Experience mist with the worlds most extreme water saving nozzle. DonÂŽt be a drainer. Only use what you need. http://thndr.me/mrK8V5

oozey mess
YOU ARE THE REASON

blake kathryn

tannertan36
we're not kids anymore.

@theartofmadeline
Today's Document
Jules of Nature
he wasn't even looking at me and he found me
RMH

pixel skylines
Sweet Seals For You, Always

Origami Around
Mike Driver
One Nice Bug Per Day

Kaledo Art

titsay
KIROKAZE

let's talk about Bridgerton tea, my ask is open

seen from TĂŒrkiye
seen from Canada
seen from Ireland
seen from United States

seen from Malaysia

seen from Malaysia

seen from United States

seen from Malaysia

seen from Malaysia

seen from Switzerland
seen from TĂŒrkiye

seen from Germany

seen from Poland

seen from Switzerland

seen from United States
seen from Uzbekistan
seen from India

seen from United States
seen from Switzerland

seen from Iraq
@bjornkindenberg
Experience mist with the worlds most extreme water saving nozzle. DonÂŽt be a drainer. Only use what you need. http://thndr.me/mrK8V5

Anya is live and ready to show you everything. Watch her strip, dance, and perform exclusive shows just for you. Interact in real-time and make your fantasies come true.
Free to watch âą No registration required âą HD streaming
Matematisk problemlösning och problemlÀsning
Man hinner inte alltid allt - stĂ„ende lĂ€xa i livets hĂ„rda skola. I min roll som sprĂ„kutvecklare pĂ„ en högstadieskola, skulle jag gĂ€rna vilja pröva att hitta former för att utveckla elevernas förmĂ„ga att sĂ€tta ord pĂ„ sina matematiska resonemang. Pauline Gibbons, i Lyft sprĂ„ket, lyft tĂ€nkandet, tar upp "tankeblad", det vill sĂ€ga mallar som ska lotsa eleverna genom lösning av uppgifter. Jag hade velat prova detta tillsammans med en av lĂ€rarna pĂ„ skolan, men mĂ„ste nu lĂ€gga det pĂ„ is, pĂ„ grund av andra projekt.Â
Mina förslag till mallar Ă€r mycket hĂ„rt styrda inledningsvis (eller innehĂ„ller hög grad av stöttning om man sĂ„ vill), och tanken Ă€r att eleverna gradvis ska fĂ„ stĂ„ pĂ„ egna ben, genom att i grupp arbeta sig igenom exemplen, som Ă€r utformade som lucktexter, dĂ€r stöttningen minskar i takt med att luckorna i texten ökar. De finns hĂ€r för nedladdning, den som Ă€r hĂ„gad fĂ„r gĂ€rna pröva och meddela om de fungerar sprĂ„k- och matematikutvecklande.Â
NedanstĂ„ende text Ă€r en form av PM inför uppgiften som jag skrev, mest för att samla tankarna kring vad problemlösning i matematik egentligen innebĂ€r.Â
Ăven om man som lĂ€rare Ă€r medveten om att lösning av matematiska problem kan vara nog sĂ„ svĂ„rt, sĂ„ kan man nog Ă€ndĂ„ förestĂ€lla sig att processen i sig Ă€r ganska enkel att beskriva: Man lĂ€ser ett tal, löser det (med olika mycket svĂ„righet, beroende pĂ„ matematikkunskaper) och skriver ned svaret. PĂ„ ytan kan det alltsĂ„ se ut som en ganska rak och enkel procedur: lĂ€sa, lösa, svara.
Men om man gĂ„r ner âunder ytanâ och tittar pĂ„ vad âlĂ€saâ, âlösaâ och âsvaraâ egentligen bestĂ„r i, sĂ„ upptĂ€cker man mĂ„nga komponenter som vĂ€ldigt mycket gĂ„r i varandra, inte minst nĂ€r det gĂ€ller âlĂ€saâ och âlösaâ.
Shared with Dropbox
Svenska eller svenska som andrasprĂ„k? Jag misstĂ€nker att det för mĂ„nga lĂ€rare Ă€r tvĂ„ Ă€mnen som Ă€r intill förvĂ€xling lika, om man ser till de tvĂ„ kursplanernas alla likalydande formuleringar och att undervisningen blir dĂ€refter: alla elever oavsett om svenska Ă€r deras första- eller andrasprĂ„k "har svenska".Â
