Om Stockholms universitets studentkÄr, #MeToo och hur jobbiga vÄldtagna kvinnor Àr
I december 2017 berÀttade jag för Stockholms universitets studentkÄrs ordförande, Henric Södergren frÄn Fi Studenter, att jag under mitt Är som kÄrordförande (2013/2014) utsattes för sexuella övergrepp och psykisk misshandel av en av mina kollegor. Jag berÀttade det för Henric eftersom jag saknar förtroende för studentkÄrens vice ordförande, Stefanie Tagesson frÄn Studentpartiet, i frÄgan; hon har fortsatt att vara tjenis med min förövare trots att hon sedan 2015 har vetat om delar av vad han utsatt mig för.
Efter att jag pratat med Henric sker sÄ mÄnga felaktigheter att det skulle krÀvas en vÀldigt lÄng text för att göra dem rÀttvisa. Men höjdpunkter som kan nÀmnas Àr att min utpekade förövare nomineras av presidiet till ett förtroendeuppdrag för kÄren och att Henric inför mig lyfte hur jobbiga de hÀr anklagelserna Àr/var inte bara för min stackars vÄldtÀktsman, utan Àven för honom som behövde hantera dem. GenomgÄende har jag behövt slita och dra och stÄnga mig blodig för att det ens skulle bli ett Àrende för kÄrstyrelsen att hantera.
NÄgonstans pÄ vÀgen försvann mina lojalitetskÀnslor för SUS. IstÀllet för att vÀdja och be om ursÀkt för att jag var jobbig, blev jag arg och började pÄpeka hur förskrÀckligt illa Àrendet behandlades. Till att börja med tog ingen frÄn kÄren nÄgonsin initiativ för att kommunicera med mig, och dessutom, nÀr jag blev arg och uttryckte detta, började de att ignorera mig helt. Jag fick ingen information, ingen Äterkoppling, inga svar, inget stöd och inga ursÀkter. IstÀllet för att kommunicera med mig valde man till exempel att, utan mitt samtycke, publicera ett pressmeddelande om hur seriöst man tog pÄ de anklagelser om sexuella övergrepp som inkommit. Det Àr tydligen viktigare att ge sken av att man tar saker pÄ allvar Àn att faktiskt agera dÀrefter.
Varför finns det ingen information om det hÀr? kanske nÄgon undrar. Det Àr ju ÀndÄ ett uteslutningsÀrende som innefattar vÀldigt allvarliga anklagelser. Men det beror helt enkelt pÄ att SUS presidium och till viss del styrelsen har lagt en hel del möda pÄ att sÄ lite information som möjligt ska finnas tillgÀnglig om det. Bland annat har man fattat en imponerande mÀngd beslut om sekretess som jag ser fram att lÀsa revisorsberÀttelsen om. Nu senaste beslutade man om sekretess för en extern utredning som gjorts om kÄrens hantering av detta. Syftet med sekretess enligt stadgan Àr att skydda enskilda individer, varav jag antar att det i detta fall Àr jag och min förövare som ska skyddas. Hur man resonerar nÀr jag nekas tillgÄng till en utredning för att skydda mig och min förövare frÄn mig har jag inte fÄtt nÄgot svar pÄ.
GenomgÄende sÄ har jag frÄn kÄrens hÄll blivit ignorerad och misstÀnkliggjord. I slutna rum framstÀlls jag som en jobbig brÄkmakerska som gör tillvaron svÄr för stackars Henric och Stefanie. De enda svar jag nÄgonsin fÄr pÄ mina frÄgor Àr intetsÀgande politikersvar. Problemen som uppstÄtt i organisationen, pÄ grund av att man uppenbarligen helt saknar kompetens för att hantera kÀnsliga frÄgor, har jag klandrats för.
Det enda stöd jag har fĂ„tt frĂ„n SUS i den hĂ€r processen, som givetvis har varit hemskt jobbig för mig, har jag fĂ„tt frĂ„n VSF-ledamöterna i kĂ„rstyrelsen. Och det har de fĂ„tt en massa skit för. Det Ă€r tydligen de som Ă€r klandervĂ€rda för sin âillojalitet mot kĂ„renâ, nĂ€r de har gjort allt de kan för att ge mig nĂ„gon typ av upprĂ€ttelse. Ăvriga kĂ„rpartier representerade i styrelsen har tyckt att det Ă€r viktigare att se bra ut utĂ„t Ă€n att ge en vĂ„ldtĂ€ktsanklagelse den uppmĂ€rksamhet och respekt som erfordras. Ytterligare en person ur kĂ„rstyrelsen har hört av sig och beklagat hur jag har behandlats, men jag vill inte sĂ€tta hen i en jobbig sits genom att namnge hen.
