#om oss

 Men med ankomsten av de sista stadierna av lagens tidsålder fördjupades mänsklighetens fördärv allt mer och människor överträdde ofta lagarna och syndade mot Jehova. De riskerade att dömas och dödas på grund av sina brott och därför antog Gud, under nådens tidsålder och som svar på mänsklighetens behov, mänsklig form och blev Herren Jesus. Han spikades upp på korset för mänsklighetens skull och återlöste människan från synd, så att människor kunde komma inför Gud och be till honom, bekänna och omvända sig, få förlåtelse för sina synder och leva under Guds nåd och välsignelser. Men eftersom människors syndiga natur ännu inte hade upplösts, och då de fortfarande ofta syndade och motsatte sig Gud, blev han återigen kött under rikets tidsålder. Han använde namnet Allsmäktige Gud för att uttrycka alla sanningar om mänsklighetens frälsning och rening, på grundval av Herren Jesu återlösande verk. Och han utplånade mänsklighetens syndiga natur, fick mänskligheten att upphöra med sin olydnad och sitt motstånd mot Gud, så att människor verkligen kunde lyda och tillbe Gud, och slutligen ledde han mänskligheten till ett vackert slutmål. Trots att det verk som Gud har utfört i lagens, nådens och rikets tidsåldrar har skiljt sig åt, och de namn han har tagit och det sinnelag han har uppvisat har varit annorlunda, är hans verks väsen och syften desamma ‒ alla finns de för att frälsa mänskligheten och allt verk utförs av Gud själv. Som Allsmäktige Gud sa: ”Från Jehovas verk till Jesu verk, och från Jesu verk till det nuvarande stadiets verk — de här tre stadierna utgör en löpande tråd som omfattar hela skalan av Guds förvaltning, och alltsamman är en enda Andes verk. Sedan världens skapelse har Gud ständigt varit verksam med att förvalta mänskligheten. Han är början och slutet, han är den förste och den siste, och han är den som börjar en tidsålder och den som avslutar tidsåldern. Verkets tre stadier, i olika tider och på olika platser, är omisskännligt en enda Andes verk. Alla dessa som skiljer de här tre stadierna åt är motståndare till Gud.” (”Visionen om Guds verk (3)” i ”Ordet framträder i köttet”).

                            Allsmäktige Gud och Herren Jesus

Framträdandet av Österns blixt har skakat hela den religiösa världen liksom alla dem som uppriktigt tror på Gud och törstar efter sanningen. Många människor bekräftar, genom att söka och utforska Allsmäktige Guds ord och verk, att Allsmäktige Gud är Herren Jesus som återvänt, och en efter en kommer de inför Allsmäktige Gud. Det har orsakat panik bland pastorer och äldste i den religiösa världen liksom inom KKP:s styre; de konspirerar tillsammans för att undertrycka och förbjuda Österns blixt. De fabricerar många rykten och fördömer och baktalar på ett rabiat sätt Österns blixt som kätteri. De gör allt de kan för att hindra och trakassera uppriktiga troende som vill söka och utforska Allsmäktige Guds framträdande och verk i de sista dagarna. Den historiska tragedin att den judiska religiösa världen förenade sig med den romerska makten för att på ett brutalt sätt förtrycka Herren Jesus utspelas på nytt. Åsikterna varierar om huruvida Österns blixt är Herren Jesu återkomst eller inte och huruvida den är Guds verk eller inte. Vissa människor följer den religiösa världens pastorer och äldste i deras förnekelse och fördömande, men det finns också några som tror att Österns blixt är relaterad till Bibelns profetia av Herren Jesus när han säger: ”Ty liksom blixten kommer från öster och skiner ända till väster, så skall också Människosonens ankomst vara.” (Matt 24:27) De tror att den är relaterad till Människosonens ankomst i de sista dagarna. Så vad är egentligen ursprunget till Österns blixt? Är den Guds verk och vilken typ av hemligheter ruvar den på?

Alla som förstår Guds verk vet att det ständigt är nytt och oupphörligt i sin fortlöpande utveckling. I lagens tidsålder verkade exempelvis Gud genom Anden och utfärdade de lagar som skulle vägleda människans liv på jorden. Därefter, i nådens tidsålder, inkarnerades Gud och framträdde som Människosonen för att utföra sitt verk, bota de sjuka och driva ut demoner. Han utförde många underverk och uttryckte den här vägen: ”Omvänd er, för himmelriket är nära.” (Matt 4:17) Han spikades sedan upp på korset och fullbordade sitt verk med att återlösa hela mänskligheten. Men människor känner inte till Guds verk och har därutöver en arrogant satanisk natur, och de är alla mycket självgoda, rigida och envisa. De klamrar sig också fast vid föreställningar och idéer, till den grad att de till och med tröttnar på och hatar sanningen. Det är därför Gud måste lida den religiösa världens och de styrande makternas vildsinta hädelse, förföljelse och fördömande varje gång han utför ett nytt verk. De som sprider och vittnar om Guds nya verk kan också drabbas av alla slags anklagelser och nedsättande villkor, samt bli förföljda. Detta faktum är nedtecknat i Nya Testamentet: för att rädda människosläktet från faran av att bli bestraffad för att ha brutit mot lagar det inte kunde hålla inkarnerades Gud i Herren Jesu skepnad och inledde det återlösande verket i nådens tidsålder. När Herren Jesus utförde sitt verk i Judeen utförde han många underverk, botade de sjuka och drev ut demoner, skänkte människan ett överflöd av nåd och uttryckte många sanningar. Detta är tillräckligt för att bevisa att Herren Jesus var Gud själv och att han var den Messias israeliterna hade så längtat efter. Men de judiska översteprästerna, skriftlärde och fariseerna klamrade sig envist fast vid religiösa föreställningar och vägrade helt enkelt tro att Jesus var den Messias de hade längtat efter så länge. Tvärtom genomsökte de Bibeln för saker att använda mot Jesus, de förtalade, dömde och fördömde Herren Jesu verk som kätteri (se Apg 24:14) och Jesus själv som ”ledaren för nasareernas sekt” (se Apg 24:5). De lurade och hetsade det judiska folket att fördöma Herren Jesus och allierade sig med den romerska makten för att korsfästa honom. Det är därför hela den judiska nationen förolämpade Guds sinnelag och drabbades av en exempellös förgörelse. Det är uppenbart att något som fördöms och motarbetas av den religiösa världen och de som har makten inte nödvändigtvis är fel, att det är mycket troligt att det kommer från Gud och är Guds verk. När man därför undersöker huruvida något är Guds verk eller inte kan man inte göra en sådan bedömning utifrån om den religiösa världen och de som har makten erkänner eller accepterar den. Av alla gärningar som utfördes under lagens och nådens tidsålder kan vi alla se att huruvida något är Guds verk eller inte främst beror på om det som uttrycks på detta sätt utgör sanningen eller inte, om det är något som mänskligheten för närvarande absolut behöver eller inte, och om det är den Helige Andes verk eller inte. Endast på detta sätt kan man urskilja huruvida det till sitt väsen är Guds verk eller inte – det är av avgörande betydelse.

