#alvik

Nytt erbjudande hos http://www.bornsheep.com/umea-gran-canaria-ving-flyg-t-r-9-2-16-2-endast-299kr/

Umeå – Gran Canaria - Ving - Flyg T/R - 9/2 - 16/2 - Endast 299kr

Parallellt med Semmelmannens inventering av Stockholms semmelutbud kan man här och där läsa om olika tester som högljutt säger sig ha svaret på vilken som är den bästa semlan i stan. Som regel är ger dessa tester ingen information hur man testat, vilka som sitter i juryn, och vad dessa eventuella jurymedlemmar har för kunskap och bakgrund inom semmelttestandets ädla konst. Ett sådant test presenterades häromdagen, och det mest häpnadsväckande med sagda test var nog inte vinnaren, som vi ska komma till om en stund, utan det faktum att 7-elevens semla placerade sig högre än många av huvudstadens mest respekterade bagerier, som Söderbergs, Bageri Petrus och Tösses. Eftersom er vetgirige hetväggsfantast besökt nämnda etablissemang ett respektabelt antal gånger genom åren, och även i år, framstår denna slutsats som horribel. Kan testet varit riggat? Var panelen drogad? Mina vänner - det är alldeles för tidigt att uttala sig om den saken.

Semmelmannen bestämde sig instinktivt och blixtsnabbt att gå till botten med detta mysterium, men eftersom Semmelmannens skarpa intellekt är skarpare än de flestas, ja faktiskt skarpare än den skarpaste japanska keramikegg, innebar botten i detta fall toppen. Sagt och gjort, vips stod er riddare i fastlagsbullens tjänst i kö vid Brioche i Alvik, där man enligt den på så många plan mysteriösa omröstningen gör stans allra allra bästa temla.

Och nog kunde jag låta mig imponeras, om än ej förföras, av semlans mycket tilltalande yttre. Florsockerpudret på det breda runda locket var bland de vackraste och läckraste jag sett på både år och dar. Men, som varje sann vän av fastlagsbullen vet, är locket inte hela historien. Det är i de allra flesta fall bara början.

Med det väl tilltagna locket som skopa häver undertecknad i mig en lagom mängd grädde ihop med en första tugga av locket, som än så länge håller vad det utlovar i form av läskande florsockersmak, lagom gräddad yta och allmän saftighet. Grädden verkar dock vara aningen för hårt vispad, den är tät och bastant där den borde varit lätt och luftig.

Eggad av semlans inledande förtjänster tar jag så ett rejält bett i semmelkroppen, och döm om min förvåning när bullen knappt bjuder på något motstånd alls. Den viker sig på ett sätt som riktigt degiga vetebullar normalt gör. Det blir liksom bara i förbigående som Semmelmannen registrerar en välbalanserad kardemummasmak, i övrigt är han alldeles för upptagen med att ta in och analysera bullens textur. Ganska omgående konstateras också en lätt stickig, jästliknande smak, som påminner om smakupplevelsen häromdagen hos Lillebror. Det är med viss besvikelse tuggorna letar sig inåt på jakt efter mandelmassan och den heliga treenighet den utgör tillsammans med bullen och grädden. Kanske kan kombinationen av de tre ge bullen ett lyft?

Väl inne vid mandelmassan är hyvlad oskalad mandel det första som når smaklökarna, möjligen är den rostad - det är inte helt lätt att avgöra. Återigen lovande alltså. Men när vi når längre in avslöjas en ganska ordinär massa, sockrig och charmlös utan spår av den oskalade mandel som så många gånger brukar fungera som en kvalitetsmarkör i semmelvärlden. Det här var verkligen en mandelmassa i mängden, och då har jag ju genom åren onekligen smakat mig igenom mängder av mandelmassa.

De inledande och spontana reaktionerna kring gräddens beskaffande visade sig tyvärr vara sanna. Den har vispats lite för länge i min smak. En perfekt grädde ska väga lätt på tungan, lägga sig i munnen och omsluta resten av tuggan som en silkeslen matta. Briochegrädden är istället tjock och tät, närmast ljuddämpande i karaktären. Synd, på min ära!

Så när nu Semmelmannen ska sortera in Briochesemlan i sitt digra register, var bland de dryga hundra testade olika temlor hamnar den då? Någonstans på den övre halvan utan tvekan, men lika tveklöst hör den inte hemma i det absoluta toppskiktet. De semlor som trängs där har förutom makalöst noggranna detaljer även en helhet i proportion och smaker som är i en klass för sig.

Pris: 45 kr. Ett pris som placerar Briochesemlan i Stockholms prismässiga toppskikt. Tyvärr går produkten inte hand i hand med priset. Det hör också till ovanligheterna att en semla är så dyr utanför innerstaden. Förra årets stjärnskott Konditorn & Bagarn i Hökarängen, som presenterade en semla i absolut toppklass, tog 39 kr för sin skapelse. Värt att ha i åtanke.

Betyg, Brioche bageri och bistro, Alviks torg

Utseende: 5

Lock: 5

Bulle: 3

Mandelmassa: 3

Grädde: 3