#1951 #bsagoldstar #bsa #bsags #bsazbgoldstar #barn #drama #art https://www.instagram.com/p/Cfl0MLQLYwi/?igshid=NGJjMDIxMWI=
seen from United States
seen from United States

seen from Thailand

seen from Germany
seen from United States
seen from India
seen from Ukraine
seen from United States
seen from United States
seen from Iraq
seen from China

seen from Malaysia
seen from Netherlands

seen from Singapore
seen from United States
seen from United States

seen from India
seen from Poland
seen from United States

seen from United States
#1951 #bsagoldstar #bsa #bsags #bsazbgoldstar #barn #drama #art https://www.instagram.com/p/Cfl0MLQLYwi/?igshid=NGJjMDIxMWI=

Anya is live and ready to show you everything. Watch her strip, dance, and perform exclusive shows just for you. Interact in real-time and make your fantasies come true.
Free to watch • No registration required • HD streaming
Kara's 'Nano Tie' shoulder bag is crafted from supple, vegetable-tanned leather in a rich jade hue. Sized to fit just the essentials, it has a sleek tie fastening and opens to an unlined interior with a single pocket to hold your cards, keys or cell. Wear it cross-body on busier days #kara #bsags #luggage #leather #accessories #style #interiors #styleguide #cityguide #london #citydweller #audreymilkshakes
bsags
kun 'byung - 1) samudaya, origin. 2) misery, sin. 3) origin of misery (the second of the Four noble Truths). 4) cause. 1) 'source of all, ' source, origination, misery. 2) abbr. of {kun 'byung gi bden pa}; complete embodiment. origin [second noble truth]; all-fulfilling; all-pervasive origin of (suffering); among the 16 aspects of the four truths: Def: by Jamg?n Kongtr?l: {sems can las kyi bag chags bsags pa de dang de dag lha la sogs pa'i sems can gyi rigs drug po de dang der nang phan tshun cha byad dang rigs 'dra bar 'byung ba'i byed rgyu yin pa'i phyir kun 'byung ba'i mtshan nyid can} a compound. origin [RY]
kun 'byung - origin, 'source of all, ' source, origination, misery, source/arising of suffering [{kun 'byung gi bden pa}; sems can las kyi bag chags bsags pa de dang de dag lha la sogs pa'i sems can gyi rigs drug po de dang de'i nang phan tshun cha byad dang rigs 'dra bar 'byung bas na kun 'byung ngo [IW]
bka' drin la mi rtsi ba - feel no gratitude; x {bla ma'i bka' drin la mi rtsi ba rnams ni chos la brten nas sdig pa'i las bsags te ngan song gi gting rdo byed pa yin} they feel no gratitude toward the teacher. They use Dharma to accumulate evil actions, which will drag them down like a millstone to the lower realms [RY]
bskal pa drang med pa - innumerable kalpas; x {bskal pa drang med pa'i bar du tshogs bsags pa'i 'bras bu} the fruit of merits accumulated over innumerable kalpas [RY]
'khor mo yug tu - constantly; x {ngan song gsum ni rtag par rang rang gi sngon bsags las ngan gyi 'bras bus 'phangs pa'i tsha grang bkres skom la sogs pa'i sdug bsngal la 'khor mo yug tu spyod pas chos byed du mi khoms} the inhabitants of the three lower realms suffer constantly from heat, cold, hunger, thirst and other torments, as a result of their past negative actions; they have no opportunity to practise the Dharma [RY]
'khor lo bzhi - the four chakras, wheels. 1) {sprul pa'i 'khor lo}. 2) {chos kyi 'khor lo} 3) {longs spyod kyi 'khor lo} 4) {bde chen gyi 'khor lo} II]. the four wheels of practice. 1) {thun pa'i yul na gnas pa} the dwell in a favorable country. 2) {skyes chen bsten pa} to follow a great being. 3) {rang nyid legs smon} one's individual good aspirations. 4) {sngon bsod nams bsags pa} having accumulated merit formerly. III] 1) {snying khar chos kyi 'khor lo} the wheel of phenomena at the heart. 2) {mgrin par longs spyod rdzogs pa'i 'khor lo} the wheel of enjoyment at the throat. 3) {ste bar sprul pa'i 'khor lo} the wheel of emanation at the navel. 4) {gtsug tor du bde chen 'khor lo} the wheel of great bliss at the crown [RY]
