I gÄr var en dÄlig dag för mig. Jag gjorde SFI kurs D provet, men jag var inte nöjd med det. Jag tyckte att jag var sÄ dÄlig pÄ att tala. Uppgiften var sÄ svÄr och jag trodde att jag skulle misslyckas med det nationella provet. Men idag fick jag ett mail frÄn min lÀrare som sa att jag har klarat provet och att jag ska fortsÀtta mina studier pÄ grundlÀggande nivÄ. Jag har avslutat SFI efter mindre Àn sex mÄnader. Jag var bÄde glad och ledsen samtidigt. Jag brukade Äka till SFI med min fru, och hon kommer att vara ensam dÀr i framtiden. Men jag ska inte missa SFI eftersom det var pÄ en plats som jag inte tyckte om. Jag vet inte hur jag ska förbÀttra mitt svenska. Jag kan inte prata sÄ bra Àn, och jag kan fortfarande inte förstÄ sÄ mycket nÀr jag hör en svensk prata svenska. Jag Àr lite stressad, men jag har mycket motivation att bli bÀttre pÄ sprÄket. HÀr Àr mitt försök att skriva pÄ svenska varje dag sÄ att jag kan trÀna mer, anvÀnda fler ord och bli bÀttre och bÀttre varje dag.
Anya is live and ready to show you everything. Watch her strip, dance, and perform exclusive shows just for you. Interact in real-time and make your fantasies come true.
â Live Streamingâ Interactive Chatâ Private Showsâ HD Qualityâ Free Actions
Free to watch âą No registration required âą HD streaming
Jag har just satt igĂ„ng ett nytt uppsatsarbete. Det kĂ€nns spĂ€nnande â det var lĂ€ngesedan jag skrev nĂ„gon stor uppsats i litteraturvetenskap. Jag kommer att vara ganska vag om vad jag skriver min uppsats om i det hĂ€r inlĂ€gget â jag vet helt enkelt inte hur det blir eller ens om det blir nĂ„got av allt. IstĂ€llet tĂ€nkte jag beskriva min tanke- och arbetsprocess sĂ„ hĂ€r lĂ„ngt lite mer i detalj.
Anya is live and ready to show you everything. Watch her strip, dance, and perform exclusive shows just for you. Interact in real-time and make your fantasies come true.
â Live Streamingâ Interactive Chatâ Private Showsâ HD Qualityâ Free Actions
Free to watch âą No registration required âą HD streaming
 En enad lĂ€rarkĂ„r pĂ„ Kultur-, SamhĂ€lle- och Mediegestaltningsprogrammet varnade oss 3:or vid terminsstarten i augusti: âAkta er för prokrastinering! Om ni inte ser upp kommer den att göra era liv miserabla!â Högmodig satt jag dĂ€r i förelĂ€sningssalen pĂ„ Campus, Norrköping och tĂ€nkte att det gĂ€ller mina kurskompisar men inte mig. Och vips sĂ„ hade det gĂ„tt 49(!) â FYRTIONIO(!) â dagar utan att jagâŠ
Jag ska skriva uppsats i november, december och januari för kandidatexamen i sociologi. Bloggen ska fĂ„ följa med sĂ„ nu pĂ„börjar jag den rafflande serien âanteckningar frĂ„n uppsatsarbetetâ.
En orelaterad minnesanteckning: MÄste lÀgga till Angela Davis och David Harvey till Academia.
En approach Ă€r att etablera diskursen, att dagens policyskrivningar Ă€r födda ur en neoliberal ideologi. Det hjĂ€lper mig att kritisera den. Jag kan bygga vidare med att ta stöd frĂ„n Ola Söderholms sociolog som beskrev att eftersom ekonomin Ă€r "satt" gĂ„r det bara att förĂ€ndra sprĂ„ket och symbolerna â nĂ„got som gbg kommun har gjort ordentligt. Kan jĂ€mföra policydokument frĂ„n börja av 90-talet och idag och se att, kanske, trots att det Ă€r högre inflyttning idag sĂ„ Ă€r det samma verktyg, samma metoder, inga "omtag".
