Varför Àr Àr det sÄ !#%*!! jobbigt att sjunga solo?
PÄ fredag kommer vi, Kungsholms Kyrkokör, att göra verket Membra Jesu Nostri av Buxtehude i Kungsholms Kyrka, och en hel drös olika personer i kören kommer att sjunga solopartier. Jag Àr en av dem... KÀre tid, varför sa jag nÄgonsin ja till det?
Paniken, med alla sina kroppsliga uttryck, smyger sig lÄngsamt pÄ, för att kulminera vid framtrÀdandets minut:
HjÀrtat slÄr sÄ snabbt och hÄrt att kyrkklockorna inte kan tÀvla.
Benen och hÀnderna skakar i takt.
Rösten vill inte bÀra.
Torr mun. Typ Sahara.
Man svettas överallt, till och med pÄ konstiga stÀllen dÀr det inte borde gÄ, som i knÀvecken.
Rosiga kinder har övergÄtt i en tÀmligen distinkt nyans av cerise.
KÀnns bekant? Stressens kroppsliga uttryck blir ju sÄ grÀsligt pÄtagliga just nÀr man ska sjunga. Vad Àr det egentligen som hÀnder i kroppen? Efter alla Är av solist-Ängest tÀnkte jag att det Àr dags att lÀsa pÄ lite!
Boven Àr tydligen Adrenalin. Det Àr vÄr fight-or-flight-response som kickar in, stenhÄrt. Alla ovan listade symptom beror pÄ att kroppen tycker att vi borde försvara oss intill döden eller dra dÀrifrÄn snabbt som attans. Det Àr bara att vÀlja ett alternativ sÄ Àr alla problem ur vÀrlden!
SĂ„ pĂ„ fredag kommer jag alltsĂ„ att antingen springa dĂ€rifrĂ„n eller... ja, eller vad? Försvara mig mot en förvĂ€ntansfull publik, en ut i violin-fingerspetsarna professionell orkester och en mycket vĂ€lrepeterad kör med dirigent? Hur dĂ„ kan man undra? Det Ă€r ju knappast deras fel att mitt egocentriska universum hĂ„ller pĂ„ att gĂ„ under.Â
Finns det mÄ hÀnda nÄgot sÀtt att fÄnga in vÄr bov, mr Adrenalin, eller Àr det bara att gilla lÀget och lÄta jorden gÄ under i ett par minuter tills solot Àr över och sÄ Àr allt bra igen sen?
NĂ€r jag plöjt igenom typ hundra artiklar som alla en efter en fantasilöst pĂ„pekar att det gĂ€ller att slappna aaaaaaaav och andas djuuuuuupt (som att vi körsĂ„ngare inte redan Ă€r experter pĂ„ det), och höll pĂ„ att ge upp, stötte jag pĂ„ en artikel som pĂ„pekade att det ENDA sĂ€ttet att bli av med adrenalin Ă€r att förbrĂ€nna det. Dvs, man mĂ„ste röra pĂ„ sig. Aha, intressant!Â
BÀst att inte vara pessimistisk och tÀnka att stora förbrÀnnande rörelser snarare passar bÀttre i rock-sammanhang Àn i Barock-sammanhang. Jag tÀnker göra vad göras kan. Every little helps!
SÄ, vÀlkomna pÄ Korsandakt och konsert i Kungsholms Kyrka denna lÄngfredag kl 15:00 - 16:00. Galningen som kutar runt Kyrkan strax innan det börjar, och sedan mycket aggressivt vickar pÄ tÄrna konserten igenom, det Àr jag!
Glad PĂ„sk.
------
https://www.korist.se/ Àr ett samarbetsverktyg för körer.