'khor lo bzhi - the four wheels/chakras [the four wheels of practice [{thun pa'i yul na gnas pa - 1) dwell in a favorable country; 2) {skyes chen bsten pa - follow a great being; 3) {rang nyid legs smon - one's individual good aspirations 4) {sngon bsod nams bsags pa - having accumulated merit formerly) OR the four chakras ; 1) {snying khar chos kyi 'khor lo} = the wheel of phenomena at the heart; 2) {mgrin par longs spyod rdzogs pa'i 'khor lo} = the wheel of enjoyment at the throat; 3) {lte bar sprul pa'i 'khor lo} = the wheel of emanation at the navel; 4) {gtsug tor du bde chen 'khor lo} = the wheel of great bliss at the crown) [IW]
glo ba bung tshang - {glo ba bung tshang disease [among the glo nad rigs brgyad, bung bas tshang bsags pa ltar glo ba'i rtsa sbubs la rnag bsags pa zhig] [IW]
'gal ba'i gtan tshigs bzhi - the four contradictory reasons [divided in terms of expression brjod 'dod there are four kinds, directly expressed contradiction 'gal ba dngos su brjod pa, for example, the dharmin impermanent sound, has the dharma permanent, because it is produced. contradiction expressed by the power/nature 'gal ba shugs kyis brjod pa, for example the dharmin space has the dharma being a producer, because it is empty of a power to perform a function/produce an object don byed nus pa. contradiction expressed by differences with the dharma chos kyi khyad par gyi sgo nas 'gal ba brjod pa, for example, the dharmin the eye and so forth, has the dharma gzhan don byed de, because of being composite 'dus bsags. contradiction expressed by differences with the dharmins chos can gyi khyad par gyi sgo nas 'gal ba brjod pa, for example, the gzhan gyi don byed pa'i dharmin the eye and so forth, has the dharma existence, because of being composite.]. is this gzhan don as ! in syllogism for others or benefit for others? [IW]
ngan 'gro - 'the lower realms', evil destiny, realm of affliction, bad migration/ states [of being] [rgyu mi dge ba'i las che ba mang du bsags nas 'bras bu sdug bsngal che ba kho na myong bar 'gro ba'i ngan song gsum spyi'i ming [IW]
mnga' thang - power, might, kingdom, domain, dominion, property and land; 1) dbang thang; 2) dge tshogs bsod nams,...Syn: skal ldan dang, bgo skal, sngon gyi las, sngon byas, sngon bsags, gnam bskos, las bskos, bsags rgyab, lhas bskos, lhas bstan pa bcas so [IW]
chu bsags pa - 1) in a pond etc. chu bskyil ba; 2) Khog chu bsags pa'i disease [IW]
mnyam nyid gsum - the three =ities [of buddhahood 1 tshogs bsags par mnyam pa nyid, two chos sku brnyes par mnyam pa nyid, three 'gro ba'i don spyod par mnyam pa nyid] [IW]
ting nge 'dzin la mnga' ba - {ting nge 'dzin la brten nas bsags pa} [RY]
ting nge 'dzin la mnga'i ba - {ting nge 'dzin la brten nas bsags pa} [IW]
gting rdo byed pa - drag them down like a millstone; x {bla ma'i bka' drin la mi rtsi ba rnams ni chos la brten nas sdig pa'i las bsags te ngan song gi gting rdo byed pa yin} they feel no gratitude toward the teacher. They use Dharma to accumulate evil actions, which will drag them down like a millstone to the lower realms [RY]
thabs kyi pha rol tu phyin pa - upayaparamits [pha rol tu phyin pa bcu'i nang gses shig ste, dge ba'i rtsa ba mang nyung ci bsags pa cung zad yan chad kyang sems can thams cad dang thun mong du byas shing bla na med pa'i byang chub chen por bsngos pas de'i 'bras bu dpag tu med pa zad mi shes par 'gyur ba'o,... skilled means [paramita of method paramita] TSE] [IW]