Mänsklighetens fördärv växer allt djupare i de sista dagarna. Människor är helt under sin sataniska, fördärvade naturs kontroll, de syndar ofta ofrivilligt, lever syndigt om dagen och biktar sig om natten – de lever i outhärdlig smärta. Mänskligheten blir alltmer avlägsen från Gud och dess hopp om att uppnå frälsning blir alltmer avlägset. För att rädda människan från denna svåra belägenhet av att synd och bikt, bikt och synd, så att de grundligt kan kasta av sig sina sataniska, fördärvade sinnelag liksom syndens begränsningar och bojor så att de renas och uppnår Guds frälsning, har Gud än en gång blivit kött för att uttrycka sanningen och döma den fördärvade mänskligheten, och han utför ett nytt stadium av verket för att fullständigt rena och rädda mänskligheten. Den här gången inkarnerades Gud i fjärran Östern – i Kina – där han framträder och utför sitt verk. Han har avslutat nådens tidsålder och inlett rikets tidsålder, han har fört med sig högre, mer överflödande sanningar än någonsin tidigare, han har avslöjat hemligheterna om alla Guds verk från världens skapelse och han har skänkt människan alla sanningar för att rena och rädda henne. De som accepterar Allsmäktige Guds verk i de sista dagarna har insett många sanningar utifrån de ord som Allsmäktige Gud talat, de har tydligt sett att Allsmäktige Gud – som uttrycker sanningen i de sista dagarna – verkligen är den återvände Herren Jesus, de har fått klara kunskaper om sin egen fördärvade natur och de bakomliggande orsakerna till sina synder, de har funnit vägen till att upplösa sina sataniska och fördärvade sinnelag och deras hjärtan är ljusa och klara. Genom att uppleva Guds ords dom, tuktan, prövningar och förädling, förändras ständigt deras livs sinnelag, de ser hoppet om frälsning och de har sann kunskap om Guds goda och heliga väsen samt hans rättfärdiga och okränkbara sinnelag. De har en mer praktisk förståelse och kunskap om vad Gud har och är, så som hans allmakt, visdom och auktoritet, och de kan alla erfara att deras tro på Gud inte längre är tom eller vag, utan snarare blir mer och mer verklig. De upplever verkligen Gud som så kär och ljuvlig, vilket ger upphov till ett gudfruktigt hjärta. De har utvecklat sann lydnad och omtanke om Gud, och de förstår alla tydligt att Allsmäktige Guds domsverk i de sista dagarna verkligen kan rena och rädda människan. I de sista dagarna är tiden för Allsmäktige Guds dömande och renande verk kort och det rör sig mycket snabbt, som en åskvigg. På bara drygt två korta decennier har Guds evangelium om riket spridit sig över hela det kinesiska fastlandet och format en grupp segrare. Nu expanderar evangeliet snabbt till alla länder, till alla världens hörn. Detta uppfyller Herren Jesu profetia till punkt och pricka: ”Ty liksom blixten kommer från öster och skiner ända till väster, så skall också Människosonens ankomst vara.” (Matt 24:27) Icke desto mindre håller den religiösa världens pastorer och äldste envist fast vid religiösa föreställningar. När de ställs inför Guds nya verk, som strider mot människans föreställningar, underlåter de inte bara att söka eller utforska det, utan de viftar med Bibeln och jagar efter misstag som de kan använda mot Gud, dömer och fördömer hänsynslöst Allsmäktige Guds verk i de sista dagarna och baktalar Allsmäktige Guds kyrka som ”sekten Österns blixt” och som kätteri. Deras handlingar och gärningar är av samma slag som när de judiska översteprästerna, skriftlärda och fariseerna fördömde Herren Jesus. Det faktum att de så kan trotsa och angripa Guds verk i de sista dagarna, och hindra människor från att undersöka och följa i Guds fotspår och lyda Guds verk, gör inte det dem i sanning till nutida fariseer som trotsar och fördömer Kristus? Är inte kärnan i deras handlingar att de hatar sanningen och hädar mot den Helige Ande? Det rabiata fördömandet av Allsmäktige Guds framträdande och verk från den religiösa världens ledare uppfyller också helt Herren Jesu ord när han profeterade sin återkomst: ”Ty liksom blixten, som flammar till från en del under himlen och lyser till den andra, så skall också Människosonen vara på sin dag. Men först måste han lida mycket och bli förkastad av detta släkte.” (Luk 17:24–25).