TyvĂ€rr blir vĂ€l svenska som andrasprĂ„k ofta sett som "lĂ€ttare svenska", medan det i sjĂ€lva verket rör sig om tvĂ„ olika former av sprĂ„kinlĂ€rning och sprĂ„kinlĂ€rningsmiljöer.Â
SĂ„ hur ska man hantera det? Jag har inget bra svar, men av min kollega vid Nationellt Centrum för svenska som andrasprĂ„k har jag fĂ„tt ett gott rĂ„d: eleverna kan undervisas i samma klass och under samma lektioner, men dĂ„ och dĂ„ bör förstasprĂ„ks- och andrasprĂ„kseleverna separeras. Det Ă€r en viktig markering av att Ă€mnena inte Ă€r identiska. Och det Ă€r inte minst viktigt för lĂ€raren att stĂ€lla sig frĂ„gan: vilka elever lĂ€r sig egentligen svenska som sitt andrasprĂ„k.Â
För att förtydliga vad skillnaderna bestĂ„r i har jag gjort en uppstĂ€llning i tvĂ„spaltsform av de tvĂ„ Ă€mnena, frĂ„n syfte till innehĂ„ll och kunskapskrav, frĂ„n 1-9, med förhoppning att det kan underlĂ€tta.Â
Det som Ă€r unikt för respektive Ă€mne har jag markerat grönt och med fetstil. Kursiverad text Ă€r vĂ€rdeorden i kunskapskraven (jag har nöjt mig med att sammanstĂ€lla kunskapskraven för betyget E).Â
Progressiv brainstorm: work in progress
En i mÄnga undervisningssammanhang anvÀndbar övning, frÄn den likaledes i mÄnga sammanhang anvÀndbara boken Lyft sprÄket, lyft tÀnkandet (Pauline Gibbons, 2010), Àr progressiv brainstorm.
Hur progressiv brainstorming gĂ„r till Progressiv brainstorm gĂ„r till sĂ„ att deltagarna delas in i fyra grupper och förses med varsitt blĂ€dderblocksark och pennor i en av fyra fĂ€rger, till exempel svart, rött, blĂ„tt och grönt (givetvis gĂ„r det lika bra med annat fĂ€rgval och antal, sĂ„ lĂ€nge antalet olika fĂ€rger Ă€r lika mĂ„nga som antalet grupper).Â
Gruppen idĂ©stormar och antecknar tillsammans i traditionsenlig tankekarteform. Efter nĂ„gra minuter avbryter man dock gruppen och lĂ„ter den förflytta sig, med sin fĂ€rgpenna i behĂ„ll, till nĂ€sta grupp, som i sin tur roterar vidare.Â
Gruppen lÀser nu den tankekarta de kommit till, diskuterar vidare utifrÄn den och antecknar och bygger vidare pÄ densamma. Efter nÄgra minuter roterar alla grupper igen och upprepar proceduren tills man gÄtt laget runt och Àr Äter vid sin ursprungliga mindmap.
Styrkan med den progressiva brainstormingen Ă€r att eleverna nu fĂ„tt ta del av olika gruppers tankar och infallsvinklar och kanske Ă€ven med tankekartans hjĂ€lp fĂ„tt stĂ€lla frĂ„gor till andra grupper.Â
TillĂ€mpning och syfte Ăvningen passar in i mĂ„nga olika sammanhang, det kan vara för att vrida och vĂ€nda pĂ„ en frĂ„ga och synliggöra mĂ„nga tankar, till exempel "Vad Ă€r en bra skola?". Den Ă€r ocksĂ„ mycket lĂ€mplig för att kartlĂ€gga förförstĂ„else hos elever inför ett arbetsomrĂ„de ("Vad kĂ€nner vi till om rymden?"), eller samla upp tankar och funderingar "Det hĂ€r vill vi veta om rymden!").Â
Aktiviteten innehÄller ocksÄ mÄnga sprÄkutvecklande moment i och med att man tar del av och fÄr ord pÄ andra elevers tankar, och samtidigt behöver diskutera med varandra hur gruppens mindmap ska byggas upp. Men övningen kan utvecklas!
LĂ€rdomar: progression i progressionen Jag anvĂ€nde (igĂ„r) den progressiva brainstormingen (som jag kallade "grupptankekarta") med elever i Ă„rskurs 7 som lĂ€ser Biologi, utifrĂ„n frĂ„gan "Vad Ă€r liv?". En ganska öppen frĂ„ga som sagt, som lyfte upp bĂ„de viss förkunskap om begrepp som "celler", men ocksĂ„ början till försök att ringa in vad som biologiskt definierar begreppet "liv", alltsĂ„ det som undervisningsomrĂ„det skulle komma att behandla.Â