För att underbygga allt kan Lefebvre och Harvey bygga en vĂ€rldssyn; social space och neoliberalism, the condition of postmodernity. Harvey kan guida undersökningen: Vad Ă€r rĂ€tten till staden och hur skulle ett omtag i policyarbetet kunna leda till det â specifikt i frĂ„ga om boende?
Baumann skriver om "the stranger" som gruppen som inte kan kontrolleras av moderniteten. Ăr detta den "segregerade"? GĂ„r det att applicera the stranger pĂ„ alla segregerade? DVS örgryteborna kontrolleras bara i diskursen, inte i det fysiska â de lever inte i mĂ„ngfaldssamhĂ€llet. Skulle vara intressant att prova dem som frĂ€mlingar. (boken modernity and ambivalence)
Spaning: egenföretagandet idag, det eviga f-skattebehovet, gör att vi blir mer hela mĂ€nniskor eftersom vi fĂ„r en helhetsbild av vĂ„ran tillvaro. VĂ„ra handlingar blir inte uppdelade i "mindre och mindre" â de blir inte fragmenterade utan vi följer vĂ„ra handlingar frĂ„n kontakt, bokning, genomförande, resultat, skicka faktura, bokföring, reflexion. Vi tillverkar inte lĂ€ngre en mutter till en stor maskin som vi inte förstĂ„r. Eftersom vi sĂ€ljer en tjĂ€nst mĂ„ste vi ocksĂ„ kunna motivera tjĂ€nsten. Vi blir avancerade mĂ€nniskor.
Jag ska ha teori, metod, resultat.
Det finns inte mycket "stor" teori att bygga pÄ. David Harvey ligger nÀrmast. GÄr det som sociologi? Lefebvre mÄste gÄ. Det nyliberala klimatet Àr vÀlbeskrivet. Detta Àr mitt fundament. Men vad ska jag skriva om? Göteborgs kommun har problem med att planera bort boendesegregationen (bs). Vad innebÀr det?
De fĂ„r inte verktygen som skulle möjliggöra att de kan planera bort bs.Â
De har verktygen men tolkar dem pĂ„ ett sĂ„dant sĂ€tt att de inte kan bygga bort bs.Â
De har verktygen och tolkar dem "rĂ€tt" men har inte nog med resurser för att bygga bort bs.Â
De kan öht inte fÄ verktygen för att bygga bort bs eftersom kapitalet förhindrar det/det Àr en frÄga för staten.
Det lÄter som att jag mÄste lÀsa mycket lagar och regler för hur det hÀr fungerar. PBL. Upphandlingar. FÄr kommuners fastighetsbolag bygga subventionerat? Det blir frÄgor jag inte vill stÀlla. Fokus ska ligga pÄ mÀnniskor och deras upplevelse av lagar och regler.
Jag har redan tÀnkt pÄ det hÀr. Kom fram till den gÄngen att jag mÄste intervjua dem som arbetar med Àmnet eftersom deras hÄllning till policydokumenten Àr en nyckelkoppling frÄn politik till genomförda projekt. Kan jag undvika att intervjua dem? Jag kan studera policydokumenten sjÀlva. Nu Àr jag tillbaka i början av resonemanget: Jag landar i att mÄste lÀsa mycket lagar och regler. Hur policydokumenten förhÄller sig till spelreglerna. Kan jag ignorera spelreglerna? Mycket möjligt. Jag beskriver mitt fundament och tidigare forskning pÄ boendesegregation. SÀtter dokumenten i direkt relation till det. Sliter dem ur sitt sammanhang och belyser dem akademiskt. Jag Àr ingen lagexpert. Jag Àr en expert (mha Harvey mfl) pÄ hur samhÀllet ser ut, kan se ut, bör se ut. Jag kan kritiskt granska policydokumenten ifrÄn mitt perspektiv, inte göra ansprÄk pÄ att ta hÀnsyn till alla lagar och regler. Bidraget blir ett sociologiskt: Ur ett sociologiskt perspektiv betyder de hÀr policydokumenten detta och detta.
