#konservatism

Tynger gammal infrastruktur ner oss? För sexti år sen skrev den rysk-amerikanske ekonomen Alexander Gerschenkron en bok som blev klassisk: Economic Backwardness in Historical Perspective. Den försökte bland annat beskriva den snabba industrialiseringen av Ryssland/Sovjetunionen, och därmed också indirekt varför t.ex. Tyskland och USA snabbt blev så mycket modernare än UK i slutet av 1800-talet.…

Svenska värderingar – Tidölagets ideologiska påfund. År 1851 tvingades den svenska författaren Carl Jonas Love Almqvist, efter att han mördat en ockrare, i landsflykt. Som många andra emigranter hamnade han i USA där han – i längtan efter sitt tidigare hemland – myntade uttrycket ”blott Sverige svenska krusbär har”. Visst är det också naturligt att vi som svenskar känner en stark koppling till…

Om du har en stark åsikt om svensk hiphop och är aktiv på twitter, då lär du ha hamnat i en debatt med ett konservativt hiphop-head. Du vet, dendär 30-40åriga snubben som tycker att Wu Tang fortfarande är aktuella, trap är dekadent och ogenomtänkt och därigenom en förolämpning mot hiphop, redline är fantastiskt och Yung Leans framgång är 100% beroende på hans etnicitet. 

Varför har vi ett samhälle? Det är frågan man bör ställa när Moderaternas chefsstrateg argumenterar för en stark stat. Per Schlingmanns argumentation syftar till att etablera en debatt på konservativa villkor och jag önskar att Socialdemokraterna för en gångs skull kunde överlåta den debatten till någon annan, men sannolikheten är tyvärr väldigt liten. Genom att diskutera huruvida Sverige borde ha en stark eller svag stat accepterar man dels ett kvantitativt synsätt, en linjär funktion, vilket utestänger annan diskussion. Dels accepterar man att statsperspektivet är huvudsak, att statens roll är det väsentliga. Medborgarnas roll är underordnad, den fungerar som en följd av statens roll, som en följd av auktoritetens roll. Medborgarna är barn till den vuxna staten. Följden blir att resonemang som utgår ifrån statens auktoritet känns mer begripliga och logiska medan medborgarnas inflytande över staten känns mindre viktigt, till och med lite konstigt. Istället för att diskutera med Moderaternas inramning kan man ha medborgarna som utgångspunkt och se på frågorna ur ett folkstyreperspektiv. Då ställer man frågor som:

Varför har vi ett samhälle?

Hur organiserar och driver vi samhället effektivt?

På vilka sätt kan vi stärka och skydda varandra?

Hur kan vi se till att demokratin håller den kurs vi anger?