Anders Frick - i korthet

Här är några bilder från Hack for Sweden 2017:

With over 100.000 visitors every year, Mobile World Congress is the most important annual conference to attend for people in the telecom industry. This year at MWC, a big focus was on Internet of Things and it was unavoidable for visitors to learn more about low-powered wide area network technologies such as LoRa, NB-IoT and SigFox.

Last year, Internet of Things, Virtual Reality and 5G got a lot of attention. This year, VR and 5G were commodities. But some use cases were still very impressive. Samsung was not only showing Gear VR and a new motion controller, but provided shaking tables, and a 360-degree theme park roller coaster cradle. Nothing to try for people with motion sickness – but theme park owners might prepare for being obsolete.

Speaking about standards, fights are still (i.e. always) performed on the standardization battleground. Standardization bodies such as ETSI, but also ARIB, ATIS, CCSA, TSDSI, TTA, and TTC have hard times to select the best solutions; organizing themselves into entities such as 3GPP (which recently gave 5G a new logo!) is one efficient way to improve the work, and the mobile industry is silently thankful for all standardization work.

Connected means smart and now anything from beehives to street lights are smart. Your fridge knows the optimal temperature and adjust itself accordingly. Bottles are smarter than ever, at MWC exemplified by a water bottle used for training as well as a baby bottle used for breast milk. Speaking about babies, R/GA’s Owlet Baby Care Smart Sock was selected as winner of the 2017 Global Mobile Awards, in the category Best Mobile Innovation for Health, where the author this this text was part of the jury.

As Berg Insight wrote in a recent report about mHealth and Home Monitoring, there is a strong trend towards incorporating more connectivity in medical devices and pharmaceuticals. At MWC17, this could be seen at exhibition booths belonging to tech giants such as Qualcomm, Nokia, AT&T and many others. There were also a category of startup-like companies providing a wide range of products, both in the MWC halls and the 4YNF part. Ivyhealth is one example, a direct competitor to the more well-known Withings, showing a wide range of products that soon will be on the market.

For fleet management developers, it is worth to notice the launch of Scania One, a framework for connected services for fleet owners and drivers. The launch during MWC was done together with Ericsson, who published a new report estimating the business opportunity of leveraging 5G to digitalize industries to be over 1.2 trillion US dollars by 2026. The biggest revenue is estimated to come from industry verticals such as energy utilities, manufacturing and public safety. Furthermore, representatives from Ericsson says in their summary video that 5G is not anymore something that people are just talking about. It is real. Now. It might also be the reason why so many network equipment providers, operators and other stake holders were presenting use cases (including drum playing robots!) at MWC.

While new cell phones and connected gadgets are interesting, CES in Las Vegas rather than MWC17 is the real annual hotspot for such things. With that in mind, a couple of phones were indeed launched during MWC, and Sony got a lot of attention thanks to the launch of several non-phone products using the Xperia brand. Nokia got the highest retro score for – Snake.

Den senaste veckan har den vetenskapliga konferensen Graphene Week 2015 genomförts i Manchester - födelsestaden för supermaterialet grafen, vars upptäckare fått Nobelpriset.

Förra året hölls Graphene Week på Chalmers i Göteborg. Då höll jag i sociala medier samt skrev dagliga sammanfattningar från evenemanget. I år hade dessa uppgifter fördelats på ett helt team, och jag kunde istället fokusera på att fotografera och göra korta, snabba videointervjuer - något som förra året var mycket uppskattat. Då gjorde jag ca 60 sådana, och i år blev det lite drygt 50. Du hittar dem här.

Två sociala mediekollegor i form av Christophe och Karin på Graphene Flagship

Bilderna, omkring 100 st, lades främst ut på Instagram. Svårigheten med att ta bilder på en konferens är dock att få till dem bra: Miljön i form av konferenslokaler och kaffebord är sällan speciellt inspirerande. Utöver det så är grafenforskning komplicerat, vilket gör att det är svårt att fånga kärnan i det hela.

