Alkoholen, julen och det sociala arvet
Julen Àr en jobbig högtid för mÄnga. Som Àr vÀldigt vÀrdeladdad familjehögtid kommer den med mycket press, och den har en tendens att göra problem sÄ som familjegrÀl, fattigdom och missbruk att trÀda fram tydligare.
För mig har alkoholen alltid haft en betydande roll för julfirandet, och Ă€ven innan jag sjĂ€lv började dricka visste jag att glöggen och snapsen hade en sjĂ€lvklar plats pĂ„ julbordet. Jag har inte förrĂ€n pĂ„ senare Ă„r börjat reflektera över hur de vuxnas drickande pĂ„verkat min egen relation till alkohol senare i livet, men jag har svĂ„rt att se at jag sjĂ€lv hade börjat dricka vid 13 Ă„rs Ă„lder om inte alkoholen hade varit en sĂ„ stor del av att bli vuxen för mig. Samtidigt sĂ„ anar jag att Ă€ven om jag kanske har exponerats mer för alkohol under min barndom Ă€n mĂ„nga andra, sĂ„ har alkoholen varit en stĂ€ndig gĂ€st vid mĂ„nga julbord. Om inte annat sĂ„ implicerar igenkĂ€nningshumorn i âSvensson Svensson: En riktigt god julâ  och pappa Gustavs desparata jakt efter julsnapsen att sĂ„ Ă€r fallet.
Nykterhetsrörelsen i Sverige driver kampanjen Vit jul, som lyfter barnperspektivet och vÀdjar till vuxna att inte dricka alkohol pÄ julen:
âFör barn och unga som möter julen med en klump i magen Ă€r tyvĂ€rr alldeles för mĂ„nga.  385 000 barn och unga lever i familjer dĂ€r en eller tvĂ„ förĂ€ldrar har ett riskfyllt drickande. MĂ„nga av dessa barn kĂ€nner oro, inte glĂ€dje, nĂ€r jullovet nĂ€rmar sig.
Vartannat barn upplever dessutom att vuxna förĂ€ndras nĂ€r de dricker alkohol. Och nĂ€r mammas kramar plötsligt kĂ€nns annorlunda, nĂ€r fasters skĂ€mt blir omöjliga att förstĂ„ eller nĂ€r morfar luktar sĂ„ konstigt â dĂ„ stĂ„r inte lĂ€ngre julen för nĂ„got tryggt.â
Det Ă€r en viktig kampanj, och jag hoppas att den nĂ„r ut till de familjer dĂ€r den behövs.  Barn ska inte behöva kĂ€nna sig otrygga och illa till mods bara för att nĂ„got sĂ„ tramsigt som âtraditionerâ pĂ„bjuder att julen ska firas med alkohol.
Men detta handlar om mer Ă€n att julen blir otrygg för barnen. Det handlar Ă€ven om att, ursĂ€kta uttrycket, vara en god förebild för sina barn. Ăven om inte just du har problem med alkohol, sĂ„ kommer ditt drickande att pĂ„verka dina barns framtida relation till alkohol. PĂ„ ett sĂ€tt tror jag till och med att det behĂ€rskade drickandet gör barnen mer benĂ€gna att dricka alkohol senare i livet; för medan ett missbruk och allt som följer med det kan vara avskrĂ€ckande, sĂ„ fungerar det behĂ€rskade drickandet som en normalisering av alkoholen. Alkohol sĂ„vĂ€l till vardags som vid helger och högtider blir en sjĂ€lvklar del av vuxenlivet.
I Sverige Àr uppskattningsvis 4,3 % av den vuxna befolkningen alkoholberoende (SOU 2011:6, s. 82).  Ett alkoholberoende kan utvecklas av vem som helst som dricker tillrÀckligt mycket under en viss period, men det finns grupper som löper större risk Àn andra att utveckla ett alkoholberoende. En faktor som nÀmns i mycket av den forskning som finns Àr det sociala arvet. Att vÀxa upp i ett eller flera hem dÀr det missbrukas alkohol ökar risken för att senare i livet fÄ problem med alkohol.*
AlltsÄ: drick inte framför barnen! Egentligen aldrig, men framför allt inte pÄ julen. Den Àr jobbig nog som den Àr.
  * Se till exempel Fahlke, Claudia (2009): Beroendeutveckling â ett komplext förhĂ„llande mellan psykologiska, sociala och biologiska faktorer http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:286071/FULLTEXT01.pdf#page=35 och Isaksson, Sven (2010): Riskfaktorer för alkohol- och narkotikamissbruk med fokus pĂ„ familjefaktorer http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:332394/FULLTEXT01.pdf
·        Vit jul
·        SOU 2011:6 - Missbruket, kunskapen, vÄrden (pdf)
·        Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vÄrd och stöd vid missbruk och beroende 2015 (pdf)