thabs kyi pha rol tu phyin pa - upaya paramita, perfection of skillful means [pha rol tu phyin pa bcu'i nang gses shig ste, dge ba'i rtza ba mang nyung ci bsags pa cung zad yan chad kyang sems can thams cad dang thun mong du byas shing bla na med pa'i byang chub chen por bsngos pas de'i 'bras bu dpag tu med pa zad mi shes par 'gyur ba'o [tserig] [IW]
theg chen tshogs lam - the path of accumulationof mahayana [three bskal pa grangs med tshogs gnyis mtha' yas pa bsags nas rnam mkhyen rang rgyud la bsgrub pa la mkhas pa'i sems dpa'i rgyud kyi chos mngon rtogs] [IW]
theg chen tshogs lam - path of accumulation of mahayana/ the great vehicle [bskal pa grangs med gsum du tsogs gnyis mtha' yas pa bsags nas rnam mkhyen rang rgyud la bsgrub pa la mkhas pa'i sems dpa'i rgyud kyi chos mngon rtogs [IW]
mtha' bzhi - the four extremes, the four ends (of impermanence) [R] 1) four directions, ngos bzhi'am, mtha' skor; 2) mu bzhi; 3) four year old horse/ mule etc.; 4) 1 Skyes mtha' 'chi ba, two 'dus mtha' 'bral ba, three bsags mtha' 'dzad pa, four mtho mtha' lhung ba ste bzhi; 5) 1 Bden par grub pa'i rtag mtha'a, two tha snyad tsam du med pa'i chad mtha', three bden par grub pa dang tha snyad du med pa gnyis kar yod pa'i yod mtha', four bden par med pa dang tha snyad du yod pa gnyis kar med pa'i med mtha' bcas bzhi ste: yod mtha'a, med mtha', gnyis ka'i mtha', gnyis min gyi mtha' rnams bzhi] [IW]
dam tshig - 1) samaya ['da' dka' rdo rje'i tha tshig ces ji ltar bcas pa las mi 'da' bar g.yar dam gnyan por khas blangs pa'i tha tshig]; 2) disagreement and mutual hostility ['khon 'gras Dam tshig bsags pa,...Dam tshig bzos pa]; 3) loyalty [mdza' ba'i 'du shes srung sems [Dam tshig mthun po,...Dam tshig shor ba,...Phan tshun gcig sems gcig 'dzin gyi dam tshig mthun po byed pa] samaya, brown bear ? samaya, tantric commitments, vows [R] oath, promise vow [IW]
don dam lhan cig skyes pa'i ye shes ni - {don dam lhan cig skyes pa'i ye shes ni, tshogs bsags sgrib pa dag pa'i lag rjes dang, rtogs ldan bla ma'i byin rlabs kho na las, thabs gzhan bsten pa rmongs par shes par bya} Innate absolute wisdom can only come / As the mark of having accumulated merit and purified obscurations / And through the blessings of a realized teacher. Know that to rely on any other means is foolish. [RY]
rdo 'phen 'phen byed - throwing a pebble; x {bla ma'i thugs rjes gzigs zer nas re chen po byed cing rang gis mi dge ba'i las du ma bsags de'i 'bras bu myong mi dgos par bla ma'i thugs rjes dag pa'i zhing khams su rdo 'phen 'phen byed rgyu yod snyam pa 'dug ste} people say full of optimism, "Lama, look on me with compassion." Thinking that even if they have done many terrible things, they will never have to endure the consequences. They reckon that the teacher, in his compassion, will toss them up into the heavenly realms as if he were throwing a pebble [RY]
nag po - 1) evil deeds, transgressions, crimes; 2) a shravaka arhat [bstan pa'i gtad rabs drug pa]; 2) black; 3) very, extreme)/ [Dgra bo dgra nag...Lkugs pa lkugs nag...Dpe nag po bsags song,...Ha nag po las song,...Zhe nag po 'gras song] dark. tarnished [IW]
nor rdzas - wealth, valuables; ex {bsags pa'i nor rdzas} wealth you've accumulated [RY]
rnam smin gyi lus - the body of ripening [sbyang gzhi bar do'i lus gsum gyi nang gses shig ste, skye nas ma shi'i bar du skye shi bar do ni dge sdig du ma'i las bsags pas bde sdug sna tshogs su smin zhing myong bas rnam par smin pa'i lus zhes bya'o] [IW]