Men genomförandet blev inte riktigt det önskade. Förflyttningsmomentet, dĂ„ alla grupper samtidigt skulle förflytta sig i klassrummet, blev onödigt rörigt, distraherande pratsamt och tidsödande. Tankekartorna sammanstĂ€lldes, men nĂ„gon tid till att ta del av dem i grupp och helklass blev det inte.Â
NĂ€r jag efter lektionen pratade med elevassistenten som varit med, sĂ„ undrade hon genast varför jag inte hade skickat runt tankekartorna i stĂ€llet för att lĂ„ta eleverna gĂ„ runt. Jag blev förstĂ„s svaret skyldig, det borde jag ju ha gjort. Det Ă€r en helt annan sak att genomföra övningen tillsammans med disciplinerade vuxna deltagare var lĂ€rdomen jag fick dra.Â
Senare (idag) skulle jag beskriva övningen med progressiva tankekartor för en annan lÀrare, en NO-lÀrare som ville prova den i sin undervisning. Eftersom tillvÀgagÄngssÀttet blev omstÀndligt att förklara tog jag helt sonika fram tvÄ papper och vi provade som hastigast pÄ att arbeta progressivt brainstormande, det vill sÀga började med ett utkast till tankekarta pÄ det egna papperet och bytte sedan med varandra.
LÀraren ifrÄga nappade genast, men kom med ett tillÀgg: "Jag lÄter eleverna göra varsin mindmap pÄ A4 individuellt i gruppen och sedan skicka runt den till varandra. NÀr alla har fÄtt synpunkter frÄn varandra, sÄ fÄr de stÀlla samman de olika deltagarnas tankekartor till en gemensam för hela gruppen."
Voilà , ytterligare en progression i den progressiva tankekartemetoden... Som elegant nog fÄr med bÄde synliggörandet av tankar, stöttningen frÄn kamrater och det sprÄkutvecklande samtalet kring uppgiften (i sammanstÀllningsskedet).
Och hÄll med om att det Àr extra elegant att hela denna vidareutveckling skett genom den progressiva tankekartans bÀrande idé: att man bygger vidare pÄ och utvecklar varandras idéer...
Ett tillÀgg om ettor och nollor Hos mÄnga som lÀser detta Àr kanske den första tanken till vidareutveckling att hitta ett kollaborativt mindmap-verktyg pÄ nÀtet eller i App Store. Det behöver inte vara fel, sÀrskilt inte om man har en god IT-miljö pÄ den egna skolan.
Men den analoga varianten med blĂ€dderblockspapper, eller som i vidareutvecklingen med A4-papper som förstadium till blĂ€ddderblocksbladet, har uppenbara fördelar den ocksĂ„. Det Ă€r enkelt och lĂ€ttadministrerat och de fĂ€rdiga resultaten kan dokumenteras digitalt med ett foto. Dessutom tenderar webbaserade samarbetsverktyg som till exempel Bubbl.us att vara lite otympliga i anvĂ€ndargrĂ€nssnittet, Ă„tminstone jĂ€mfört med den enkelhet som en vanlig penna erbjuder. Dessutom Ă€r tankekarteverktygen inte sĂ„ bestĂ€ndiga, en sökning pĂ„ vĂ€lkĂ€nda Corkboard förpassade mig nu till en avgiftsbelagd ny tjĂ€nst (jag har inget emot betalvarianter, men kanske inte önskar att de uppstĂ„r under terminens gĂ„ng, dĂ„ jag introducerat ett verktyg).Â
Men papper eller ettor och nollor Ă€r en smaksak, Progressiv brainstorm Ă€r en övning med hög sprĂ„kutvecklande potential.Â
Trött pÄ flumbloggande om flumskolan
Jag Ă€r lĂ€rare och gillar mitt jobb. Det kan ju lĂ„ta oerhört mĂ€rkligt i vissa öron. Den svenska skola Ă€r ju som vi alla (som lĂ€ser tidningen och arga blogginlĂ€gg) vet en tummelplats för skrik, svordomar, könsglosor, hot, vĂ„ld, och -  det mest avskydda av allt: flum. Svenska skolan Ă€r en flumskola!Â
