#vuxen

Minns ni när man var liten, vilken romantiserad bild man hade av det där med att vara vuxen?! Åtminstone jag själv var helt övertygad om att man kunde göra precis som man ville som vuxen, att man kunde ta sig i princip vilka friheter som helst. Jag såg framför mig en tillvaro av fest, rökning, sena kvällar och allt möjligt som inte har med ett sedvanligt svenssonliv att att göra. Men det är…

Så weird på nåt sätt att man kan välja "fel" i sina 40's och 50's. Som om man borde vara klok och fatta bra beslut då medan man kan vara lika jävla clueless som en 17 åring. Hela grejen med att veta bättre funkar absolut ibland men far from alltid. Hela grejen med vuxengrejen vaju en stor jävla lögn. Ja jag är ju inte som jag var när jag var 18, jag har vandrat längre, sett mer och upplevt och överlevt mycket mer. Men att tro att jag fattar rätt beslut eller har koll på läget? Mmmh..! Hela veckan i rad. Or not.

Jag tror fan att jag kommer vara likadan i mina 70s. Stå där och kan inte matcha sockorna och kanske inte ska äta chips till frukost. För hela grejen med att jag skulle "bli vuxen" och liksom... jag vet inte, bete mig som en sån som pratar om bolån, whiskey och resan till pakistan känns som att ...då har jag nog dött in the inside.

VEM in their RIGHT MIND gillar att gräva ner sig i deklarationen och jag vet inte... vad gör vuxna? Jag har fan ingen koll. :D planterar träd i trädgården?

De finns nog inte. Inte de som fortfarande lever iaf. Vissa tokgillar ju siffror och detaljer iofs så då är säkert deklarationen värsta grejen. No judgement. It's just that...det känns väl som att det liksom skulle trilla ner nån vuxenpolett nån gång men jag mest...fortsätter vandringen som en förväxt tonåring med en jävla massa mer minnen och erfarenheter. En tröttare variant med jävligt mycket mer packning men still med glimten i ögat. The lajbajdo died somewhere down the road dock, det kanske är vuxet? Typ ah jävlar vad lust jag känner när jag har 48 000 saker som jag tänker på och oroar mig för. Det kanske är då man blir grå? Sakta tynar färgen ur en. Grå ska man återgå.

Så jäkla skumma saker hände i veckan. Saker jag inte kan förklara. Saker som nu läggs till livspusslet och också är bitar. Är de där? Vafan hände egentligen?! Oh and by the way den här biten kan du lägga till också, den kommer mest FÖRÄNDRA DIN VÄRLDSBILD FOREVER.

Jag kom just på att jag ju officiellt är en sån som ska lära mig att åka skateboard i mina 40's. Jag orkar inte bry mig. Life is too good för att fastna i sånt. Men jag Är ju det. Men vad skulle jag göra annars liksom? Knyppla och lägga korsord? Då kommer jag börja skjuta folk så det känns inte som ett bra alternativ. Jag längtar till den dagen då humanity bara näää vadå ålder, do what you want. Without harming others såklart.

Ser de mig...? Är jag deras tv-program? det är ju så jävla fuckat. I don't wanna know. Men tack. Tack för hejarklacken. Den uppskattas även om det är... eerie as fuck. Men fint. Så tack. Really.

Försöker mest att fortsätta göra sånt som jag gillar och ger mig glädje och mening. Känns som att det är bästa vägen.

Midnatt det var i huset....

Fast inte är det tyst i huset, så mycket kan jag säga. Det är ett jäkla oväsen från allehanda apparatur, fläktar, gnisslet från soffan och mina hårt sammanbitna käkar.