rnam smin gyi lus - body of ripening [sbyang gzhi bar do'i lus gsum gyi nang gses shig ste, skye nas ma shi'i bar du skye shi bar do ni dge sdig du ma'i las bsags pas bde sdug sna tsogs su smin zhing myong bas rnam par smin pa'i lus zhes bya'o] [IW]
dpal 'byor - wealthy {dpal 'byor 'di lta bu dang ldan pa sngon bsod nams ci bsags pa'i mthu yin zhus pa} asked about the previous merit that had empowered him to become so wealthy [RY]
byas la ma bsags pa'i las - 'committed yet not accumulated action' {gong gi drug ma tshang bas las byas kyang 'bras bu ji lta ba bzhin smin par ma nges pa'o} A 'committed yet not accumulated action' is, although carried out, not certain to ripen exactly into its result when the above-mentioned six properties are incomplete. See under {byas la bsags pa'i las} [RY]
bra ma - bushes. kind of medicinal tree, the root sweet, cooling melting, curing sha tshad and rtsa tshad, nad byer ba bsdu, bsags pa skyug par byed] [IW]
bla ma'i thugs rjes gzigs - Lama, look on me with compassion; x {bla ma'i thugs rjes gzigs zer nas re chen po byed cing rang gis mi dge ba'i las du ma bsags de'i 'bras bu myong mi dgos par bla ma'i thugs rjes dag pa'i zhing khams su rdo 'phen 'phen byed rgyu yod snyam pa 'dug ste} people say full of optimism, "Lama, look on me with compassion." Thinking that even if they have done many terrible things, they will never have to endure the consequences. They reckon that the teacher, in his compassion, will toss them up into the heavenly realms as if he were throwing a pebble [RY]
'bras bzang - {sngon bsags 'bras bzang smin pa} enjoying the excellent fruition of his past deeds [RY]
sbyor ba bzhi - four preparations (tshogs bsags pa, sdig pa sbyong ba, chos sbyong mchod pa, gdon la gtor ma ster ba), four applications [JV]
ma ning lcam pa - a kind of lcam pa med [ro mngar la bska, zhu rjes drod, nus pas chu bsags pa dang, skom dad byed pa la phan [IW]
myong bar ma nges pa'i las - 'Karma not certain to be experienced' {bsags kyang so so'i gnyen po sogs kyis bcom nas rnam smin 'byin par ma nges pa} 'Karma not certain to be experienced' is that which, although accumulated, is not certain to yield a ripening if its respective remedy has routed it. [RY]
dmu chu - nad bdag gi ming nad la btags pa zhig ste, dmu zhes lha srin sde brgyad kyi nang tshan gdug pa can zhig gi ming yin pas des btang bar grags pa'i lus la chu bsags pa'i nad cig [IW]
tshogs zhing gsum - tshogs bsags pa'i zhing gsum ste, yon tan gyi zhing mkhan slob lta bu dang, phan 'dogs pa'i zhing pha ma lta bu dang, sdug bsngal gyi zhing nad pa lta bu ste 'di dag byang sems rab tu byung ma byung gnyis ka'i bsod nams skye ba'i gzhi yin no [IW]
tshogs bzlums - 1) rlabs chen dge ba'i las bsags pa; 2) many people gathered in 1 place [IW]
tshogs sog pa - SA tshogs bsags, collect, accumulate merits [JV]
tshogs gsog pa - {tshogs bsag pa, tshogs bsags pa} to gather/ accrue accumulations/ stores [RB]
tshogs bsag pa - {tshogs gsog pa, tshogs bsags pa} to gather/ accrue accumulations/ stores [RB]
tshogs bsags pa - merits accumulated; x {bskal pa drang med pa'i bar du tshogs bsags pa'i 'bras bu} the fruit of merits accumulated over innumerable kalpas [RY]
zhi gnas kyi gso sbyong - [gso sbyong gi nang gses, sngon bsags kyi las sgrib sbyong phyir gzhi tshul khrims rnam par dag pa la brten, lam nang rig pa'i sde snod la thos bsam tshul bzhin du byas nas de'i don bsgom pas nyams su len pa ste, sems gnas pa'i thabs dgus zhi gnas bsgrub cing, dran pa nyer bzhag bzhi sogs kyis lhag mthong gi shes rab bskyed la lam lnga byang phyogs so bdun gyis bgrod nas 'bras bu bzhi 'thob par byed pa'o [IW]
