#ambitioner

Han skakade på den lilla uppstoppade kaninen framför barnvagnen och mötes av ett ocensurerat, ärligt och oskyldigt skratt som bara ett barn kan utsöndra.  

Jag har funderat lite på det här med krav på sistone, krav som man sätter på sig själv. Jag tycker att det är bra att ha ambitioner men har funderat lite på hur man sätter rätt ambitionsnivå.  Till exempel så har jag väldigt svårt för att hoppa över sidor eller stycken när jag läser i min kurslitteratur. Tänk om jag missar något viktigt? Så det slutar med att jag sitter där och läser sida upp och ner och när tentan börjar närma sig så har jag inte hunnit med alla böcker istället....

...men jag börjar bli lite bätte på det. Hoppade över ett helt kapitel nyss faktiskt! *Duktig* :)  Jo, men det måste väl ändå vara bättre att ha övergripande kunskap om det mesta än djup kunskap om en bråkdel? Satsar på det.   Jag hade en jobbig hemntenta förra månaden. En fråga var helt oförståelig och läraren vägrade förklara vad han menade med frågan. Så jag fick gissa. Först blev jag jättestressad över det men sen försökte jag acceptera att det nog var ok om jag "bara" fick G och inte VG. Jag fick G och världen gick inte under. Jag blev så klart besviken eftersom jag alltid gör mitt bästa och vill att det ska återspeglas även i betygen. Förra veckan hade jag ytterligare en tenta, den stressade mig till tårar. Jag skulle lämna in den lite i förtid då min underbara lillasyster skulle komma på besök och kände mig inte riktigt färdig med den. Jag visste att den kunde bli bättre. Men då sa en vän "Tänk vad skönt det blir när den är inlämnad och du kan släppa stressen och bara umgås med din syster, jag skulle också vilja umgås med min syster!". Ja, tänk. 

Varför ska jag stressa ihjäl mig över att det ska stå VG på alla rader i examensbeviset istället för G? Är det verkligen värt det?