Det främsta arbetsverktyget är min telefon. Både filmning, fotande och redigering skötte jag i mycket stor utsträckning med hjälp av mobiltelefonen. I vissa fall tog jag först bilder med systemkameran och gjorde sedan lätt redigering i mobilen - ofta i samband med att bilden lades ut på Instagram.

Då det känns lite "slösaktigt" att inte göra något mer med bilderna än att lägga ut dem på Graphene Flagships webbplats och sociala medier så passar jag på att även lägga ut dem här. Enjoy! :)

Vem har gjort vad för framväxten av Internet i Sverige? Vilka händelser var viktigast? Vilka svårigheter stod man inför och vilka gick man emot?

Det är frågor som ingår i ett projekt som jag just nu håller på med, på uppdrag av Digitaliseringskommissionen. 

Min plan är att ta hjälp av dig - ja just dig - i arbetet. För vad är mer lämpligt än crowdsourcing i arbetet med att försöka reda ut vem som gjort vad och hur viktiga respektive insatser varit?

Kommentera gärna här, i Teknikbubblan, på Facebook, på Twitter - eller skicka e-post till [email protected]

Några snabba frågor och svar:

Varför gör du detta?

Digitaliseringskommissionen håller på att ta fram två antologier som ska skildra Sveriges väg till framgångsrik it-nation och utmaningarna i den digitala framtiden. I antologin om historien så ingår ett kapitel om vilka viktiga händelser och individer som varit viktiga - och det är just detta som jag ska skriva.

Ja, men varför gör just DU detta?

Jag brinner för möjligheterna med Internet och har så gjort sedan jag själv började använda nätet 1993 - då mycket tack vare Förbundet Unga Forskare och HTU, nuvarande Högskolan Väst. Att få vara med och bidra med material som visar hur "svenska Internet" växte fram ska bli mycket roligt.

Vem är du som gör detta?

Jag är tekniktidningsredaktör och frilansjournalist. Bland annat. Kika gärna på min profil på Twitter, LinkedIn, Instagram, Youtube eller Facebook.

Hur redovisas resultatet?

Det görs som sagt i två antologier som ska produceras nästa år. Jag förutsätter att de blir allmänt tillgängliga på webben, och då kommer alla att kunna läsa vad som står. Möjligen finns även möjlighet att redovisa materialet på annat sätt, men det återstår att se.

Hur skiljer sig detta från boken De byggde Internet i Sverige eller .SE:s arbete med ett Internetmuseum?

Det jag ska göra är en text där ett urval (omkring 20 eller så) av de viktigaste händelserna beskrivs i textform, med fokus på individer.

Boken som givits ut av ISOC-SE är en jättebra grund som jag kommer att utgå en hel del från. Mitt slutresultat kommer dock t.ex. att ha mindre teknisk inriktning än boken.

.SE (Stiftelsen för internetinfrastruktur) med Julia Skott i spetsen har under hela året arbetat med att föreviga Internets historia i Sverige. Det är ett gediget arbete som presenteras i film och grafisk form senare i år och följs upp i en fortsättning nästa år. Jag räknar dock med att kunna ha ett värdefullt samarbete med .SE i arbetet med min text.

Hur går det i övrigt med Digitaliseringskommissionens arbete?

Jag är inte så insatt i det, men i somras skrevs en halvtidsrapport – läs den här.

Vilka upphandlingsregler måste man följa? Hur når man egentligen ut till sin målgrupp? Och hur mycket tid måste man egentligen lägga på planeringsarbetet för att det ska bli bra? Det är några av de många frågor som under våren har kommit upp, då jag under ett par månader har följt tre projekt som fått stöd från Vinnova för att planera innovationstävlingar.

Denna text skrev jag som ett gästblogginlägg till Vinnovas blogg om Öppen innovation / Open data, men jag passar även på att lägga texten också här.

Innovationstävlingar går ut på att använda tävlingsformen för att identifiera behov och ta de bästa lösningsförslagen vidare till implementering och/eller kommersialisering. Läs mer här och här. Vill du själv söka ekonomiskt stöd – missa inte den aktuella utlysningen Innovationstävlingar 2014.