Om Allsmäktige Gud inte talade sitt ord och avslöjade hemligheter, då skulle vi aldrig förstå vad som verkligen menas med profetian ”Ty liksom blixten kommer från öster och skiner ända till väster”. Allsmäktige Gud säger: ”När alla människor lyssnar uppmärksamt, när allt är förnyat och återupplivat, när varje person underkastar sig Gud utan betänkligheter och är villig att axla Guds bördas tunga ansvar — det är då österns blixt ljungar och lyser upp allt från öst till väst och förfärar hela jorden med ankomsten av detta ljus. Och i detta ögonblick börjar Gud åter sitt nya liv. ... Det vill säga, i världens öster, från den stund då vittnesbördet om Gud själv börjar till dess han inleder sitt verk och till dess att det gudomliga börjar utöva suverän makt över hela jorden — detta är den lysande strålen från österns blixt som alltid har lyst ut till hela universum. När länderna på jorden blir Kristi rike är när hela universum är upplyst. Nu är den stund då österns blixt ljungar: den inkarnerade Guden börjar verka och talar dessutom direkt i gudomlighet. Man kan säga att när Gud börjar tala på jorden, det är då österns blixt ljungar. Mer exakt, när levande vatten strömmar från tronen — när yttrandena från tronen börjar — det är just då som de sju Andarnas yttranden formellt börjar” (”Kapitel 12” i ”Ordet framträder i köttet”). ”Över hela universum utför jag mitt verk, och i öster väller dundrande skrällar oavbrutet fram, som ruskar om alla nationer och samfund. Det är min röst som har lett alla människor in i nuet. Jag skall låta alla människor erövras av min röst, falla in i denna ström och underkasta sig mig, för jag har sedan länge återtagit min härlighet från hela jorden och sänt ut den på nytt i öster. Vem längtar inte efter att se min härlighet? Vem väntar inte spänt på min återkomst? Vem törstar inte efter att jag ska visa mig igen? Vem längtar inte efter min ljuvlighet? Vem skulle inte vilja komma till ljuset? Vem skulle inte vilja skåda Kanaans rikedomar? Vem längtar inte efter Försonarens återkomst? Vem dyrkar inte den store Allsmäktige? Min röst skall spridas över hela jorden; jag vill, vänd mot mitt utvalda folk, tala fler ord till dem. Likt de mäktiga åskor som skakar berg och floder, säger jag mina ord till hela universum och till mänskligheten. Därför har orden i min mun blivit människans skatt, och alla människor vårdar mina ord. Blixten far från östern hela vägen till väst. Mina ord är sådana att människan ogärna vill ge upp dem och samtidigt tycker hon att de är obegripliga, men gläds desto mer åt dem alla. Som ett nyfött spädbarn är alla människor glada och upprymda, och firar min ankomst. Genom min röst skall jag föra alla människor till mig. Därefter skall jag formellt träda in i människorasen, så att de kommer att tillbe mig. Med den härlighet som jag utstrålar och orden i min mun, skall jag göra så att alla människor kommer inför mig och ser att blixten far från öster… Jag har för länge sedan uppstått, lämnat mänsklighetens mitt och sedan framträtt igen med ära bland människorna. Jag är den som tillbads under otaliga tidsåldrar före denna, och jag är också det spädbarn som övergavs av israeliterna för otaliga tidsåldrar sedan. Jag är dessutom denna tidsålders Allsmäktige Gud, full av härlighet! (”De sju åskorna mullrar – profeterar att evangeliet om riket skall spridas över hela universum” i ”Ordet framträder i köttet”). Vi kan se utifrån Allsmäktige Guds ord att Guds verk och ord i de sista dagarna är blixten som skiner från Östern. ”Blixten” är det stora ljuset, alltså Guds ord, Guds sätt att döma och straffa i de sista dagarna. Frasen ”kommer från öster” betyder att det kommer från Kina, och ”lyser ända till väster” betyder att det sprids till västvärlden. Till sist refererar ”Människosonens ankomst” till att Gud blir kött och först uppenbarar sig och inleder sitt verk i Östern, i Kina. Där fulländar han en grupp människor som verkligen känner Gud och de är segrarna som profeteras i Uppenbarelseboken. Genom dem sprids sedan de sista dagarnas evangelium till västvärlden, så att alla kan ta emot Guds frälsning i de sista dagarna. De här orden har nu uppfyllts – det är ett faktum som kan ses av alla! Blixten från Östern (Guds domsverk under de sista dagarna i Kina) kan låta oss ta emot all den kärlek och frälsning som Gud skänker till människan, kan låta oss känna Guds sanna ansikte och den ger i oss upphov till sann vördnad och tillbedjan av Gud. Precis som en åskvigg ger Guds ord människan ljus och hopp. Alla de som tar emot blixten från Östern – Guds verk i de sista dagarna – kan vittna om detta.

 Men med ankomsten av de sista stadierna av lagens tidsålder fördjupades mänsklighetens fördärv allt mer och människor överträdde ofta lagarna och syndade mot Jehova. De riskerade att dömas och dödas på grund av sina brott och därför antog Gud, under nådens tidsålder och som svar på mänsklighetens behov, mänsklig form och blev Herren Jesus. Han spikades upp på korset för mänsklighetens skull och återlöste människan från synd, så att människor kunde komma inför Gud och be till honom, bekänna och omvända sig, få förlåtelse för sina synder och leva under Guds nåd och välsignelser. Men eftersom människors syndiga natur ännu inte hade upplösts, och då de fortfarande ofta syndade och motsatte sig Gud, blev han återigen kött under rikets tidsålder. Han använde namnet Allsmäktige Gud för att uttrycka alla sanningar om mänsklighetens frälsning och rening, på grundval av Herren Jesu återlösande verk. Och han utplånade mänsklighetens syndiga natur, fick mänskligheten att upphöra med sin olydnad och sitt motstånd mot Gud, så att människor verkligen kunde lyda och tillbe Gud, och slutligen ledde han mänskligheten till ett vackert slutmål. Trots att det verk som Gud har utfört i lagens, nådens och rikets tidsåldrar har skiljt sig åt, och de namn han har tagit och det sinnelag han har uppvisat har varit annorlunda, är hans verks väsen och syften desamma ‒ alla finns de för att frälsa mänskligheten och allt verk utförs av Gud själv. Som Allsmäktige Gud sa: ”Från Jehovas verk till Jesu verk, och från Jesu verk till det nuvarande stadiets verk — de här tre stadierna utgör en löpande tråd som omfattar hela skalan av Guds förvaltning, och alltsamman är en enda Andes verk. Sedan världens skapelse har Gud ständigt varit verksam med att förvalta mänskligheten. Han är början och slutet, han är den förste och den siste, och han är den som börjar en tidsålder och den som avslutar tidsåldern. Verkets tre stadier, i olika tider och på olika platser, är omisskännligt en enda Andes verk. Alla dessa som skiljer de här tre stadierna åt är motståndare till Gud.” (”Visionen om Guds verk (3)” i ”Ordet framträder i köttet”).

