En papperslös konstnär från Norrland

En kvällsanteckning. Staffli och rullare. Bläck och vattenfärg.

Leder över sjöar.

Så härligt att greppa stora blyertsen igen! Teckningen är ju så central för mig och några teckningar senare känns det alltid bra. Denna gången några vintermotiv från studions fönster.

Utanför Fyndesberga shoppingcenter tas en sista stillsam bön. "Må vi hitta den där alternativt blå jackan du alltid behövt."

Kvällsanteckningar och funderingar över framtiden. Hur jag känner för min penna.

Soltak (olja, 80x80cm, 2012)

Anteckningarna haglar i blocket inför en kommande målning. Det handlar bara om att hitta glädjen i det du gör och resten kommer.

oj oj, om det är något som får mig att gå igång är det porträtt. Inte nödvändigtvis mitt eget. Det är med porträtt som att fånga det du ser i människans öga utan att avslöja för mycket av vad du just sett.

En doft som kommer mot en likt en berusad man med halsen på glänt till avgrunden. Hur nära får han komma? Surströmmingsfarbrorn är glad och lyssnar inte, han vill komma närmre.

Frukostkladd i blyerts över Saxnäslandskap. Jag trodde jag skulle klara mig undan köksfönstrets vy. Men trodde fel. Speciellt fascinerande när jag stått på den mäktiga Rovpen för två dagar sedan, en rent makalös tur.

Mor Britas väg, och en stelfrusen Arctic Cat poster. Ungefär såhär kändes det att vakna imorse.

Bekymrad kvinna. Jag rotar i gamla block inför flytten.