Citatmannen

“Jag skrev: ‘Jag minns’, och blev genast illa till mods eftersom jag förstod hur mycket jag hade glömt.”

Jag hade därför gripits av motvilja mot livet, inte så att jag avstått från att leva, långt därifrån, eftersom jag gjorde mitt bästa för att draga ut denna tilltrasslade existens på längden och föreviga mig själv och min ras. Och det måste sägas att pessimismen, fattad bokstavligt av den stora massan och klumpigt förväxlad med hypokondrin, utgör ett mycket muntert och trösterikt sätt att betrakta världen på. Eftersom alltet är ett relativt intet, varför då göra så mycket väsen av det; eftersom sanningen är övergående – man har ju nyligen upptäckt att gårdagens sanning förvandlas till morgondagens dumhet – varför då ödsla sina ungdomliga krafter på att upptäcka nya dumheter; eftersom det enda vissa som återstår oss är döden, låt oss leva!

Brooke: I think i'm sick, and i don't know if my ailment has a name. It's just me sitting and staring at the internet or the television for long periods of time, interspersed by trying to *not* do that and lying about what i've been doing, and then i'll get so excited about something that the excitement overwhelms me, and i can't sleep or do anything and i'm just in love with everything, but can't figure out how to make myself work in the world.

Tracy: I think i have that too.

I was born into no true class, and it was my decision, early in life, to insinuate myself into the middle class, like a spy, so that I would have an advantageous position of attack, but I seem now and then to have forgotten my mission and to have taken my disguises too seriously.

All the snow has turned to water Christmas days have come and gone Broken toys and faded colors Are all that's left to linger on I hate graveyards and old pawn shops For they always bring me tears I can't forgive the way they rob me Of my childhood souvenirs

And, you know, what I love in all Veronese’s paintings is that there's no long-winded story involved in them. You love them if you love painting. You don’t love them if you are looking for literature on the side, if you only enjoy anecdotes, and the subject…

Ur Conversations with Cézanne

Höstens lugna gång mot vinter är ingen dålig tid. Det är en tid för att bevara och säkra och lägga upp så stora förråd man kan. Det är skönt att samla det man har så tätt intill sig som möjligt, samla sin värme och sina tankar och gräva sig en säker håla längst in, en kärna av trygghet där man försvarar det som är viktigt och dyrbart och ens eget. Sen kan kölden och stormarna och mörkret komma bäst de vill. De trevar över väggarna och letar efter en ingång men det går inte, alltihop är stängt och därinne sitter den som har varit förtänksam och skrattar i sin värme och sin ensamhet.

Johan: Hela världen går åt helvete och jag tar mig rätten att och odla min trädgård. Jag tycker att jag har rätt att sköta mig själv och strunta i andra. Jag blir illamående när jag hör talas om de nya frälsningsevangelierna.

Pappa talar mindre och mindre om Birgit. Hans fru som ligger på ett äldreboende vid Vasaparken. Hon fick en stroke för 12 år sedan. Sedan den dagen har pappa besökt henne varje dag. Utom nu, den senaste tiden. För två dagar talade han om en eftermiddag för flera år sedan. Det var höst, som nu, och pappa och Birgit jobbade i trädgården på deras lantställe. Dom blev lite hungriga och Birgit gick upp och fixade två räksmörgåsar och serverade med kall öl. ”Inte kunde jag veta att det var paradiset” säger pappa: ”Men vi hade många sådana dagar.” Han ligger och tänker på detta: ”Bara en klapp på handen då och då...” Han ligger tyst, innesluten: ”Det räcker långt.”

     Barnets bråddjup är bottenlöst.

     Att vara barn är att falla lodrätt

     genom Verkligheten

     med insiktens sten

     fastlänkad vid fotleden.

I've been waking up at sunrise I've been following the light across my room I watch the night receive the room of my day Some people say the sky is just the sky But I say Why deny the obvious child? Why deny the obvious child?

It really does look like musical sheets, frayed at the edges, constantly played, coming to you in tidal scores, in bars of canals with innumerable obbligati of bridges, mullioned windows, or curved crownings of Coducci cathedrals, not to mention the violin necks of gondolas. In fact, the whole city, especially at night, resembles a gigantic orchestra, with dimly lit music strands of palazzi, with a restless chorus of waves, with the falsetto of a star in the winter sky. The music is, of course, greater than the band, and no hand can turn the page.

Varje liten skitgrej kan ses ur ett värdeperspektiv. Och trots det, vad är det folk går och tjatar om jämnt och ständigt? Jo, att 'alla människor har lika värde'. Och i själva verket värderar de människor olika hela tiden.

Jag har alltid våndats inför tyckandet. Det jag kan, och numera önskar, är att sitta i avskildheten och ostört få gå lös i mina eller andras egenskapade världar vilka förvisso till stor del är erfarenhetsbaserade, men i huvudsak ändå byggda på ­estetiska grunder.

Är inte begäret efter avskildheten och särskildheten ängsligt och fegt? Minnet av Barrikaderna som stod höga kring mig i barndomen blinkar allt som oftast likt ett alarm i kammaren, samtidigt som ­desillusionen över de politiska programmens ­reella möjligheter är ett faktum.

Allt fler väljer att bli konstnärer eller författare, kanske för att markera ett annorlunda sätt att leva – ett icketypiskt liv. Och genom att vara fattig och stå utanför trygghetssystem och konsumtions­hysteri kan man med rätta knipa en del politiska poäng. Men vem i denna stadiga utökning av utövare ska på allvar lyssna, betrakta och läsa förutom utövarna själva?

Parents live for the tiny vacations from their kids. Like when you put your kids in the car and you close their door, and that little walk around to your own door –  it's like a carnival cruise.

Ur Chewed up (2008)

Now you're older and I look at your face Every wrinkle is so easy to place And I only write them down just in case That you die Let's take a look at these crows feet, just look Sitting on the prettiest eyes Sixty 25th of Decembers Fifty-nine 4th of Julys

Not through the age or the failure, children Not through the hate or despise Take a good look at these crows feet Sitting on the prettiest eyes