                           Allsmäktige Gud och Herren Jesus

 Allsmäktige Guds Kyrka kom till när Gud blev kött under de sista dagarna för att utföra domens verk. I nådens tidsålder läste kristna Gamla och Nya Testamentet i Bibeln, och nu i rikets tidsålder läser kristna i Allsmäktige Guds Kyrka ”Ordet framträder i köttet”, som personligen talades av Gud i de sista dagarna. Kristendomen håller sig till det återlösande verk som Herren Jesus utförde i nådens tidsålder och Allsmäktige Guds Kyrka tar emot den återvände Herren Jesu, Allsmäktige Guds, domsverk i de sista dagarna. Skillnaden mellan kristendomen och Allsmäktige Guds Kyrka är att kristendomen håller sig till det verk som Gud utförde under lagens och nådens tidsåldrar, medan Allsmäktige Guds Kyrka håller sig till det domens verk som börjar med Guds hus, som Gud har utfört under de sista dagarna. Skillnaderna mellan kristendomen och Allsmäktige Guds Kyrka liknar skillnaderna mellan kristendom och judendom: Under nådens tidsålder utförde Herren Jesus verket med mänsklighetens återlösning på grundval av verket under den gammaltestamentliga lagens tidsålder. Men översteprästerna, de skriftlärda och judendomens fariseer erkände inte att Herren Jesus var inkarnationen av Jehova, att han var den Messias de väntade på. De klamrade sig envist fast vid de gammaltestamentliga lagar och bud som proklamerats av Jehova Gud. De korsfäste också den barmhärtige Herren Jesus, som hade räddat mänskligheten, och därmed förorättade de Guds sinnelag. Gud förkastade sedan hela judendomen, som klamrade sig fast vid lagarna i Gamla Testamentet, och riktade sin frälsning till hedningarna, som tog emot och följde Herren Jesus, och därefter bildade församlingarna i Nya Testamentet, som också kallades kristendomen. Under tiden bildade judarna, som bara klamrade sig fast vid Jehova Guds verk i den gammaltestamentliga lagens tidsålder och förkastade Herren Jesu återlösande verk, det som kallas judendom. Av detta framgår det att kristendomen och Allsmäktige Guds Kyrka tror på samme Gud, den Herre som skapade himlen och jorden och alla ting. Det är bara att det namn på Gud och det Guds verk som människor håller sig till skiljer sig åt: Allsmäktige Guds Kyrka håller sig till Guds nya namn under rikets tidsålder och accepterar det nya verk som utförts av Gud under de sista dagarna, medan kristendomen håller sig till Guds namn under lagens tidsålder och accepterar det gamla verk som Gud utförde under tidigare tidsåldrar. Det är den viktigaste skillnaden mellan kristendomen och Allsmäktige Guds Kyrka. Den Gud som båda tror på är dock densamma: den ende sanne Guden som skapade himlen och jorden och alla ting. Detta är ett faktum som ingen kan förvränga eller förneka!

Vad är skillnaden mellan kristendomen och Allsmäktige Guds Kyrka?

 Allsmäktige Guds Kyrka kom till när Gud blev kött under de sista dagarna för att utföra domens verk. I nådens tidsålder läste kristna Gamla och Nya Testamentet i Bibeln, och nu i rikets tidsålder läser kristna i Allsmäktige Guds Kyrka ”Ordet framträder i köttet”, som personligen talades av Gud i de sista dagarna. Kristendomen håller sig till det återlösande verk som Herren Jesus utförde i nådens tidsålder och Allsmäktige Guds Kyrka tar emot den återvände Herren Jesu, Allsmäktige Guds, domsverk i de sista dagarna. Skillnaden mellan kristendomen och Allsmäktige Guds Kyrka är att kristendomen håller sig till det verk som Gud utförde under lagens och nådens tidsåldrar, medan Allsmäktige Guds Kyrka håller sig till det domens verk som börjar med Guds hus, som Gud har utfört under de sista dagarna. Skillnaderna mellan kristendomen och Allsmäktige Guds Kyrka liknar skillnaderna mellan kristendom och judendom: Under nådens tidsålder utförde Herren Jesus verket med mänsklighetens återlösning på grundval av verket under den gammaltestamentliga lagens tidsålder. Men översteprästerna, de skriftlärda och judendomens fariseer erkände inte att Herren Jesus var inkarnationen av Jehova, att han var den Messias de väntade på. De klamrade sig envist fast vid de gammaltestamentliga lagar och bud som proklamerats av Jehova Gud. De korsfäste också den barmhärtige Herren Jesus, som hade räddat mänskligheten, och därmed förorättade de Guds sinnelag. Gud förkastade sedan hela judendomen, som klamrade sig fast vid lagarna i Gamla Testamentet, och riktade sin frälsning till hedningarna, som tog emot och följde Herren Jesus, och därefter bildade församlingarna i Nya Testamentet, som också kallades kristendomen. Under tiden bildade judarna, som bara klamrade sig fast vid Jehova Guds verk i den gammaltestamentliga lagens tidsålder och förkastade Herren Jesu återlösande verk, det som kallas judendom. Av detta framgår det att kristendomen och Allsmäktige Guds Kyrka tror på samme Gud, den Herre som skapade himlen och jorden och alla ting. Det är bara att det namn på Gud och det Guds verk som människor håller sig till skiljer sig åt: Allsmäktige Guds Kyrka håller sig till Guds nya namn under rikets tidsålder och accepterar det nya verk som utförts av Gud under de sista dagarna, medan kristendomen håller sig till Guds namn under lagens tidsålder och accepterar det gamla verk som Gud utförde under tidigare tidsåldrar. Det är den viktigaste skillnaden mellan kristendomen och Allsmäktige Guds Kyrka. Den Gud som båda tror på är dock densamma: den ende sanne Guden som skapade himlen och jorden och alla ting. Detta är ett faktum som ingen kan förvränga eller förneka!

