Kursen gĂ„r mot sitt slut, och jag funderar över vad modern nordisk barn- och ungdomslitteratur egentligen Ă€r. Finns det nĂ„gra övergripande drag, nĂ„got som gör att nordisk barn- och ungdomslitteratur bildar en gemenskap som skiljer sig frĂ„n resten av vĂ€rlden?Â
Jag har haft som ambition att lÀsa igenom alla de böcker som nominerats till Nordiska rÄdets barn- och ungdomslitteraturpris, för att pÄ sÄ vis fÄ en överblick av hur den nordiska barn- och ungdomslitteraturen ser ut i dag. Min uppfattning frÄn tidigare var att nordisk barn- och ungdomslitteratur Àr experimentell, okonventionell och högkvalitativ. Till min förvÄning upptÀckte jag ÀndÄ att flera av de nominerade verken, som alltsÄ i princip borde representera det bÀsta som utgivits i Norden under 2014, inte levde upp till mina förvÀntningar.
Mycket var trĂ„kigt och konventionellt bĂ„de estetiskt och innehĂ„llsmĂ€ssigt, medan andra verk kanske var experimentella och spĂ€nnande i layouten, men med en bristfĂ€llig berĂ€ttelse. Vad sĂ€ger detta om det litterĂ€ra lĂ€get i Norden? Att det Ă€r sĂ„ dĂ„ligt som dessa nomineringar ger sken av vĂ€grar jag Ă€ndĂ„ tro. Och visst finns det ljusglimtar ocksĂ„ bland de nominerade. Som finlandssvenska Maresi och danska Ud med Knud och Ella er mit navn - vil du kĂžbe det? Svenska Jagger, Jagger Ă€r inte heller fy skam, liksom islĂ€ndska Manâurinn sem hataâi börn.
Jag vet Ă€ndĂ„ inte om jag tycker det finns nĂ„got som knyter böckerna samman, nĂ„got som gör dem till specifikt nordiska. Vi har diskuterat den nordiska synen pĂ„ barnet under kursen, och visst finns det drag av detta sjĂ€lvstĂ€ndiga barn i alla ovan nĂ€mnda böcker, jag har Ă€ndĂ„ svĂ„rt att Ă€rligt pĂ„stĂ„ att jag hade kĂ€nt igen nĂ„gon av dessa böcker som nordisk om jag kommit över den i engelsk översĂ€ttning utan att ha kĂ€nt till den sedan tidigare.Â
Anya is live and ready to show you everything. Watch her strip, dance, and perform exclusive shows just for you. Interact in real-time and make your fantasies come true.
â Live Streamingâ Interactive Chatâ Private Showsâ HD Qualityâ Free Actions
Free to watch âą No registration required âą HD streaming
Jeg ville kunne lÞfte en lastbil, hvis den lÄ oven pÄ dig! Men sygedomen... Den kunne jeg jo ikke lÞfte vÊk
Ur Ud med Knud av Jesper Wung-Sung
Och jag mÄ vara en lipsill, men dÄ Williams mamma erkÀnner hur hjÀlplös hon kÀnt sig under hans sjukdom börjar tÄrarna trilla. Vilket gör Ud med Knud till den enda av de nominerade för Nordiska rÄdets barn- och ungdomslitteraturpris som rört mig till tÄrarna. Just for the record.