Det lustiga med denna avskydda flummighet, Ă€r att den ofta tar sig uttryck i svagt underbyggda pĂ„stĂ„enden, som i exempelvis det hĂ€r, med titeln  "Finska skolan vs svenska flumskolan". LĂ„t oss titta lite nĂ€rmare pĂ„ det.Â
Skribenten lÀgger ett par lösryckta utdrag ur svenska respektive finska kursplanetexten med en underförstÄdd uppmaning till lÀsaren att  utbrista "à h vad flummig vÄr svenska skola Àr!". BlogginlÀgget blir för den lÀsande lÀraren oerhört förvirrande (om nu inte lÀraren ifrÄga Àr av den sort som tycker det Àr svÄrt och krÄngligt att lÀsa styrdokument och suktar efter ett tröstande: "Ja, men visst hörru, det hÀr gÄr inte att begripa, det Àr bara en överbetald flumtomte pÄ Skolverket som skrivit det hÀr).
För det första Ă€r den svenska lĂ€roplanen sedan tvĂ„ Ă„r tillbaka (Lgr11) uppdelad i tre avsnitt för varje Ă€mne: mĂ„l, innehĂ„ll och bedömningsanvisningar. Det kan man nog tycka Ă€r förvirrande i sig, men för att fĂ„ en rĂ€ttvis jĂ€mförelse mĂ„ste man lĂ€gga samman dessa tre delar. Gör man det hamnar de ganska nĂ€ra den finska kursplanetexten, innehĂ„llsmĂ€ssigt.Â
Den enda av Lgr11-delarna som inlÀgget refererar Àr delen för bedömningsanvisningar. Jag förstÄr att detta för den oinsatte blir komplicerat, men om man inte Àr sÄ insatt i frÄgan kanske det Àr bÀttre att först sÀtta sig in i den, innan man slÀnger ivÀg ett blogginlÀgg? (Eller vÀnta, glöm det, jag vill ju inte slÄ undan grundvalen för all bloggjournalistik i vÀrlden...)
En annan mÀrklighet i inlÀgget Àr att den finska texten beskriver kriteriet för betyget 8 (Finland har en betygsskala frÄn 4-10). Det Àr alltsÄ svÄrt att jÀmföra (om man nu till Àventyrs skulle förstÄ vilka delar man ska jÀmföra), om man vill jÀmföra med det högsta betyget i Sverige (A). LÀser man Lgr11:s kursplaner (OBS! Alla tre delar!), sÄ Àr kraven betydligt högre stÀllda i den svenska (!) kursplanen. Jag gissat att det mÄste finnas högre krav Àven i den finska skolan (pÄ betygsnivÄ 9-10). (Men tÀnker inte sÀtta mig in nÀrmare i frÄgan, utan flumbloggar lite istÀllet...)
Ytterligare en mÀrklighet Àr ju att bloggaren lÀgger fram de bÄda inlÀggen som om de skulle indikera (insinuera?) nÄgon sorts förklaring till Finlands högre skolresultat. Eftersom den finska kursplanetexten Àr pÄfallande lik dispositionen i de tvÄ föregÄende decenniernas kursplan, nÀmligen Lpo94, sÄ kunde man ju i sÄ fall förvÀntat sig att Àven den svenska skolan skulle gÄtt Finlands vÀg. Om nu allt som hÀnder och sker i skolans vÀrld, skulle stÄ och falla med formuleringarna i en given kursplanetext...
Men, Ă€r jag en bekymmerslös bloggare, som bara vill föra fram ett flummigt pĂ„stĂ„ende om att den svenska skolan Ă€r flummig, sĂ„ behöver jag inte heller rota nĂ€rmare i frĂ„gan. Min bild kommer bekrĂ€ftas av första bĂ€sta ledarstick eller debattartikel i den tidning (eller av de tyckare) jag redan hĂ„ller med.Â
Den svenska skolan Àr en flumskola! För den som undrar sÄ Àr detta naturligtvis ingen flummig Äsikt. Det Àr ett vetenskapligt faktum. Neurobiologiskt framforskat, stamcellsodlat, testat i laboratiemiljö, utgÄende frÄn de senaste rönen inom neuropsykiatrin. Tro inget annat, flumpedagoger!
Den hÀr texten var ursprungligen ett svar pÄ ett facebookinlÀgg, skrivet i affekt (det medges...), som jag kÀnde blev lite för lÄngt för att plÄga min facebookvÀn med, sÄ det fick bli ett flummigt blogginlÀgg i stÀllet :)