Det främsta syftet med projektföljandet var att underlätta för Vinnova och projektdeltagarna själva att dra lärdomar av varandra. Och för att ta det viktigaste först – här är några lärdomar från det arbetet:

Innovationstävlingar är ett billigt sätt att åstadkomma potentiellt sett stora resultat när man vill eller behöver ta hjälp utifrån. Historiskt finns många bra exempel på detta.

Tävlingsformen kan attrahera helt nya typer av företag och andra konstellationer än vad en ordinarie upphandling eller offertförfarande gör.

Att marknadsföra tävlingarna på rätt sätt är en rejäl utmaning – men det finns exempel på projekt som har träffat ”mitt i prick” och fått väldigt stort genomslag.

Bättre att satsa på spets snarare än bredd när det gäller att hitta potentiella tävlingsdeltagare

Krångla inte till det, varken i tävlingsupplägg eller genomförande. Enkla anmälningsformulär, raka riktlinjer för juryarbetet är två av många exempel på det.

Ta gärna hjälp utifrån för att få perspektiv på saker som annars lätt kan missas, t.ex. att individuellt kontakta potentiella tävlingsdeltagare.

Låt deltagarna pitcha sina idéer med hjälp av korta filmer. Se t.ex. Kickstarter som en förebild.

Skapa ett nätverk för alla bidragslämnare som går till final eller motsvarande. Tävlingsalumner är en viktig grupp att vårda kontakterna med, inte minst för framtida bruk.

Ta tillvara på de bidrag som också inte vinner – där kan finnas guldkorn som går att förverkliga i någon annan form.

Det tar tid. Nästan alla som jag har pratat med har insett att tiden som det tar att planera och genomföra tävlingar ofta underskattas.

Projekten som jag under våren har följt har i sig haft ganska olika inriktning:

Ett handlar om ett företag som vill minska den totala miljöpåverkan vid nybyggnationer

Ett är en medlemsorganisation som vill uppmuntra till minskad energianvändning i fastigheter

Ett går ut på förbättra vattenkvaliteten i ett asiatiskt land, och är ett samarbete mellan en akademisk institution och ett kommersiellt globalt företag

Alla lärdomar och insikter har lagts upp på en intern lösenordsskyddad webbplats som bara Vinnova och projektmedlemmarna själva har tillgång till. Detta upplägg har gjort att projektledare för alla projekt har kunnat känna sig trygga med att dela med sig av såväl framgångar som motgångar. Utgångspunkten har varit att ingen ska behöva nämnas publikt om man inte själv tar initiativ till det – därav min lilla avidentifiering av projekten här ovanför.

Tävlingar – bara för entreprenörer?

En hypotes är att innovationstävlingar tilltalar en viss typ av företag och utlysningar en annan typ. En representant på Vinnova har t.ex. berättat att hen uppfattat att unga entreprenörsföretag är sådana som särskilt gillar tävlingar. Bland de personer som just jag har träffat hittar jag dock faktiskt inget belägg för detta. Små entreprenörsbolag har visserligen generellt sett lättare att anpassa sig efter nya spelregler, men intresset och entusiasmen för innovationstävlingar har inte varit mindre bland storbolagsrepresentanterna. Mycket kan visserligen tänkas vara personberoende, men jag har inte grävt djupare i det.

Jag har också stött på personer som är mindre entusiastiska över tävlingar som upphandlingsform. En person var en tidigare arkitekt, och menade att arkitektbranschen är ”söndertävlad” vilket har lett till att det är väldigt svårt för små arkitektkontor att vinna större kontrakt. Personen i fråga var dock fortfarande positiv till att använda tävlingar för att få in idéer.

Fördelar med innovationstävlingar

En av de stora fördelarna (för arrangören) med innovationstävlingar är att kostnader främst uppstår i samband med att tävlingen är framgångsrik. Om tävlingen ”misslyckas”, t.ex. genom att inga tillräckligt slagkraftiga förslag kommer in, då är kostnaderna samtidigt begränsade.