William tĂŠnker: Jeg er en dreng, der er meget syg af krĂŠft, og som leger at krĂŠften er en dreng pĂ„ min egen alder. Er man sĂ„ okay?Â
Ăntligen! TĂ€nker jag dĂ„ jag lĂ€ser Jesper Wung-Sungs Ud med Knud (2014) och upptĂ€cker att jag gillar den.Â
Ud med Knud, som Ă€r nominerad frĂ„n Danmark för Nordiska rĂ„dets barn och ungdomslitteraturpris, handlar om 13-Ă„rige William som har cancer. Isolerad frĂ„n vĂ€nnerna pĂ„ grund av sin behandling skapar William lĂ„tsaskompisen Knud av cancern. William har ett komplicerat förhĂ„llande till Knud, som han Ă„ ena sidan hatar, men som Ă„ andra sidan utvecklas till att bli hans bĂ€sta vĂ€n. Utan Knud Ă€r William bara William, och det ambivalenta förhĂ„llandet till lĂ„tsaskompisen speglar hans relation till sjukdomen: Visst vill han bli frisk, men samtidigt har han varit sjuk sĂ„ lĂ€nge att han inte riktigt minns hur det Ă€r att vara vanlig.Â
Jag berörs starkt av den hĂ€r boken. Av alla svĂ„ra kĂ€nslor Wung-Sung lyckas baka in i berĂ€ttelsen: Williams önskan att behandlas som en vanlig pojke, inte som en sjukling; Hans skuldkĂ€nslor över förĂ€ldrarnas trötthet; Paniken dĂ„ han fĂ„r Ă€nnu ett Ă„terfall; IllamĂ„endet och smĂ€rtorna efter behandlingen; Lugnet dĂ„ han Ă€r sĂ€ker pĂ„ att han kommer att dö; FörĂ€ldrarnas stoiska lugn som krackelerar; Mammans kĂ€nsla av otillrĂ€cklighet som hon till slut kan erkĂ€nna för William.Â
Det finns ett tydligt samband mellan lÄtsaskompisen Knud och Astrid Lindgrens karaktÀr Karlsson pÄ taket. BÀgge tvÄ stÀller till med otyg och upplevs av lÀsaren som bÄde arroganta och obehagliga. De i övrigt mÄnga referenserna till andra litterÀra verk gör att likheten mellan Karlsson och Knud verkar medveten och genomtÀnkt. Att en 13-Ärig dansk pojke skulle ta modell av den kÀnda svenska karaktÀren dÄ han skapar sin egna lÄtsaskompis lÄter ju faktiskt ganska troligt, samtidigt som det kÀnns helt rÀtt att jÀmföra cancer med Karlsson pÄ taket (=svÄr att bli av med, tids- och kraftkrÀvande, otroligt jobbig och irriterande).
Förutom associationen till Karlsson pĂ„ taket finns i Ud med Knud bl.a. direkta citat ur verk av H.C. Andersen, Daniel Defoe och Thomas Mann, liksom referenser till klassiska sagor som Hans och Greta. Mark Twains Huckleberry Finns Ă€ventyr (org.tit: Adventures of Huckleberry Finn, 1884) Äterspeglas i Ud med Knud, dĂ„ William bygger en timmerflotte för att segla ivĂ€g frĂ„n tvĂ„ng som sjukdom och skola. Timmerflotten fungerar i Ud med Knud som en symbol för att slĂ€ppa taget om nĂ„got man kommit nĂ€ra, som blivit en del av en sjĂ€lv, dĂ„ William i bokens slut skickar ivĂ€g Knud pĂ„ flotten.Â
Jag upplever alltsÄ Wung-Sungs roman som en vÀlgenomtÀnkt och gripande, men samtidigt vÀldigt saklig, bok om kanske de svÄraste Àmnena som kan behandlas i barnlitteraturen: ett svÄrt sjukt barn och döden. Men ocksÄ om all glÀdje som finns ocksÄ i det dödligt sjuka barnets liv, om en ung pojkes utvecklingsprocess och vikten av att fÄ vara sjÀlvstÀndig, av att klara av att göra saker pÄ egen hand.
Liksom Turtschaninoffs Maresi (2014) anser jag att Ud med Knud lÀmpar sig för lÀsare i alla Äldrar. Samtidigt vill en del av mig begrÀnsa romanen till lÀsare frÄn 11 Är och uppÄt, men jag inser sjÀlv att det Àr för att skydda de yngre barnen frÄn en verklighet som dessvÀrre kan drabba Àven dem och deras nÀra. Ger inga vitsord i dag heller, men ser Ud med Knud som Maresis enda likvÀrdiga bland de nominerade till Nordiska rÄdets barn- och ungdomslitteraturpris.