Vad är skillnaden mellan kristendomen och Allsmäktige Guds Kyrka?

Framträdandet av Österns blixt har skakat hela den religiösa världen liksom alla dem som uppriktigt tror på Gud och törstar efter sanningen. Många människor bekräftar, genom att söka och utforska Allsmäktige Guds ord och verk, att Allsmäktige Gud är Herren Jesus som återvänt, och en efter en kommer de inför Allsmäktige Gud. Det har orsakat panik bland pastorer och äldste i den religiösa världen liksom inom KKP:s styre; de konspirerar tillsammans för att undertrycka och förbjuda Österns blixt. De fabricerar många rykten och fördömer och baktalar på ett rabiat sätt Österns blixt som kätteri. De gör allt de kan för att hindra och trakassera uppriktiga troende som vill söka och utforska Allsmäktige Guds framträdande och verk i de sista dagarna. Den historiska tragedin att den judiska religiösa världen förenade sig med den romerska makten för att på ett brutalt sätt förtrycka Herren Jesus utspelas på nytt. Åsikterna varierar om huruvida Österns blixt är Herren Jesu återkomst eller inte och huruvida den är Guds verk eller inte. Vissa människor följer den religiösa världens pastorer och äldste i deras förnekelse och fördömande, men det finns också några som tror att Österns blixt är relaterad till Bibelns profetia av Herren Jesus när han säger: ”Ty liksom blixten kommer från öster och skiner ända till väster, så skall också Människosonens ankomst vara.” (Matt 24:27) De tror att den är relaterad till Människosonens ankomst i de sista dagarna. Så vad är egentligen ursprunget till Österns blixt? Är den Guds verk och vilken typ av hemligheter ruvar den på?

Alla som förstår Guds verk vet att det ständigt är nytt och oupphörligt i sin fortlöpande utveckling. I lagens tidsålder verkade exempelvis Gud genom Anden och utfärdade de lagar som skulle vägleda människans liv på jorden. Därefter, i nådens tidsålder, inkarnerades Gud och framträdde som Människosonen för att utföra sitt verk, bota de sjuka och driva ut demoner. Han utförde många underverk och uttryckte den här vägen: ”Omvänd er, för himmelriket är nära.” (Matt 4:17) Han spikades sedan upp på korset och fullbordade sitt verk med att återlösa hela mänskligheten. Men människor känner inte till Guds verk och har därutöver en arrogant satanisk natur, och de är alla mycket självgoda, rigida och envisa. De klamrar sig också fast vid föreställningar och idéer, till den grad att de till och med tröttnar på och hatar sanningen. Det är därför Gud måste lida den religiösa världens och de styrande makternas vildsinta hädelse, förföljelse och fördömande varje gång han utför ett nytt verk. De som sprider och vittnar om Guds nya verk kan också drabbas av alla slags anklagelser och nedsättande villkor, samt bli förföljda. Detta faktum är nedtecknat i Nya Testamentet: för att rädda människosläktet från faran av att bli bestraffad för att ha brutit mot lagar det inte kunde hålla inkarnerades Gud i Herren Jesu skepnad och inledde det återlösande verket i nådens tidsålder. När Herren Jesus utförde sitt verk i Judeen utförde han många underverk, botade de sjuka och drev ut demoner, skänkte människan ett överflöd av nåd och uttryckte många sanningar. Detta är tillräckligt för att bevisa att Herren Jesus var Gud själv och att han var den Messias israeliterna hade så längtat efter. Men de judiska översteprästerna, skriftlärde och fariseerna klamrade sig envist fast vid religiösa föreställningar och vägrade helt enkelt tro att Jesus var den Messias de hade längtat efter så länge. Tvärtom genomsökte de Bibeln för saker att använda mot Jesus, de förtalade, dömde och fördömde Herren Jesu verk som kätteri (se Apg 24:14) och Jesus själv som ”ledaren för nasareernas sekt” (se Apg 24:5). De lurade och hetsade det judiska folket att fördöma Herren Jesus och allierade sig med den romerska makten för att korsfästa honom. Det är därför hela den judiska nationen förolämpade Guds sinnelag och drabbades av en exempellös förgörelse. Det är uppenbart att något som fördöms och motarbetas av den religiösa världen och de som har makten inte nödvändigtvis är fel, att det är mycket troligt att det kommer från Gud och är Guds verk. När man därför undersöker huruvida något är Guds verk eller inte kan man inte göra en sådan bedömning utifrån om den religiösa världen och de som har makten erkänner eller accepterar den. Av alla gärningar som utfördes under lagens och nådens tidsålder kan vi alla se att huruvida något är Guds verk eller inte främst beror på om det som uttrycks på detta sätt utgör sanningen eller inte, om det är något som mänskligheten för närvarande absolut behöver eller inte, och om det är den Helige Andes verk eller inte. Endast på detta sätt kan man urskilja huruvida det till sitt väsen är Guds verk eller inte – det är av avgörande betydelse.