Anya is live and ready to show you everything. Watch her strip, dance, and perform exclusive shows just for you. Interact in real-time and make your fantasies come true.
Free to watch âą No registration required âą HD streaming
vad Àr school zip?
Det Àr mer Àn jag vet :)
NÄgon annan, som vet?
Presentation Storyjumper
FlersprÄkighet i fokus 130315 from Björn Kindenberg
Min presentation pĂ„ FlersprĂ„kighet i fokus, om hur man kan anvĂ€nda Storyjumper i undervisning.Â
Mer om lektionsupplĂ€gget, med en översikt, skriver jag om i detta inlĂ€gg.Â
StoryjumperberÀttelser - Lektion 7: FÀrdigstÀllande
Denna fas av arbetet gĂ„r helt enkelt ut pĂ„ att skriva fĂ€rdigt berĂ€ttelserna. Den kan kombineras med att lĂ€raren bedömer elevernas arbete med bedömningsmatrisens hjĂ€lp, eller att eleverna gör detta.Â
En viktig frĂ„ga Ă€r förstĂ„s hur mycket man som lĂ€rare ska rĂ€tta elevernas stavfel och grammatiska och syntaktiska felaktigheter.Â
Som jag ser det Ă€r inte syftet att eleverna ska skriva en perfekt och felfri text och man kan dĂ€rför inte "rĂ€tta ihjĂ€l" elevtexter. Men samtidigt kan Storyjumper-berĂ€ttelser bĂ„de publiceras pĂ„ en hemsida, eller bestĂ€llas i tryckt format, till exempel för att göras tillgĂ€ngliga för utlĂ„n i skolbiblioteket. I sĂ„dana fall, det vill sĂ€ga om webbpubliceringen "offentliggörs", eller om boken bestĂ€lls som ett fysiskt exemplar, sĂ„ menar jag att texten bör korrekturlĂ€sas ingĂ„ende.Â
Att rĂ€tta, Ă€ndra, skriva om, förbĂ€ttra et cetera riskerar dock att bli en evighetsprocess, om mĂ„let Ă€r att alla elevernas texter ska vara felfria. Det Ă€r inte rimligt, men det kan vara rimligt att alla elever fĂ„r en utskriven text i pappersformat, med i huvudsak fungerande grad av korrekthet, medan man lĂ€gger mer möda och korrektur pĂ„ vissa utvalda berĂ€ttelser.Â
Ett bra sĂ€tt att komma tillrĂ€tta med sprĂ„kliga oklarheter och felaktigheter Ă€r att lĂ€sa upp berĂ€ttelserna som höglĂ€sningsböcker inför klassen. Vi gjorde detta med en klass, med gott resultat. Författarna upptĂ€ckte sjĂ€lva flera saker de ville rĂ€tta till och andra elever i klassen pĂ„pekade oklarheter pĂ„ ett positivt sĂ€tt.Â
HöglĂ€sningsstunden med eleverna kan samtidigt fungera som en avslutning pĂ„ projektet. Storyjumper har en spĂ€nnande möjlighet att bestĂ€lla böckerna i tryckt format, vilket gör att det kĂ€nns oslagbart "pĂ„ riktigt" för eleverna.Â
Böckerna kostar runt 200 kr att bestÀlla, sÄ man kan kanske inte bestÀlla en bok till varje elev. Men kanske kan man pÄ lÀmpligt sÀtt vÀlja ut nÄgon av böckerna, som bestÀlls till skolans bibliotek. Det Àr i alla fall vad vi kommer göra i och med att vÄrt storyjumper-projekt gÄr mot sitt slut för denna gÄng!
De bedömningsmatriser, som eleverna fÄtt anvÀnda för att utveckla sina berÀttelser, fungerar nÀr storyjumperprojektet Àr avslutat som dokumentation av var eleverna befinner sig. De kan alltsÄ sparas till nÀsta gÄng eleverna tar sig an en uppgift, avsedd att utveckla deras skriftliga förmÄga!
StoryjumperberÀttelser - Lektion 6: Modellerad textutbyggnad
NĂ€r eleverna har hunnit sĂ„ lĂ„ngt att de har skrivit in sina berĂ€ttelser i Storyjumper (alla behöver inte vara helt klara med detta), sĂ„ Ă€r det bra att stanna upp och genom tydliga exempel visa pĂ„ hur sprĂ„ket kan utvecklas i en berĂ€ttelse.Â
Man repeterar först kort vad Person, Problem och Lösning (eller annan valfri dramaturgimodell) innebÀr och ger ett par exempel pÄ de olika processorden och omstÀndighetsorden (som en ytterligare utmaning kan man försöka komma pÄ nya ord, som hittills inte skrivits upp pÄ ordvÀggen).
Eleverna presenteras dĂ€refter med tvĂ„, i förvĂ€g skrivna, versioner av samma berĂ€ttelse. Jag har valt att kalla detta "modellerad textutbyggnad" (Ă€ven om formuleringen kĂ€nns lite ovig), för att poĂ€ngtera att eleverna hĂ€r fĂ„r en modell för hur de kan bygga ut sin text med hjĂ€lp av de sprĂ„kligt grammatiska komponenter de arbetat med.Â
Modelltexterna har jag kallat "Fisken 1" (enkel) och "Fisken 2" (mer utbyggd).Â
Fisken 1
 Fisken 2
NĂ€r man lĂ€ser de tvĂ„ berĂ€ttelserna, den ena efter den andra för eleverna, blir det tydligt att den senare versionen har en högre kvalitet. Om man gĂ„r in och tittar pĂ„ texterna, sĂ„ gĂ„r det ocksĂ„ att visa vad det Ă€r som gör det: att version 2 har en mer utförlig personbeskrivning och att den innehĂ„ller mer utbyggda och varierade processer och omstĂ€ndigheter.Â
Eleverna ÄtergÄr sedan till att skriva vidare pÄ sina berÀttelser och kan dÄ revidera dessa med samma teknik som berÀttelsen om Fisken byggts ut.
Bedömning Arbetet med modelltexterna om Fisken Ă€r ocksĂ„ utmĂ€rkta tillfĂ€llen att introducera en bedömningsmatris för elevernas texter. Vi lĂ€t eleverna, vid en omlĂ€sning av Fisken-texterna, bedöma dessa med hjĂ€lp av bedömningsmatrisen och sedan fundera över var deras egna texter (sĂ„ hĂ€r lĂ„ngt i skrivprocessen) lĂ„g kvalitetsmĂ€ssigt och hur de kunde bygga ut dem till bedömningsmatrisens nĂ€sta steg.Â
Bedömningsmatrisen i Word-format kan laddas ned hĂ€r. Â
StoryjumperberÀttelser - Lektion 5: Storyjumper
Eleverna fĂ„r nu skriva in sina berĂ€ttelser i Storyjumper, vilket dock krĂ€ver att lĂ€raren först gjort i ordning ett klasskonto och dĂ€r lagt upp eleverna. Hur detta gĂ„r till beskrivs i Storyjumpers klassrumsguide.Â
Eleverna arbetar under detta moment tvĂ„ och tvĂ„, den ene lĂ€ser upp för den andre. Eleverna brukar vid upplĂ€sningen upptĂ€cka hur de kan korrigera eller utveckla texten till det bĂ€ttre.Â
Jag har kallat detta "en lektion" för överskÄdlighets skull, men i verkligheten strÀcker den sig i de flesta fall sÀkerligen över flera tillfÀllen (inte minst om skolans datorpark lÀmnar en del i övrigt att önska...)

Anya is live and ready to show you everything. Watch her strip, dance, and perform exclusive shows just for you. Interact in real-time and make your fantasies come true.
Free to watch âą No registration required âą HD streaming
StoryjumperberÀttelser - Lektion 3: Modellerat textskapande
Inom genrepedagogik brukar man prata om "cirkelmodellen" som leder frĂ„n stor sprĂ„klig stöttning och lĂ€rarledning, till allt mer sjĂ€lvstĂ€ndigt uttryck hos eleverna.Â
En viktig fas i denna modell Ă€r den dĂ€r klassen gemensamt, under lĂ€rarens ledning, skapar en förebildlig text utifrĂ„n de grammatiska verktyg eleverna introducerats för i föregĂ„ende fas.Â
HĂ€r skriver vi alltsĂ„ tillsammans en text, under ledning av lĂ€rarens frĂ„gor: "Hur kan vi anvĂ€nda en aktionsprocess för att beskriva vad spöket gör?", "Vilken sĂ€gesprocess kan vi anvĂ€nd nu, som visar att spöket Ă€r ledsen nĂ€r han sĂ€ger sĂ„?", "HĂ€r skulle vi behöva en tidsomstĂ€ndighet - kan nĂ„gon föreslĂ„ en som passar?", "Finns det nĂ„gon platsomstĂ€ndighet pĂ„ blĂ€dderblocket som Ă€r bra att anvĂ€nda hĂ€r?".Â
HÀr kan man naturligtvis anvÀnda den berÀttelse som var underlag i förtestet. Den som vill kan annars anvÀnda denna enkla berÀttelse om, just det, ett ledset spöke.
Genom att inför klasssen skriva berÀttelsen, enligt elevernas förslag, visar lÀraren ocksÄ hur Storyjumper fungerar. Eleverna Àr med andra ord redo att sÀtta igÄng att skriva pÄ egen hand.
StoryjumperberÀttelser - Lektion 2: Skrivstrategier
Efter att eleverna fĂ„tt göra ett förtest, gĂ„r lĂ€raren igenom skrivstrategier. Detta handlar helt enkelt om att presentera aktionsprocesser, sĂ€gesprocesser, tidsomstĂ€ndigheter och platsomstĂ€ndigheter, som beskrivits i ett annat inlĂ€gg.Â
Processerna kan introduceras pĂ„ en uppsjö av olika sĂ€tt. Dels genom att helt enkelt beskriva dem förstĂ„s, men ocksĂ„ genom att leka levande charader, "gissa aktionsprocess", gĂ„ pĂ„ "processjakt" i höglĂ€sningsboken, lĂ„ta eleverna föreslĂ„ aktionsprocesser, med mera. SĂ€gesprocesserna kan introduceras pĂ„ liknande sĂ€tt.Â
OmstĂ€ndighetsorden kan ocksĂ„ enkelt förklaras ("nĂ€r" och "var") och man kan leta efter ord som man stöter pĂ„ i lĂ€sning, som passar in i dessa kategorier. Min erfarenhet Ă€r att elever kan ha lite svĂ„rare för att upptĂ€cka dessa, men meningen Ă€r inte heller att elever ska bli experter i Ă€mnet, det Ă€r mer ett sĂ€tt att hjĂ€lpa dem att i senare skrivskede variera sitt sprĂ„k.Â
Det Àr dock mycket viktigt att tydligt ÄskÄdliggöra dessa ord för eleverna genom att, sÄ snart de introducerats, bereda yta för en "ordvÀgg" i klassrummet. Ta fyra blÀdderblockspapper med rubriker för vardera av process- och omstÀndighetsorden och samla ord eleverna kommer pÄ hÀr. NÄgra elever kommer sedan spontant, exempelvis vid bÀnkbokslÀsning, identifiera nya ord som passar in. Det Àr sprÄkligt stimulerande och aktiverar ordförrÄdet!
HĂ€r passar det ocksĂ„ bra att uppmĂ€rksamma eleverna pĂ„ narrativa strukturer, till exempel genom modellen Person, Problem, Lösning, Ă€ven om de i just detta arbetsomrĂ„de kommer fĂ„ dessa narrativa strukturer fĂ€rdiga frĂ„n början.Â
StoryjumperberÀttelser - Lektion 1: Förtest och mÄl
För att fĂ„ ett grepp om elevernas skriftliga uttrycksförmĂ„ga i utgĂ„ngslĂ€get kan ett "förtest" i form av ett skrivande till en kort bildberĂ€ttelse fungera. Jag har inte sjĂ€lv genomfört detta, men tillsammans med en kollega som jag nu genomför storyjumperprojektet med, kommer vi lĂ„ta eleverna göra det.Â
Ordet "test" Ă€r vĂ€l egentligen missvisande, men det Ă€r ansats att göra en första bedömning av elevernas nivĂ„, sĂ„ att undervisningen formativt kan lĂ€ggas upp utifrĂ„n elevernas förkunskapsnivĂ„.Â
De aspekter som Ă€r utgĂ„ngspunkterna för det storyjumperarbete jag beskriver hĂ€r Ă€r att eleverna ska utveckla sin skicklighet i att:Â
AnvÀnda och variera aktionsprocesser
AnvÀnda adekvata och varierade sÀgesprocesser
AnvĂ€nda ord för tidsomstĂ€ndigheter och platsomstĂ€ndigheter, som gör handlingen tydligare.Â
Beskriva en handling som stĂ€mmer till bilderna.Â
BerÀttelsen "SjöhÀsten" Àr en sÄdan enkel bildberÀttelse, som eleverna kan skriva en handling till. Detta kan göras i Storyjumper, men i det upplÀgg jag hÀr beskriver lÄter vi eleverna skriva berÀttelserna pÄ pappersutskrifter.
