#ugglor

Nytt smycke jag gjort.

Stegade in voljären. Såg inte så mycket som en fjäder. Vandrade runt och blickade mot skyn och det galler som höll fåglarna fängslade. Tomt. Inte förrän jag gett upp och gått till utgången såg jag dem. Det strävsamma uggleparet. Bara någon meter från entrén, i ögonhöjd, satt de. Självklart hade de iaktagit mig hela tiden.

Och jag har nog aldrig blivit så drabbad av ett möte med ett djur, aldrig blivit så betagen. Som två utomjordiska gastar men med gula människoögon som stirrade mig rakt ner i själen med vänlig likgiltighet. Så oerhört häftiga! Ett sånt oerhört möte, trots den ganska vardagliga inramningen på ett snöigt Skansen.

En typ av djur som sedan länge har fascinerat mig något oerhört är de såkallade uggledjuren. Dessa djur är nämligen intressanta på väldigt många olika sätt. Dels tycker jag att de är spännande att titta på, att iaktta hur det glänser i deras fjärdrar. Men sedan tycker jag också att de är spännande för att de ofta lever för sig själv. De är liksom lite av enstöringar. Man glömmer dessutom lätt bort att de är jägare, och skickliga sådana.

Nåja, slutpratat om ugglor. Det finns nämligen andra saker som jag verkligen vill prata om. Och detta är den nya lilla uthuset som vi håller på att bygga. Vi beställde delar från ett byggvaruhus på nätet, och det kommer att bli jättefint. När det är klart planerar vi att ha en rad djur där så som höns och kaniner. Jag har nämligen länge saknat att ha lite mer tama djur i min närhet. Alla de som finns vilda i naturen kommer man ju inte alls i närheten av. Här kommer en bild på en fin uggla: