#digidel

För mig handlar bibliotek om lärande. Lärandet kan komma från samlingarna, från evenemang av olika slag, från mötet med andra människor, från någon kombination av dessa eller från något helt annat. Det viktiga är att lärandet som erbjuds på bibliotek erbjuds utan krav på prestation och på lika villkor för alla.

Jag tycker att bredden i makerspace-begreppet det intressanta. För mig är det viktigt att vi på biblioteken kan erbjuda både den nya tekniken och hänga med i den, men också att vi kan fungera som en motpol till den ständigt nya tekniken. Och att vi kan visa på att det inte behöver vara en motsättning mellan de båda utan att det tvärtom är i kombinationen av teknik och de mer analoga hantverken som det kan skapas något riktigt häftigt. På så sätt tror jag att vi kan nå både de som är teknikfrälsta och de som tvärtom kanske har en teknikskräck. Detta kan vara vägen in för dessa männiksor. Om de kan se att deras intresse eller hobby också kan vara en del av det tekniska.

Jag har jobbat mycket med digital delaktighet och stöter dagligen på människor som känner sig osäkra på teknik, som inte tror att det är något för dem eller som är rädda för tekniken. Vi vet att de flesta som idag står utanför den så kallade digitala världen gör det på grund av ointresse och ovilja. Det här är så klart den svåraste gruppen att nå. Vi kan anordna hur många IT-kurser och teknikhandledningar som helst, de här personerna kommer inte att komma dit. Jag tror att vägen till att nå dem kan vara att visa på hur man kan använda olika typer av teknik som en del av de intressen som de redan har. Jag tänker till exempel på olika typer av handarbete som har en självklar plats på många bibliotek redan. Här finns ett flertal olika tekniska hjälpmedel som kan underlätta och berika och på så sätt vara en väg in, samtidigt som det måste vara ok att tacka nej. Både digitalt och analogt har en plats både i ett makerspace och på bibliotek.