Vi frÄgar oss vad islÀndsk barn- och ungdomslitteratur Àr. Eftersom befolkningsantalet pÄ Island Àr ungefÀr detsammas som antalet finlandssvenskar och eftersom det publiceras motsvarande stort antal böcker i bÄda sprÄkomrÄden vill vi jÀmföra dessa tvÄ. Eftersom Island sÄ lÀnge hört till Danmark kanske islÀnningarnas förhÄllande till danskarna pÄminner om finlandssvenskarnas förhÄllande till svenskar (mindervÀrdeskomplex).
Den finlandssvenska barnboken Ă€r generellt mer experimentell Ă€n till exempel den finska. Det experimentella med finlandssvenska böcker syns i illustrationer av Linda Bondestam och genusmedvetna böcker sĂ„ som Maresi och Allan och Udo. Anna HeiĂ°a PĂĄlsdĂłttir och Hildur Ăr Ăsberg menar att den islĂ€ndska barnboken Ă€r mer konventionell Ă€n den finlandssvenska bĂ„de angĂ„ende tema och estetik. Det finns fler tabun och till exempel homosexuella karaktĂ€rer figurerar enbart som biperson. I dessa avseenden ser vi en större likhet mellan den finska och den islĂ€ndska barnboken Ă€n mellan den finlandssvenska och den islĂ€ndska. Intressant Ă€r att den vĂ„gade kannibalskildringen LeyndarmĂĄliĂ° hans pabba översatts till finska men inte till svenska. Kanske den finska och islĂ€ndska smaken/humorn liknar varandra.
IslĂ€nningar vĂ€rnar om sin mytologi och naturen. 65% av islĂ€nningarna tror pĂ„ Ă€lvor och resten förnekar inte Ă€lvornas existens. Ăven i litteraturen finns en nĂ€rhet till natur och mytologi. Anna HeiĂ°a har tillsammans med andra författare gjort en samling noveller som skildrar nordisk mytologi. Samlingen heter AugĂĄ OĂ°ins. Ăven Ormstunga - Ăriggja heima saga (2015) Ă€r en bok med mytologiskt innehĂ„ll. Vi ser en bro mellan mytologi och fantasy. Fantasy Ă€r en populĂ€r genre sĂ„vĂ€l inom finlandssvensk som islĂ€ndsk ungdomslitteratur.
Jag tittade in i en bokaffĂ€r vid HĂĄskĂłli Ăslands. DĂ€r hittade jag klassiska nordiska barnböcker av Astrid Lingdgren, Gunilla Bergström och ThorbjĂžrn Egner. Det fanns fĂ€rre ungdomsböcker Ă€n barnböcker i bokaffĂ€ren. Bland ungdomsböckerna fanns represenanter frĂ„n Europa och Amerika. BĂ„de fantasy och vardasrealism hittades.Â
Anya is live and ready to show you everything. Watch her strip, dance, and perform exclusive shows just for you. Interact in real-time and make your fantasies come true.
â Live Streamingâ Interactive Chatâ Private Showsâ HD Qualityâ Free Actions
Free to watch âą No registration required âą HD streaming
Under kursen har jag funderat pÄ hur den finlandssvenska ungdomsboken ser ut. Den finlandssvenska bokutgivningen Àr över lag begrÀnsad speciellt efter 2012 dÄ de tvÄ stora förlagen slogs ihop och blev Schildts & Söderströms. Det rÄder sÄledes en större risk Àn tidigare för att utgivningen blir liten och ensidig. Schildts & Söderström klassar 12 av sina böcker utgivna frÄn 2012 fram till idag som ungdomsböcker. Bland dem finns till exempel inte Johanna Holmströms AsfaltsÀnglar (2013) som anses vara en crossover-roman.
11/12 böcker har en flicka som huvudperson.
8/12 böcker innehÄller nÄgon grad av fantasy.
9/12 böcker Àr finlandssvenska första utgÄvor.
