trycka kinden mot marken, bli osynlig för fienden. Det var krig på riktigt men ändå inte fick han lära sig. Första världskriget tillända sen i november 1918. Socialisterna – som på sätt och viss hade vunnit världsherraväldet – var överens om att krig på vetenskapliga samt evolutionära grunder blivit omodernt. Stater skulle förhandla istället, man kunde komma överens nationer emellan, om handel, nationsgränser, folk, fiender, seder och ideologier. Det industriella mördandets tid var förbi, liksom häxbränningarnas fasor förpassats till mänsklighetens mest pinsamma vidskepligheter. Hur fel de hade visade sig dock med Hitlers lika plötsliga som ursinniga vedergällning mot Polen i september 1939. Hermann Göring hade övat flyganfall i Spanien från 1936, och skeendena i Europa som följde därefter var i enlighet med en övergripande plan. Chamberlain begrep alltför sent allvaret i ”flygövningarna” över Spanien.    Jag står fortfarande ensam på den öfvre avsatsen i hopptornet på kallbadhuset, lördagmorgonen den 22 juli 1922. Det är redan 23 grader varmt i luften, spikarna i golvplankorna är varma under fötterna, inte en tillstymmelse till vind. Waxholm sover. Waxholm drömmer. Östersjön full av fisk. Jag böjer mig djupt i knäna och skjuter mig ut mot evigheten.

Varberg, Sweden