zhi gnas kyi gso sbyong - peaceful posadha [gso sbyong gi nang gses, sngon bsags kyi las sgrib sbyong phyir gzhi tshul khrims rnam par dag pa la brten, lam nang rig pa'i sde snod la thos bsam tshul bzhin du byas nas de'i don bsgom pas nyams su len pa ste, sems gnas pa'i thabs dgus zhi gnas bsgrub cing, dran pa nyer bzhag bzhi sogs kyis lhag mthong gi shes rab bskyed la lam lnga byang phyogs so bdun gyis bgrod nas 'bras bu bzhi 'thob par byed pa'o [IW]
zla bshol - zla ba lhag ma'am, zla ba nyis brtsed te tshes zla rer chu tshod rtsis 'phro gnyis re lhag pa bsags nas tshes zla so gsum re'i thog zla bshol re 'byung ngo, de ni lo gcig gi khyim zhag dang, tshes zhag gnyis ngo bsdoms pas tshes zhag gis khyim zhag gi dod ma thub pas tshes zhag bcu gcig rjes 'brang dang bcas pa lhag pas so [IW]
rang rgyal tshogs na spyod pa - Def. by Jamg?n Kongtr?l: {ne tsho ltar khyus lding ba la bshad pa'i phyir zla grogs dang bcas te sgom pa gzhir byas nas/ tshogs spyod chung ngu tshogs bsags sngar dang 'dra ba las/ srid pa tha ma pa'i tshe gnas drug la mkhas par byas te bzod 'bring man bskyed/ lam lhag ma bskyed pa'i phyir slar yang gnas drug la mkhas par byas te smon lam gsum gyis mtshams sbyar ba las key ba phyi ma 'bras bu ji ltar rigs pa mngon du byed pa'i rigs can te 'di ni dbang po brtul po'o/ /tshogs spyod chen po ni/ snga ma dang 'dra ba las srid pa tha ma'i tshe gnas drug la mkhas par byas pas bden pa mthong/ 'bras bu dang po gsum khang rung mngon du byas/ dgra bcom pa thob par ma nus pas de thob ched slar gnas drug la mkhas par byas te smon lam gsum gyis mtshams sbyar bas/ skye ba phyi ma la ji ltar rigs pa'i 'bras bu mngon du byed pa'i rigs can te 'di ni dbang po 'bring po ste/ de dag skye ba gnyis re brgyud pa'o/ /'di gsum ga'ang rten 'brel zab mo dang rnam tha! r sgo gsum yid la byed cing/ gzhan ma dad pa bzlog pa'i ched du rdzu 'phrul yang ci rigs par ston la/ zhi ba dang/ dul bas bsod snyoms la 'jug pa na sgra med pa lus kyi rnam par rig byed sgo nas rten 'brel sogs rtogs par 'gyur ba'i chos ston par yang mdzad do} [RY]
rang rgyal bse ru lta bu - pratyekabuddhas, rhinoceros-like; rhinoceros-like pratyekabuddhas; shin tu dbang po rnon po yin te/ dud 'gro bse la rwa gcig las med pa ltar 'du 'dzi g.yeng bas 'jigs nas gcig pur gnas pas der gtags la/ bskal chen brgyar sangs rgyas 'byung ba mnyes par byas nas tshogs bsags/ phung po dang/ khams dang/ skye mched dang/ rten 'brel dang/ gnas yin min dang/ bden pa ste bslab par bya ba'i gnas drug la mkhas par byas nas srid pa tha ma pa'i tshe/ sangs rgyas dang nyan thos kyis stongs pa'i 'jig rten du skye ba dang/ slob dpon sogs la ma bsten par rang gis byang chub mngon du byed pa dang/ ngag gi rnam par rig byed sogs kyi sgo nas ma yin par lus kyi brda chos kyi rnam rig gis gzhan don du 'gyur bar smon pa ste/ smon lam gsum gyis mtshams sbyar ba las/ skye ba tha mar sangs rgyas dang nyan thos kyis ma bzung ba'i 'jig rten du dmangs rigs ma yin pa'i rigs gsum gang rung du skyes/ rten de la sngon gyi smon lam gyi dbang gis mkhan slob med par bsnyen par! rdzogs nas/ bsam gtan bzhi pa'i rab mtha' khyad par can la brten te bden bzhi mi rtag pa sogs bcu drug bsgom pa las/ stan thog gcig tu sbyor lam nas zad mi skye shes pa'i dgra bcom gyi ye shes kyi bar 'thob pa'o/ /'di ni nyan thos kyi lugs yin la/ / theg chen gyi chos mngon pa las ni drod nas zad mi skye shes pa'i bar du skye ba brgyud dgos par bshad do [RY]
la brten nas - {chos la brten nas sdig pa'i las bsags} use Dharma to accumulate evil actions [RY]