Alla 12 böcker Ă€r fiktiva romaner och i huvudroll finns en tonĂ„ring. NĂ„gra Ă€mnesord som i övrigt beskriver utgivningen: vardag, magi, miljöförstöring, blogg, död, skrĂ€ck, sjukdom och kĂ€rlek. Jag kan konstatera att fantasy dominerar och vid sidan av fantasy finns nĂ„gra helt vardagsrealistiska berĂ€ttelser dĂ€r skolliv och kĂ€rlek men ocksĂ„ sorg och förlust tas upp. Fantasyn placerar sig olika pĂ„ skalan high-low fantasy, de flesta berĂ€ttelserna Ă€ger rum i en realistisk vĂ€rld med fantastiska inslag.Â
NÀstan alla böckerna har flickor i huvudrollen vilket kan ses som en feministisk trend men ocksÄ i linje med uppfattningen om att unga pojkar inte lÀser. Den finlandssvenska ungdomsboken visar mÄnga likheter med beskrivningen av ungdomsboken i Svenska barnboksinstitutets bokprovning. NÄgot som inte Àr synligt i översikten av de finlandssvenska böckerna Àr mÄngkulturalitet.
Simon Strangers De som ikke finnes handlar om Samuel som tar sig till Norge frÄn Senegal, för att söka hjÀlp av Emilie för att fÄ ett bÀttre liv. De tvÄ Àr runt 18 Är, och har trÀffats pÄ Gran Canaria nÄgra Är tidigare. Den dÄ 15-Äriga Emilie Àr dÀr pÄ semester dÄ hon rÀddar ett gÀng flyktingar, dÀribland Samuel, frÄn en fiskebÄt som seglat dit frÄn Senegal. Emilie hjÀlper flyktingarna att gömma sig i ett övergivet hus och ger dem mat, tills polisen fÄr fast dem. För Emilie betyder det en natt i fÀngelse, medan Samuel blir satt pÄ flyktinglÀger och senare deporterad hem till Senegal.
Han skÀms ÀndÄ sÄpass för sitt misslyckande att han inte vÄgar konfrontera sina förÀldrar, utan tar sig istÀllet till Amsterdam i en container. DÀr arbetar han svart pÄ olika byggfirmor och börjar senare sÀlja droger och sig sjÀlv innan han bestÀmmer sig för att ta sig till Norge och Emilie med hjÀlp av en GPS han stulit. Jag glömde kanske nÀmna att Emilie gett honom sin adress dÄ hon hÀlsat pÄ i flyktinglÀgret och bett honom skriva till henne?
Samuel hittar alltsÄ fram till Emilie, som dock inte alls blir sÀrdeles glad av att se honom. Hon ger honom ÀndÄ mat och lÄter honom ta en dusch innan han försvinner. Just dÄ allt ser som mörkast ut för Samuel trÀffar han den iranske flyktingen Muhammed, som ger honom mat och husrum och hjÀlper honom hitta ett jobb. Men sÄ vÀnder lyckan Àn en gÄng, och Samuel blir fasttagen av polisen, som för honom till ett flyktinglÀger varifrÄn utvÀgarna Àr tvÄ: döden och deportering. Samuel vÀljer det förra, men inte innan han hunnit skriva ett brev till Emilie, i vilket han menar att hon inte ska ha dÄligt samvete för sitt privilegium, men ta vara pÄ det för att följa sina drömmar, eftersom all inte har den möjligheten.
Jag gillar budskapet i brevet, och de sista 30 sidorna av boken överlag. I slutet av boken funderar Emilie över vem alla de papperslösa i Norge Ă€r, och vad de flytt ifrĂ„n. âEr verden virkelig sĂ„ enkel og ubarmhjertig at alt som betyr noe er hvor du blir fĂždt?â undrar Emilie och jag kĂ€nner att jag hade velat se mer av de hĂ€r frĂ„gorna genom hela romanen. IstĂ€llet gnuggar Stranger lĂ€sarens vĂ€sterlĂ€ndska privilegium i ansiktet pĂ„ den, sĂ„ ofta och klumpigt att det snarare kĂ€nns trĂ„kigt Ă€n obekvĂ€mt.Â
DÄ det framkommer att Emilie lidit av en Àtstörning dÄ hon var yngre tÀnker jag bara att det hÀr Àr sÄÄÄ typiskt, och att Stranger sÀkert kommer att anvÀnda hennes Àtstörning som ett i-landsproblem (vilket han ocksÄ gör), i kontrast mot de riktiga problemen hÀr i vÀrlden, de Samuel upplevt. BerÀttelsen kÀnns inte heller Àkta - ta bara den semestrande 15-Äringen frÄn Norge som gömmer ett gÀng afrikanska flyktingar i ett öde hus (tÀnk sÄ lÀgligt att hon kÀnde till det huset!) pÄ Gran Canaria, eller Samuels resa i containern frÄn Senegal till NederlÀnderna: visserligen Àr det mörkt, men han och vÀnnen Amadou har en madrass att ligga pÄ, mat och vatten för hela resan, och nÄn slags potta med lock att utrÀtta sina behov i. Pottan spills förvisso ut, men det Àr ocksÄ först dÄ containern lassas i hamn och pojkarna redan Àr i trygghet.