Vad frĂ„gar jag dĂ„? Jag vill ha en utforskande frĂ„ga, skapa svar som inte fanns, inte göra en trött neomarxistisk spaning. Jag vill belysa bs med en slĂ„ende tanke: Kan det vara sĂ„hĂ€r? En approach Ă€r att göra en komparativ undersökning pĂ„ stĂ€der med liknande förutsĂ€ttningar. DĂ€r finns en spĂ€nning. Hur gör Oslo â dĂ€r det verkar gĂ„ bĂ€ttre? Hur gör Bristol, Liverpool, Boston, Helsingfors? Berlin? Berlin Ă€r fantastiskt! MĂŒnchen. HĂ€r har jag exempel pĂ„ stĂ€der som ocksĂ„ nyligen tagit emot stora mĂ€ngder nyanlĂ€nda personer. Jag förankrar min studie: Flyktingkrisen 2015 gjorde denna frĂ„ga hyperaktuell, om den inte redan var det. Men jag vill inte fastna dĂ€r. Den etniska boendesegregationen började i och med arbetarklassens suburification/smĂ„husĂ€gande/nĂ€r de lĂ€mnade miljonprogrammen och invandrarna blev hĂ€nvisade dit. Paris comes to mind. Liknande men större problem dĂ€r. Men bra exempel, finns det?
En annan approach: Kanadas flyktingar kostar a fragment av vad de kostar i Sverige â de flyttar direkt in i communities. De tar inte emot personer som redan Ă€r anlĂ€nda â endast personer de vet att de har resurser att ta emot. De Ă€r 36milj mĂ€nniskor men tar emot en liten andel. Det hĂ€r Ă€r en helt annan diskussion Ă€n bs, men finns det en koppling? Att communities tar emot flyktingar Ă€r intressant ur integration/segregationssynpunkt. Vad sĂ€ger the haters i samma communities? Hur sker boendet? Gott exempel pĂ„ bra lösning eventuellt.
Vad Ă€r segregationen? Se den delade staden: Ăr den etnisk/ekonomisk/kulturell/klass osvosv. Viktigt sĂ„klart. Analysen kan vara intersektionell: Grundproblemet Ă€r sĂ€kert ekonomiskt, för bĂ„da grupperna, men skulle den ekonomiska situationen förĂ€ndras sĂ„ har man ju byggt sin sociala tillvaro pĂ„ platsen. Varför isf lĂ€mna? Den nyfattige örgrytebon har inget val, bergsjöpersonen kan göra bostadskarriĂ€r "hemma". Studien frĂ„gar dĂ€rför: Hur pĂ„verkar ekonomi? Hur pĂ„verkar slĂ€kt/vĂ€nner? Jag fĂ„r ett flerdimensionellt svar. Det hĂ€r innebĂ€r intervjuer. Huva.
TvĂ„ veckor Ă„terstĂ„r av mitt andra Ă„r pĂ„ Linköpings Universitet. Och upploppet bjuder bĂ„de pĂ„ bĂ„de nöd och lust. Nöd VĂ„r dokumentĂ€rfilm Ă€r kaos. Beror pĂ„ flera orsaker. En Ă€r att tekniken inte har varit oss nĂ„dig â för att uttrycka det milt. Filmen ska visas pĂ„ ett avslutningsevent onsdag nĂ€sta vecka, sĂ„ nu gĂ€ller det att gĂ„ ut stenhĂ„rt för att sedan öka. Gaaaaaahrghhh! Lust VĂ„r uppsats Ă€r klarâŠ