las bsags - ; x {mi dge ba'i las du ma bsags} done terrible things [RY]
sems - mind, 'cognitive act', grasping mind, frame of mind, mind or soul, thought, main mind, cognitive act[s] Syn {rnam shes tshogs drug} experiencing, potential for experience, general forms of experience, grasping, conceptual mind, attitude, intent; (ordinary) mind; attention; cognition, cognitive act, mind or soul, grasping mind, frame of mind, thought, main mind. Syn {rnam shes tshogs drug} experiencing, potential for experience, general forms of experience, conceptual mind, attitude, intent. mind, thoughts, thought process, [chitta]; Def. by Jamg?n Kongtr?l: {phung khams skye mched thams cad kyi bag chags sam sa bon bsags pa dang sna tshogs la dmigs pa dang don la sems pas na sems su bzhag pa gang yin pa de ni kun gzhi'i rnam shes kho na} [RY]
sems gnas dgu - 9 steps of stabilizing/resting the mind, 9 mental abidings/stages [1) {sems 'jog pa} 2) {rgyun du 'jog pa} 3) {glan te 'jog pa} 4) {nye ba 'jog pa} 5) {dul ba byed pa} 6) {zhi ba byed pa} 7) {rnam par zhi ba byed pa} 8) {rtse gcig tu byed pa} 9) {mnyam par 'jog pa} [Tse] zhi gnas sgom skabs kyi sems gnas dgu ste, sems 'jog pa ni phyi rol gyi dmigs pa las sems bsdus nas nang du dmid pa la gtod pa dang, rgyun du 'jog pa ni dang por gtad pa'i sems de nyid gzhan du mi g.yeng bar dmigs pa dang, bslan te 'jog pa ni sems phyi rol tu yengs na shes par byas nas slar yang dmigs pa de nyid la 'jog pa dang, nye bar 'jog pa ni sems yang yang bsdus te phra bar byas nas 'jog pa dang, 'dul bar byed pa ting nge 'dzin gyi yon tan bsags nas de la dga' ba dang, zhi bar byed pa rnam g.yeng la skyon du bltas nas ting nge 'dzin la mi dga' ba zhi bar byed pa dang, rnam par zhi bar byed pa chags sems dang yid mi bde sogs zhi bar byed pa dang rtse gcig tu byed pa 'bad med du 'jug ! pa'i phyir 'bad pa dang, mnyam par 'jog pa ni sems mnyam par gyur pa na btang snyoms su byed pa'o [IW]
so nam dus bzhi - the four seasons of the farmer [dgun dus lud bsags, dpyid dus son 'debs, dbyar dus rtsva bkog ston dus 'bru bsdu bcas la bzhed pa dang, so nam zhes pa bya ba spyi la 'jug pas 'dir zhing las dang, tshong las, bun gtong ba, phyugs spel ba bcas dus bzhi ka la byed pa'i 'dod tshul yang yod, so nam] [IW]
sogs pa - (tha mi dad pa],, nor rdzas mang po sogs byung, bsags kyang ma sogs, increase [IW]
sor bzhag lha dang mi'i theg pa - Longchen Rabjam's def: {dge ba bcu dang gso sbyong la nges par gnas pa la sogs pa bsod nams cha mthun gyi las bsags pas lha dang mi'i bde legs phyi ma la 'grub pa'i thabs te gang gi grub pa la 'jug kyang rten du gyur pa yin pas sor bzhag gi theg pa zhes bya'o} [RY]
gsog pa - {gsog pa, bsags pa, bsag pa, sog} trans. v.; {gsog pa, bsogs pa, bsog pa}; to gather, accumulate, hoard; amass, reinforce; vain [RY]
gsog pa - (tha dad pa 1,bsags pa, bsag pa, sog, sgrub pa dang skrun pa dang skyed pa,//tshogs gnyis bsags te rdzogs sangs rgyas,//bsod nams gsog pa,//rgyal pos 'khor rna sags nas smras pa,//bsags pa tshe gang la, dgos pa nyin gcig //2,bsogs pa, bsog pa, sog, spungs pa dang sdud pa,//bsdu gsog //stobs shugs bsogs pa,//gser dngul bsog pa las yon tan gsog pa dga',//chu thigs bsogs na rgya mtshor 'gyur, vain [IW]
bsag - 1) accumulated, gathered, hoarded [p bsags]; 2) will establish, create [f gsog] [IW]
bsag pa - 1) accumulated, gathered, hoarded [p bsags]; 2) will establish, create [f gsog pa] [IW]
bsags sbyangs - gathering and purifying, accumulation and purification abbr. of {tshogs bsags sgrib sbyangs} [RY]
bsags sbyangs - accumulation and purification [= {tshogs bsags sgrib sbyangs} [IW]
THESE ARE MY S-E-X-Y SHADES