Mänsklighetens fördärv växer allt djupare i de sista dagarna. Människor är helt under sin sataniska, fördärvade naturs kontroll, de syndar ofta ofrivilligt, lever syndigt om dagen och biktar sig om natten – de lever i outhärdlig smärta. Mänskligheten blir alltmer avlägsen från Gud och dess hopp om att uppnå frälsning blir alltmer avlägset. För att rädda människan från denna svåra belägenhet av att synd och bikt, bikt och synd, så att de grundligt kan kasta av sig sina sataniska, fördärvade sinnelag liksom syndens begränsningar och bojor så att de renas och uppnår Guds frälsning, har Gud än en gång blivit kött för att uttrycka sanningen och döma den fördärvade mänskligheten, och han utför ett nytt stadium av verket för att fullständigt rena och rädda mänskligheten. Den här gången inkarnerades Gud i fjärran Östern – i Kina – där han framträder och utför sitt verk. Han har avslutat nådens tidsålder och inlett rikets tidsålder, han har fört med sig högre, mer överflödande sanningar än någonsin tidigare, han har avslöjat hemligheterna om alla Guds verk från världens skapelse och han har skänkt människan alla sanningar för att rena och rädda henne. De som accepterar Allsmäktige Guds verk i de sista dagarna har insett många sanningar utifrån de ord som Allsmäktige Gud talat, de har tydligt sett att Allsmäktige Gud – som uttrycker sanningen i de sista dagarna – verkligen är den återvände Herren Jesus, de har fått klara kunskaper om sin egen fördärvade natur och de bakomliggande orsakerna till sina synder, de har funnit vägen till att upplösa sina sataniska och fördärvade sinnelag och deras hjärtan är ljusa och klara. Genom att uppleva Guds ords dom, tuktan, prövningar och förädling, förändras ständigt deras livs sinnelag, de ser hoppet om frälsning och de har sann kunskap om Guds goda och heliga väsen samt hans rättfärdiga och okränkbara sinnelag. De har en mer praktisk förståelse och kunskap om vad Gud har och är, så som hans allmakt, visdom och auktoritet, och de kan alla erfara att deras tro på Gud inte längre är tom eller vag, utan snarare blir mer och mer verklig. De upplever verkligen Gud som så kär och ljuvlig, vilket ger upphov till ett gudfruktigt hjärta. De har utvecklat sann lydnad och omtanke om Gud, och de förstår alla tydligt att Allsmäktige Guds domsverk i de sista dagarna verkligen kan rena och rädda människan. I de sista dagarna är tiden för Allsmäktige Guds dömande och renande verk kort och det rör sig mycket snabbt, som en åskvigg. På bara drygt två korta decennier har Guds evangelium om riket spridit sig över hela det kinesiska fastlandet och format en grupp segrare. Nu expanderar evangeliet snabbt till alla länder, till alla världens hörn. Detta uppfyller Herren Jesu profetia till punkt och pricka: ”Ty liksom blixten kommer från öster och skiner ända till väster, så skall också Människosonens ankomst vara.” (Matt 24:27) Icke desto mindre håller den religiösa världens pastorer och äldste envist fast vid religiösa föreställningar. När de ställs inför Guds nya verk, som strider mot människans föreställningar, underlåter de inte bara att söka eller utforska det, utan de viftar med Bibeln och jagar efter misstag som de kan använda mot Gud, dömer och fördömer hänsynslöst Allsmäktige Guds verk i de sista dagarna och baktalar Allsmäktige Guds kyrka som ”sekten Österns blixt” och som kätteri. Deras handlingar och gärningar är av samma slag som när de judiska översteprästerna, skriftlärda och fariseerna fördömde Herren Jesus. Det faktum att de så kan trotsa och angripa Guds verk i de sista dagarna, och hindra människor från att undersöka och följa i Guds fotspår och lyda Guds verk, gör inte det dem i sanning till nutida fariseer som trotsar och fördömer Kristus? Är inte kärnan i deras handlingar att de hatar sanningen och hädar mot den Helige Ande? Det rabiata fördömandet av Allsmäktige Guds framträdande och verk från den religiösa världens ledare uppfyller också helt Herren Jesu ord när han profeterade sin återkomst: ”Ty liksom blixten, som flammar till från en del under himlen och lyser till den andra, så skall också Människosonen vara på sin dag. Men först måste han lida mycket och bli förkastad av detta släkte.” (Luk 17:24–25).