Efter förtestet presenteras arbetsomrĂ„det och att eleverna nu ska skriva egna berĂ€ttelser, som kommer att likna "SjöhĂ€sten", fast handla om andra saker. Ett förslag till LPP att dela ut i samband med detta finns hĂ€r.Â
Funktionell grammatik (i StoryjumperberÀttelser)
Tanken med funktionell grammatik, SFG (en förkortning av den egentlige benĂ€mningen systemisk-funktionell grammatik) Ă€r, enkelt uttryckt, att man ska anvĂ€nda sig av grammatiska komponenter som har en direkt funktion för det man vill uttrycka, hellre Ă€n att anvĂ€nda den traditionella "skolgrammatiken" (verb, adjektiv, substantiv etc).Â
För att ta ett förtydligande exempel sÄ uttrycker man sig i den systemisk-funktionella grammatiken mer specifikt om handlingar, Àn vad ordklassindelningen "verb" tillÄter. En handling, eller process, inom SFG kan vara en aktionsprocess (Àta, springa, leka), en sÀgesprocess (tala, vÀsa, skrika), en mental process (tÀnka, önska sig) eller en relationell process (har, blir, övergÄr i).
UtgĂ„ngspunkten inom den systemisk-funktionella grammatiken Ă€r att man anvĂ€nder den typ av grammatik, som behövs för just det specifika syfte man vill uppnĂ„. Den som vill lĂ€sa mer om vad jag tidigare skrivit i detta Ă€mne.Â
Vilken grammatik Ă€r dĂ„ lĂ€mplig, eller funktionell, för att skriva en barnboksberĂ€ttelse?Â
I alla berĂ€ttelser, Ă€ven de som Ă„terfinns i barnböcker, Ă„terfinns vĂ€ldigt mĂ„nga olika funktionellt grammatiska komponenter. DĂ„ jag första gĂ„ngen gav mig i kast med att lĂ„ta eleverna skriva berĂ€ttelser i Storyjumper, sĂ„ ville jag fĂ„ med sĂ„ mĂ„nga grammatikkomponenter som tĂ€nkas kunde. Ett om inte fatalt, sĂ„ i alla fall onödigt misstag, kan jag tycker sĂ„ hĂ€r i efterhand.Â
Som en inledning rekommenderar jag dĂ€rför dessa fyra komponenter:Â
1. Aktionsprocesser För Ästadkomma en handling Àr aktionsprocesser en bra stötta i eleverna. Aktionsprocesserna uttrycker fysiska rörelser, som att springa, gÄ, sitta, simma och sÄ vidare. En god tumregel kan vara att varje sida i storyjumperberÀttelsen ska innehÄlla tvÄ aktionsprocesser. Det kan vara bra för att hindra eleverna att falla in i att uttrycka handlingen enbart genom dialog ("Ska vi gÄ hem?" - "Ja, kom sÄ gÄr vi.")
2. SĂ€gesprocesser Dessa processer beskriver hur man gör olika yttranden, exempelvis genom att viska, ropa, skratta, sĂ€ga och sĂ„ vidare. En bra utmaning för eleverna Ă€r att variera sĂ€gesprocesserna och fĂ„ dem att passa med kĂ€nslan hos den som yttrar sig.Â
3. TidsomstĂ€ndigheter OmstĂ€ndighetsord uttrycker yttre omstĂ€ndigheter som tid och plats (platsomstĂ€ndigheter). Tidsuttryck kan vara "i mĂ„ndags", "fem Ă„r senare", "lite senare", "dĂ„", "nĂ€r han hoppade" och sĂ„ vidare. Det kan alltsĂ„ vara ord och uttryck som hör hemma i olika ordklasser, men som alla uttrycker tid. Dessa ord Ă€r till stor hjĂ€lp för att förtydliga berĂ€ttelsernas kronologi.Â
4. PlatsomstĂ€ndigheter Eftersom det ibland kan bli tvĂ€ra kast i handlingen i elevframstĂ€llda berĂ€ttelser, sĂ„ Ă€r omstĂ€ndigheter som anger plats eller riktning till stor hjĂ€lp för att ge struktur och tydlighet. HĂ€r Ă€r det bra med ord och uttryck som "pĂ„ botten av havet", "hem", "bort", "lĂ€ngre ned pĂ„ gatan", "inne i" med mera.Â
I mina första försök hade jag Ă€ven med funktionell grammatik som "deltagare", "mentala processer", "evaluerande ord" med mera. Eleverna sĂ„g nog inte skogen för bara trĂ€d misstĂ€nker jag. Men om jag skulle ta med nĂ„gon ytterligare grammatikkomponent, utöver de fyra jag listat ovan, sĂ„ skulle "nominalgrupper" ligga nĂ€ra till hands för mig.Â
Nominalgrupper Ă€r utbyggda beskrivningar av andra ord. Man kan bygga ut ett valfritt ord med förstĂ€llda och efterstĂ€llda bestĂ€mningar. "Piratens bĂ„t" kan dĂ„ bli "Piratens stora bĂ„t" (med en förstĂ€lld bestĂ€mning), eller "Piratens stora bĂ„t med dödskalleflagga i toppen". Nominalgrupper kan vara lĂ€mpligt att introducera för elever som blivit klara med sina berĂ€ttelser och vill ha ytterligare utmaning.Â
En översikt av arbetsomrĂ„det StoryjumperberĂ€ttelser. De olika momenten presenteras i separata inlĂ€gg, som man hittar via detta inledande inlĂ€gg.Â