Jag kĂ€nner kanske att det helt enkelt Ă€r lite för mĂ„nga trĂ„dar i den hĂ€r romanen för att den ska hĂ„lla. Det Ă€r den oskyldiga lilla romansen mellan Emilie och Samuel pĂ„ Gran Canaria, Emilies samhĂ€llsaktivism i Norge, faktum att Emilies och Samuels âtip-tip-tip-tip-tip-tip-tip-tip-tip-oldefĆderâ trĂ€ffats nĂ„gon gĂ„ng pĂ„ 1800-talet nĂ„gonstans i Afrika (vilket romanens protagonister alltsĂ„ inte kĂ€nner till och aldrig fĂ„r veta, sĂ„ jag undrar ju vad syftet med anekdoten Ă€r..), Emilies Ă€tstörning, med mera.
Boken kÀnns alltsÄ inte Àkta, med undantag dÄ kanske frÄn de sista 30 sidorna, vilket Àr hemskt synd, för det Àr ju ett aktuellt Àmne, och visst finns det ungdomar som behöver göras medvetna om det privilegium det innebÀr att vara född i Norden. Bara inte sÄhÀr.
Estetiskt Àr Leonardo oikealta vasemmalle ÀndÄ mycket tilltalande, Ätminstone om man bortser frÄn Vuoris heluppslagsillustrationer som förekommer med jÀmna mellanrum (intressant dessutom att man valt att inte nÀmna da Vinci sjÀlv som illustratör, dÄ merparten av bildmaterialet ju faktiskt Àr producerat av honom...). För den da Vinci-intresserade Àr den hÀr boken himmelriket, men jag undrar hur stort intresse boken vÀcker hos de barn som sedan tidigare Àr mÄttligt intresserade av universalgeniernas fader?
Vi har ocksÄ kreativt skrivande under Mia Francks ledning hÀr pÄ resan. Första uppgiften vi fick var att leta efter sprickor i staden och i tillvaron som vid första anblick framstÄr som perfekt. Efter att vi diskuterat sprickor sÄ som flagnad mÄlarfÀrg, graffiti och stirrande djur sÄ skrev var och en dystopisk text pÄ 15 minuter. I texten skulle nÄgra eller mÄnga av de element vi diskuterat förekomma.
Det hÀr skrev jag:
Dagen börjar pÄ trappan till ett hus med flagnad fÀrg. Dagen börjar utanför den blÄ dörren. DÀr stÄr jag.
Jag stÄr och stryker handen över den spruckna dörrkarmen. Det Àr klor som skapat sprickorna. Jag vaknade till ljudet av klor i sprickor. Jag borrar blicken i sprickorna.
Jag lÄser ytterdörren och vÀnder huset ryggen. Jag gÄr ut i en stad som överraskar mig med sin renhet. PostlÄdorna Àr skinande rena och postkontoren Àr stÀngda. Trots graffitin av ugly boys. Bilder av ansiktslösa personer pÄ husens avigsida.