Om Allsmäktige Gud inte talade sitt ord och avslöjade hemligheter, då skulle vi aldrig förstå vad som verkligen menas med profetian ”Ty liksom blixten kommer från öster och skiner ända till väster”. Allsmäktige Gud säger: ”När alla människor lyssnar uppmärksamt, när allt är förnyat och återupplivat, när varje person underkastar sig Gud utan betänkligheter och är villig att axla Guds bördas tunga ansvar — det är då österns blixt ljungar och lyser upp allt från öst till väst och förfärar hela jorden med ankomsten av detta ljus. Och i detta ögonblick börjar Gud åter sitt nya liv. ... Det vill säga, i världens öster, från den stund då vittnesbördet om Gud själv börjar till dess han inleder sitt verk och till dess att det gudomliga börjar utöva suverän makt över hela jorden — detta är den lysande strålen från österns blixt som alltid har lyst ut till hela universum. När länderna på jorden blir Kristi rike är när hela universum är upplyst. Nu är den stund då österns blixt ljungar: den inkarnerade Guden börjar verka och talar dessutom direkt i gudomlighet. Man kan säga att när Gud börjar tala på jorden, det är då österns blixt ljungar. Mer exakt, när levande vatten strömmar från tronen — när yttrandena från tronen börjar — det är just då som de sju Andarnas yttranden formellt börjar” (”Kapitel 12” i ”Ordet framträder i köttet”). ”Över hela universum utför jag mitt verk, och i öster väller dundrande skrällar oavbrutet fram, som ruskar om alla nationer och samfund. Det är min röst som har lett alla människor in i nuet. Jag skall låta alla människor erövras av min röst, falla in i denna ström och underkasta sig mig, för jag har sedan länge återtagit min härlighet från hela jorden och sänt ut den på nytt i öster. Vem längtar inte efter att se min härlighet? Vem väntar inte spänt på min återkomst? Vem törstar inte efter att jag ska visa mig igen? Vem längtar inte efter min ljuvlighet? Vem skulle inte vilja komma till ljuset? Vem skulle inte vilja skåda Kanaans rikedomar? Vem längtar inte efter Försonarens återkomst? Vem dyrkar inte den store Allsmäktige? Min röst skall spridas över hela jorden; jag vill, vänd mot mitt utvalda folk, tala fler ord till dem. Likt de mäktiga åskor som skakar berg och floder, säger jag mina ord till hela universum och till mänskligheten. Därför har orden i min mun blivit människans skatt, och alla människor vårdar mina ord. Blixten far från östern hela vägen till väst. Mina ord är sådana att människan ogärna vill ge upp dem och samtidigt tycker hon att de är obegripliga, men gläds desto mer åt dem alla. Som ett nyfött spädbarn är alla människor glada och upprymda, och firar min ankomst. Genom min röst skall jag föra alla människor till mig. Därefter skall jag formellt träda in i människorasen, så att de kommer att tillbe mig. Med den härlighet som jag utstrålar och orden i min mun, skall jag göra så att alla människor kommer inför mig och ser att blixten far från öster… Jag har för länge sedan uppstått, lämnat mänsklighetens mitt och sedan framträtt igen med ära bland människorna. Jag är den som tillbads under otaliga tidsåldrar före denna, och jag är också det spädbarn som övergavs av israeliterna för otaliga tidsåldrar sedan. Jag är dessutom denna tidsålders Allsmäktige Gud, full av härlighet! (”De sju åskorna mullrar – profeterar att evangeliet om riket skall spridas över hela universum” i ”Ordet framträder i köttet”). Vi kan se utifrån Allsmäktige Guds ord att Guds verk och ord i de sista dagarna är blixten som skiner från Östern. ”Blixten” är det stora ljuset, alltså Guds ord, Guds sätt att döma och straffa i de sista dagarna. Frasen ”kommer från öster” betyder att det kommer från Kina, och ”lyser ända till väster” betyder att det sprids till västvärlden. Till sist refererar ”Människosonens ankomst” till att Gud blir kött och först uppenbarar sig och inleder sitt verk i Östern, i Kina. Där fulländar han en grupp människor som verkligen känner Gud och de är segrarna som profeteras i Uppenbarelseboken. Genom dem sprids sedan de sista dagarnas evangelium till västvärlden, så att alla kan ta emot Guds frälsning i de sista dagarna. De här orden har nu uppfyllts – det är ett faktum som kan ses av alla! Blixten från Östern (Guds domsverk under de sista dagarna i Kina) kan låta oss ta emot all den kärlek och frälsning som Gud skänker till människan, kan låta oss känna Guds sanna ansikte och den ger i oss upphov till sann vördnad och tillbedjan av Gud. Precis som en åskvigg ger Guds ord människan ljus och hopp. Alla de som tar emot blixten från Östern – Guds verk i de sista dagarna – kan vittna om detta.

 Dessutom står den röda drakens regim vakt på alla nivåer och har inrättat försvar i vartenda hushåll. Som ett resultat av detta är det inte någonstans så svårt att sprida Guds evangelium och utföra Guds verk. När det kinesiska kommunistpartiet kom till makten 1949, blev religiös tro fullständigt förtryckt och förbjudet i Fastlandskina. Miljoner kristna drabbades av offentlig förnedring, tortyr och fängelsestraff. Alla kyrkor förseglades och röjdes ut fullständigt. Man till och med förbjöd möten i hemmen. De som upptäcktes delta i en församling kunde hamna i fängelse och till och med halshuggas. Vid den tidpunkten försvann religiösa aktiviteter nästan spårlöst. Endast ett fåtal kristna fortsatte att tro på Gud, men de kunde bara tyst be till Gud och sjunga lovsånger till Gud i sina hjärtan och bönfalla Gud att återuppliva kyrkan. Till sist återupplivades kyrkan i sanning 1981, och den Helige Ande påbörjade sitt verk i stor skala i Kina. Kyrkorna sköt upp som bambuskott efter ett vårregn, och fler och fler människor började tro på Gud. När kyrkans nyväckelse nådde sin kulmen 1983 började det kinesiska kommunistpartiet ånyo med sitt grymma förtryck. Miljontals människor greps, fängslades och indoktrinerades i arbetsläger. Den stora röda drakens regim lät bara Gudstroende ansluta sig till den patriotiska tre-självkyrkan som instiftats av staten. KKP-regimen instiftade den patriotiska Tre-självkyrkan i ett försök att bli grundligt kvitt de underjordiska huskyrkorna och få de som tror på Herren strikt under statens kontroll. Partiet trodde att det var det enda sättet genom viket det kunde uppnå sitt mål att förbjuda tron och förvandla Kina till ett Gudlöst land. Men den Helige Ande fortsatte utföra mycket av sitt verk i huskyrkan och i dem som verkligen trodde på Gud, vilket KKP-regimen inte på något vis kunde stoppa. Kristus av de sista dagarna framträdde i hemlighet vid denna tidpunkt i den huskyrka där den Helige Ande verkade för att själv verka och han började uttrycka sanningen och utföra domens verk med början i Guds hus.

