Lee Scratch Perry! â€ïž
SisÄdÀr 40 dagar efter att du lÀmnat oss och jag hittar plötsligt bilden jag tog efter en speciell afton med dig. Kommer aldrig glömma dagen dÄ jag plötsligt blev din privatchaufför och, typ, livvakt.
SĂ„hĂ€r ungefĂ€r: Ă
ret var 1998. Festivalen hette Fanclub och hölls i Lida söder om huvudstaden.
PÄ kvÀllen gick larmet pÄ festivalkontoret dÀr jag rÄkade befinna mig - ingen varken hann, eller kunde, ratta den rymdskeppsliknande lyxbil som Lee noga bestÀllt. För att skjutsa honom till just det hotell dÀr sÀngarna hade exakt den sortens size som Lee ocksÄ krÀvt (tre av stadens bÀsta ratades tidigare samma dag).
Jag rÀckte upp handen! Gillar ju bilar! Startade, dock med visst besvÀr, skeppet! Rullade mot Petter-scenen dÀr han skulle spela och parkerade den rÀtt stora pjÀsen sÄ nÀra en bakingÄng jag kunde.
NÀr Scratch vÀl kom lunkande med sin schweiziska fru i sÀllskap efter show var det sÄ mÄnga som ville hÀlsa. NÄgra rÀtt jobbiga med nÄgot gram för mycket ocksÄ. Jag fick baxa in den lille legenden till det bekvÀma baksÀtet sÄ gott jag kunde.
Förvirringen var stor. NĂ„gra i publiken undrade, med all rĂ€tt, vad jag, en ZTV-gubbe, egentligen höll pĂ„ med i en situation som denna. Och paret Perry förstod rĂ€tt snabbt att mina kvalifikationer som nĂ„gon sorts skyddvakt var begrĂ€nsade. Men, vi kom i vĂ€g, trots att jag höll pĂ„ att backa ner nĂ„gra rastamĂ€n pĂ„ vĂ€gen ut... och att vindrutetorkare, tutor Ă„ skit gick igĂ„ng lite hursomhelst under fĂ€rden eftersom jag inte fullt ut behĂ€rskade Ă„kdonetâŠ
Jag minns att Scratch, med rÀtta, inte var sÄ nöjd med spelningen och hur detta diskuterades med frun under fÀrden tillsammans med inre angelÀgenheter.
Men ocksÄ att han och frun - redan efter Huddinge - sa att de ville förlusta sig vidare stockholmsnatten. Och hur jag ringde runt för att ordna bord och sÄnt.
Sent pÄ natten skildes vi utanför Sheraton.
Stockholm stod i full sensommarblom. Det var sÄ vackert.
Lee stÀllde sig tyst och blickade upp mot himlavalvet medan frun gick mot foajén....
See those stars, my friend, see those stars... sa han pÄ oefterhÀrmlig jamaicanska och log. LÀnge.
Det kÀndes lite som om denne osannolike sjÀl, han som kÀnde sig som en Àngel, hade kunnat lyfta dÀr och dÄ mot skyn.
Ett varmt sista minne av en sann legend. Som var med om att skruva om popmusiken â€ïž
dailybridgerton
germansingergirl
areudirty
jacobvanloon
izzy806
origamiaround
blakekathryn