Jag hoppas verkligen att alla som pÄ nÄgot sÀtt anser sig representeras av kÄrpartier och enskilda ledamöter i SUS styrelse tar sig en funderare pÄ hur de tycker att de kÄrpartierna och ledamöterna sköter sina uppdrag nÀr det verkligen gÀller. Personligen tycker jag inte att sjÀlvutnÀmnda organisationsexperter Àr sÄ vÀrst mycket att hÀnga i granen, nÀr de saknar bÄde ryggrad och moralisk kompass, och nÀr de flyr frÄn ansvar sÄ fort det blir lite jobbigt. Och ni som anser er vara feminister av nÄgon sort kan ju fundera lite extra pÄ hur ni stÀller er till att representeras av vÄldtÀktsapologeter.
Av kĂ„rpartierna hĂ„ller jag framför allt Fi Studenter och Studentpartiet ansvariga för att de tillĂ„tit sina frĂ€msta företrĂ€dare i studentkĂ„ren att bete sig sĂ„ vidrigt. Jag Ă€r medveten om att Henric och Stefanie har framhĂ„llit att jag ljuger och överdriver, och jag vet att mĂ„nga tycker att det deras utsagor Ă€r mycket mer trovĂ€rdiga Ă€n vad en hysterisk och sĂ„rad kvinna sĂ€ger. Men det Ă€ndrar inte det faktum att dessa kĂ„rpartier har ansvar för presidiets förtroendeuppdrag â som ju, som namnet antyder, bygger pĂ„ förtroende.
Och ni i presidiet och styrelsen pÄ SUS som tycker sÄ hemskt synd om er sjÀlva kan ju fortsÀtta att ignorera mig och hÄlla varandra om ryggen. Jag förvÀntar mig varken mer eller mindre Àn att ni ska fortsÀtta att agera som att det Àr jag som Àr förövaren. Men jag hoppas med denna text att Ätminstone andra ska inse allvaret i att ni som frÀmsta företrÀdare, politiskt valda och juridiskt ansvariga för en sÄ stor organisation har misskött era uppdrag under hela den hÀr processen.
Stockholms universitets studentkÄr Àr och ska enligt högskolelagen vara en demokratiskt uppbyggd organisation, vilket Àr nödvÀndigt för att fÄ företrÀda studenterna pÄ Stockholms universitet. DÄ passar det sig inte att hemlighÄlla och sekretessbelÀgga styrelsens arbete som om arbetade man med frÄgor om rikets sÀkerhet. FullmÀktige har som högsta beslutande organ rÀtt att veta vad styrelsen och presidiet gör med förtroendet som fullmÀktige givit dem. Om styrelsen bestÀller en extern rapport av styrelsens arbete ska den tillgÀngliggöras för samtliga ledamöter i kÄrfullmÀktige.
Avslutningsvis sĂ„ kan jag konstatera att jag uppenbarligen var fel offer som pekade ut fel förövare. Han var helt enkelt mer poppis i organisationen. Men trots allt sĂ„ har jag varit ordförande för studentkĂ„ren, och jag har tvingats ta informella vĂ€gar för att det skulle bli nĂ„got över huvud taget av det hĂ€r. Vad sĂ€ger det om hur lĂ€mpade SUS Ă€r för att företrĂ€da studenterna pĂ„ Stockholms universitet i frĂ„gor om sexuella övergrepp och trakasserier? Jag har noterat att man inte har följt mitt rĂ„d om att ta in expertis frĂ„n en kvinnojour om hur man bemöter offer för sexualiserat vĂ„ld â det kanske Ă€r dags att göra det nu.
LÀnk till FacebookinlÀgget
För frĂ„gor om Stockholms universitets studentkĂ„r föreslĂ„r jag att ni hör av er till dem, kontaktuppgifter finns hĂ€r.Â