I den hÀr rena staden saknas den gröna fÀrgen. SÄ ironiskt, tÀnker jag, att jag har gröna vantar och grön mössa. I den stad dÀr ocksÄ trÀden dött. Jag gör ett rektangulÀrt titthÄl med mina tummar och pekfingrar. Jag lÄter titthÄlet glida över den öppna arenan och stannar dÄ jag ser rörelse. LÄngt borta ser jag nÄgot stort och vitt som rör sig. Som rör sig rytmiskt. Jag sÀnker hÀnderna och nÀrmar mig det stora vita.
Det Àr en isbjörn pÄ bakbenen. En isbjörn som med stela rörelser gungar en stor fisk i tassarna. Fram och tillbaka gungas fisken. I mitt bakhuvud spelas ett bekant jazzsolo. Isbjörnen ser rakt igenom mig.
Anya is live and ready to show you everything. Watch her strip, dance, and perform exclusive shows just for you. Interact in real-time and make your fantasies come true.
â Live Streamingâ Interactive Chatâ Private Showsâ HD Qualityâ Free Actions
Free to watch âą No registration required âą HD streaming
Children and young people are respected in Nordic countries as active citizens in a democratic society. They are encouraged to think independently, to be creative and to defend their inherent rights.
Broschyr om Nordiska rÄdets barn och ungdomslitteraturpris.
Vi besökte ocksÄ Nordens hus dÀr det finns ett bibliotek med böcker pÄ alla nordiska sprÄk förutom islÀndska: finska, svenska, danska, norska, fÀröiska, grönlÀndska och samiska. Vi valde att titta pÄ moderna bilderböcker frÄn de sprÄkomrÄden som Àr mest obekanta för oss nÀmligen en grönlÀndsk, en fÀröisk och en samisk bok. Vi förvÀntade oss att böckerna skulle vara naturnÀra och nedtonade alltsÄ inte sÄ vÀrst experimentella.
Iversen & Horndals MĂĄnugĂĄnda ja Heike (2011) representerar Sameland. VĂ„rt första intryck var: âUgh, another book about life in Samelandâ men vi överraskades Ă€ndĂ„ positivt av ett IT-inspirerat hĂ€ndelseförlopp dĂ€r den ensamma pojken hjĂ€lper en rymdvarelse att Ă„tervĂ€nda hem. Fina illustrationer!
Lisbet Valgreens Andalaaraq - Lille Andala (2011) Ă€r skriven pĂ„ danska och grönlĂ€ndska. Den framstĂ„r som en illustrerad kapitelbok med mycket text pĂ„ varje uppslag. Fina illustrationer men en traditionell âlivet pĂ„ ett modernt Grönlandâ-story. Kontraster mellan att jaga ripor i skogen och att Ă€ta korv frĂ„n grillkiosk. Magik och mystik blandas med moderna traditioner som skolgĂ„ng och tomtedans kring jultid.
FÀröarnas Flata kaninin (2011) av Oskarssons skiljer sig estetiskt frÄn de tvÄ andra tvÄ i och med en avskalad estetik. Boken handlar om att lösa problemet med en kanin som blir platt. Vi funderar pÄ vÄldskomiken (Tom&Jerry).
VÄra förvÀntningar pÄ böckerna uppfylldes bara delvis eftersom de tre böckerna ÀndÄ innehöll mer Àn skildringar av en naturnÀra livsstil.
Kannibalism och incest Ă€r universella tabun och en grundpelare för att upprĂ€tthĂ„lla mĂ€nsklig civilisation. DagnĂœ KristjĂĄnsdĂłttir lyfter fram boken LeyndarmĂĄliĂ° hans pabba (2007) av islĂ€ndska författaren ĂĂłrarinn Leifsson. Boken handlar om en pappa som Ă€r kannibal. Barnen Ă€lskar trots allt pappan tills han attackerar deras bĂ€sta vĂ€n. DĂ„ blir barnen rĂ€dda för sin egen sĂ€kerhet. Den kannibaliska lusten kan lĂ€sas som annan undertryckt lust. DĂ„ pappan i slutet av boken tas in pĂ„ kliniken Cannibal Anonymous pĂ„minner kannibalismen om drogberoende.