Anya is live and ready to show you everything. Watch her strip, dance, and perform exclusive shows just for you. Interact in real-time and make your fantasies come true.
Free to watch âą No registration required âą HD streaming
StoryjumperberÀttelser - förmÄgor som utvecklas
UndervisningsomrÄdet StoryjumperberÀttelser Àr tÀnkt att utveckla dessa förmÄgor i kursplanen för SV/SVA (Lgr11)
Formulera sig och kommunicera i tal och skrift (SV/SVA)
Anpassa sprÄket efter olika syften, mottagare och sammanhang (SV/SVA)
I förlÀngningen arbetar man ocksÄ mot den förmÄga som berör sprÄkliga strategier.
VÀlja och anvÀnda sprÄkliga strategier (SVA)
Under StoryjumperberĂ€ttelser Ă€r den sprĂ„kliga strategin dock fastlagd frĂ„n början, i och med att eleverna fĂ„r en mallberĂ€ttelse i form av en bildserie, att hĂ„lla sig till. DĂ€remot Ă€r det bra om man diskuterar olika strategier för hur handlingen i en sĂ„dan berĂ€ttelse kan konstrueras, till exempel med nĂ„gon av de dramaturgiska modeller som jag tar upp i ett annat inlĂ€gg.Â
StoryjumperberÀttelser - Lektion 4: Enskilt skrivande
Eleverna fĂ„r nu tre mallberĂ€ttelser att vĂ€lja mellan, vilka vi gett till eleverna utskrivna i pappersformat. Vid utskrift i A4-format blir det behĂ€ndigt nog mycket plats att skriva under bilden.Â
Momentet med att först skriva berĂ€ttelsen pĂ„ papper gör eleverna fokuserade pĂ„ att bli klara, men ocksĂ„ (Ă€nnu viktigare) sker en automatisk förbĂ€ttring av texterna nĂ€r de i nĂ€sta steg överförs till Storyjumper-format.Â
Under denna fas av enskilt skrivande fungerar lÀraren handledande och hÀnvisar till blÀdderblocksplanscherna med funktionella berÀttelsegrammatiska ord, en "ordvÀgg" som gÀrna fÄr byggas ut under arbetets gÄng!
De tre berĂ€ttelserna Ă€r alla mycket enkla.Â
Musikern - handlar om en musiker som blir av med sina instrument.Â
FĂ„glarna - handlar om en fĂ„gel som inte kan sjunga som de andra.Â
Undervattenssaga - handlar om en sjöjungfru som blir av med sin boll, men fÄr hjÀlp av en krabba.