I början av februari 1991 verkade det som någon i kyrkan tog emot den Helige Andes upplysning och började tala och vittna om Guds namn och Guds ankomst. Dessa ord sändes ut till kyrkorna, och efter att ha läst dem blev alla eld och lågor, överlyckliga och trodde att detta säkerligen var den Helige Andes upplysning och ord. Därefter började Kristus tala. Ibland gjorde Kristus ett uttalande om dagen, ibland ett varannan dag, och uttalandena blev mer och mer frekventa. Alla spred dessa uttalanden vidare och kände sig oerhört begeistrade, mötena var fulla av glädje och alla hängav sig i sin lycka. När Kristus uttryckte allt fler ord, ägnade sig alla människor åt att njuta av Guds ord, och deras hjärtan greps helt och fullt av Guds ord. Så de började officiellt njuta av den Helige Andes aktuella ord under sammankomsterna. Vid den tiden hade människor ännu inte insett att Gud hade inkarnerats och att detta var Kristi framträdande. De betraktade bara Kristi uttryck som den Helige Andes upplysning mottaget av en vanlig människa, för han hade inte i Kristi uttryck formellt vittnat om Guds inkarnation. Ingen förstod vad inkarnationen handlade om, de visste bara att dessa ord var den Helige Andes upplysning. De behandlade därför fortfarande Kristus som en helt vanlig människa. Först när Kristi uttalanden nådde sin höjdpunkt, började Gud vittna om Guds inkarnation och förklarade skillnaderna mellan den Helige Andes nedstigande till människan och den Helige Andes verk i människan och avslöjade mysteriet med Andens förverkligande i köttet. Först då förstod folk att denna vanliga person som levde bland dem och gav uttryck åt orden för att valla och förse kyrkorna var Gud inkarnerad, Kristus och Gud som hade framträtt. När de alla insåg detta hatade de hur blinda, dåraktiga och okunniga de hade varit, och kastade sig gråtande ned inför Kristus i ånger, deras hjärtan sönderslitna av djup sorg och deras klagorop hördes överallt. Vid den tidpunkten fylldes människornas hjärtan med blandade känslor av sorg och glädje, som inte kunde beskrivas. När de skådade Kristus visste de bara att de skulle kasta sig ned på marken inför honom; om de inte gjorde det, kände de oro i sina hjärtan. När de kastade sig ned inför Kristus kände de glädje och att de i sanning hade återvänt inför Gud och var sådana som tillhörde Gud. Efter att Kristus framträtt, gav han uttryck för fler och fler ord och trädde gradvis in på rätt spår för Guds verk och inledde domen med början i Guds hus. Guds ord erövrade helt människor. Genom Kristi avslöjande av innebörden hos Guds namn, kom Allsmäktige Guds namn till. Så människor bad direkt till Allsmäktige Guds namn, och under sammankomster gladde de sig åt Allsmäktige Guds ord. Det beror på att dessa ord (det vill säga, alla ord i Ordet framträder i köttet) är Guds nuvarande verk, Guds ord i den nya tidsåldern, och människors nuvarande behov. Eftersom Guds nya verk och ord fanns, blev Bibeln förstås föråldrad så ingen ägnade någon uppmärksamhet åt de olika uttalanden och teorierna från Nådens Tidsålder. De erövrades alla av Guds nuvarande ord, som om de sett himlen öppnas. Det beror på att Gud avslöjade alla slags mysterier, folks ögon öppnades, och de såg att de flesta av de uttalanden som människor tidigare hade klamrat sig fast vid under Nådens Tidsålder var föreställningar och innehöll avvikelser och felaktiga ting. Tack vare Guds framträdande, slog människor in på rätt väg att tro på Gud. Först efter att människor erövrats av Guds ord upptäckte de att denna vanliga och normala person som uttryckte Guds ord var Kristus och Guds inkarnerade kött.

 Gud har i själva verket ett nytt namn varje gång han utför ett av sitt verks stadier. Detta nya namn tas av Gud själv utifrån vad som passar verket ‒ det är inte något som folk kallar honom efter eget behag. Det namn Gud tar i vart och ett av verkets stadier har sin grund i Bibeln. Namnet på den återvände Herren Jesus av de sista dagarna profeterades för länge sedan i Bibeln. Jesaja sade: ”Och folken ska se din rättfärdighet och alla kungar din härlighet; och du ska få ett nytt namn, som Jehovas mun ska ange” (Jes 62:2). I Uppenbarelseboken står det också: ”Och skriv till ängeln för församlingen i Filadelfia … Den som övervinner kommer jag att göra till en pelare i min Guds tempel, och han skall aldrig lämna det igen; och jag kommer att skriva min Guds namn på honom, och namnet på min Guds stad, vilken är nya Jerusalem, som kommer ned från himlen, från min Gud; och jag kommer att skriva mitt nya namn på honom” (Upp 3:7, 12). ”Jag är alfa och omega, början och slutet, säger Herren, som är och som var och som kommer, den Allsmäktige” (Upp 1:8). ”Och jag hörde såsom rösten av en stor skara, och såsom rösten av stora vatten, och såsom rösten av mäktig åska, en röst som sade: ’Halleluja, för Herren Gud Allsmäktig regerar’” (Upp 19:6). Allsmäktige Guds namn i rikets tidsålder är den fullständiga uppfyllelsen av Uppenbarelsebokens profetior. Det namn som Gud tar i varje tidevarv har en djup innebörd och är intimt förknippad med Guds verk i den tidsåldern. Allsmäktige Gud avslöjade hemligheterna om detta när han sade: ”I varje tidsålder utför Gud nytt verk och benämns med ett nytt namn; hur skulle han kunna utföra samma verk i olika tidsåldrar? Inte kan han väl klamra sig fast vid det gamla? Namnet Jesus tog han för det friköpande verkets skull. Skulle han då fortfarande ha samma namn när han återvänder i de sista dagarna? Skulle han fortfarande utföra friköpandets verk? Hur kommer det sig att Jehova och Jesus är ett och ändå har olika namn i olika tidsåldrar? Beror inte det på att de tidsåldrar då de utför sina verk är olika? Kan ett enda namn verkligen representera Gud i hans helhet? Följaktligen måste Gud kallas vid ett annat namn i en annan tidsålder, och han måste använda namnet för att förändra tidsåldern och representera tidsåldern. Inget namn kan nämligen tillfullo representera Gud själv och varje namn kan bara representera Guds sinnelags tillfälliga aspekt i en given tidsålder; allt det behöver göra är att representera hans verk. Därför kan Gud välja det namn som passar hans sinnelag för att representera hela tidsåldern. Oavsett om det är Jehovas tidsålder eller Jesu tidsålder representeras varje tidsålder av ett namn.” (”Visionen av Guds verk (3)” i ”Ordet framträder i köttet”).