Ăverlag Ă€r det intressant att undersöka mat i litteraturen eftersom tillgĂ„ngen till mat kan avslöja maktförhĂ„llanden och spĂ€nningar. âYou are what you eatâ, sĂ€ger DagnĂœ. Vi undrar hur hon ska knyta detta till kannibalism (om du Ă€ter mĂ€nniska blir du mĂ€nniska?). DagnĂœ menar: om du Ă€ter mĂ€nniska kommer du för nĂ€ra dig sjĂ€lv. Vi funderar vad hon egentligen menar, syftar hon pĂ„ egoism? Egentligen Ă€r det ju bra att âvara du med sig sjĂ€lvâ. I vilket fall som helst Ă€r kannibalism och mat spĂ€nnande teman och vi blir bĂ„da sugna pĂ„ att lĂ€sa LeyndarmĂĄliĂ° hans pabba.
Professor DagnĂœ KristjĂĄnsdĂłttir trĂ€ffade oss pĂ„ HĂĄskĂłli Ăslands och pratade om författaren ĂĂłrarinn Leifsson (TĂłti). FrĂ€mst diskuterades hans tre barn/ungdomsböcker: Fatherâs Big Secret (2007), Grandmotherâs Library (2009) och The Man Who Hated Children (2014).Â
Ett intressant tema som diskuterades var tabun. Vi har tidigare fĂ„tt bilden av att tabun inom barnlitteraturen inte lĂ€ngre existerar men DagnĂœ poĂ€ngterade att sĂ„ inte Ă€r fallet. Det finns en grĂ€ns för hur mycket till exempel sexualitet/erotik och tortyr fĂ„r skildras.Â
VĂ„ld i barnlitteratur har Ă€ndĂ„ ökat pĂ„ senare Ă„r och DagnĂœ förklarar detta med att vĂ„r vĂ€rld inte lĂ€ngre Ă€r trygg. Vuxna kan inte skydda barnen frĂ„n vetskapen om vĂ€rldens ondska.Â
Ett annat intressant tema som diskuterades var hur populĂ€r genre horror har blivit inom barn- och ungdomslitteratur. DagnĂœ menar att horror för ungdomar skiljer sig frĂ„n horror för barn dĂ„ man vanligvis presenterar horror för barn genom humor. Mer om DagnĂœs förelĂ€sning senare.
Anya is live and ready to show you everything. Watch her strip, dance, and perform exclusive shows just for you. Interact in real-time and make your fantasies come true.
â Live Streamingâ Interactive Chatâ Private Showsâ HD Qualityâ Free Actions
Free to watch âą No registration required âą HD streaming
Barn- och ungdomslitteraturens motsvarighet till Nobelpriset heter ALMA och har delats ut varje Är sedan 2002 för att hedra minnet av Astrid Lindgren. Prisets syfte Àr att öka intresset för barn- och ungdomslitteratur i vÀrlden, eftersom barnlitteratur kan öka förstÄelsen mellan kulturer och mÀnniskor. TillgÄng till litteratur för barn och unga Àr ocksÄ en förutsÀttning för demokrati och öppenhet, och som grund för utdelningen av priset stÄr barns rÀttigheter pÄ en global nivÄ.
HÀr om veckan tillkÀnnagavs Ärets pristagare, nÀmligen den sydafrikanska organisationen PRAESA. PRAESA bedriver lÀsfrÀmjande arbete för barn och ungdomar i Sydafrika sedan 1992. Organisationen arbetar för att lyfta fram litteraturens betydelse för individens och samhÀllets utveckling. Dessutom har PRAESA som mÄl att kunna erbjuda högkvalitativ litteratur pÄ de olika sydafrikanska sprÄken.
Som jag ser det gĂ„r alltsĂ„ PRAESAs verksamhet hand i hand ALMA-prisets syfte och Ă€ven om det kan anses trĂ„kigt att dela ut det Ă„t en organisation i stĂ€llet för en författare/illustratör tycker jag priset i Ă„r har hamnat helt rĂ€tt.Â
Detta Ă€r andra gĂ„ngen priset delas ut Ă„t en organisation. Ă r 2009 gick priset till Tamerinstitutet, som jobbar för pakistanska barn och ungas lĂ€slust och kreativitet.Â