En lista över svenska innovationstävlingar finns längst ner i detta inlägg. Internationellt sett finns ett hyfsat stort utbud av innovationstävlingar. En av de mest populära var Darpas pusselpris som lockade hela 9000 deltagande lag. Mest högtflygande är nog koncepten från X Prize Foundation som bl.a. ligger bakom en oljesaneringstävling, en rymdfärdstävling, och en hälsodiagnosticeringstävling,

Tre andra projekt som kan vara värt att titta närmare på är Netflix Prize (som förbättrar algoritmer), samt Nestas ”The Big Green Challenge” och det nu aktuella Longitude prize 2014. Även webbplatser som Kickstarter, Indiegogo och liknande bör i sammanhanget nämnas.

Inspirationsdag för ökat utbyte

Under våren arrangerades även en inspirationsdag i Vinnovas regi. Tanken med dagen var att låta tidigare och nuvarande innovationstävlingsarrangörer utbyta erfarenheter och få inspiration från varandra och från några inbjudna talare.

Några insikter från denna dag var att många projekt kämpar en hel del med sin marknadsföring, och att nå ut till rätt personer. Alla projekt på plats är nationella, men flera av dem har internationell potential som dock (inte ännu) utnyttjas. Några tävlingar är breda – andra smala, men en majoritet använder i alla fall en flerstegsmodell i urvalsprocessen.

På den personliga topplistan

Vad har då varit de allra mest intressanta lärdomarna under projektföljandet? Personligen brinner jag för innovation, och har själv tidigare varit tävlingsprojektledare (nämligen för Teknik-SM 2003 och Teknik-SM 2004) så sannolikt tillhör jag den skara som ser entusiastiskt på tävlingar som tillvägagångssätt för att uppnå önskade syften.

Jag håller med Erik Borälv om att potentiella tävlingsarrangörer bör börja i liten skala och våga testa olika saker, för att på så vis få en grundläggande insikt i och erfarenhet av arrangörskap.

Jag tycker även att arbetet med marknadsföringen är intressant. Visst är det bäst att satsa på spets och nå ”rätt” personer, men genom att samtidigt göra en bred satsning så ökar sannolikheten för att också få den önskade spetsen.

Vad som sker efter tävlingen ska heller inte glömmas bort: Mycket resurser läggs ofta på att planera och genomföra tävlingar, men minst lika viktigt är att följa upp efteråt – där kan många lågt hängande frukter plockas i form av innovationseffekter, marknadsföringspåverkan och – inte minst – förberedelser för kommande tävlingar.

Läsvärd litteratur

En artikel från början av året handlar om innovationstävlingar – mot en svensk modell, och är skriven av Olle Dierks på Munktell Science Park och Jenny Järvelä från Innovatum:Innovationstävlingar – Mot en svensk modell (PDF).

Videofilmade lärdomsintervjuer

Under projektets gång har jag gjort ett 20-tal enkla videointervjuer, och några av dem vill jag passa på att lista här:

Charles Wessner från National Academy of Sciences

Fredrik Sand från Stockholms Handelskammare

Olle Dierks från Munktell Science Park

Erik Borälv från Vinnova

Inspirationsdagsdebrief

Ett urval av svenska innovationstävlingar

Till sist vill jag lämna en lista över några av de innovationstävlingar som redan arrangeras i Sverige. Se det som ett urval – inte en komplett förteckning:

Smart Living Challenge http://2014.smartlivingchallenge.com/ Smart Living Challenge is an open, international innovation competition designed to generate business opportunities and ideas that foster a sustainable lifestyle in urban environment.

Green Innovation Contest http://greeninnovationcontest.se/ Teknikupplevelsecentrat Innovatum projektleder, med stöd av Energimyndigheten, Tilllväxtverket samt Västra Götalandsregionen.

Bygginnovationens innovationstävling http://www.bygginnovationen.se/sa/node.asp?node=1389 Tävling med för att skapa miljöteknikinnovation inom samhällsbyggnadsområdet

Post- och telestyrelsen: Nåbar för alla? http://www.pts.se/sv/Bransch/Internet/Anvandbarhet-och-tillganglighet-/Innovation-i-host/Utlysningar/Nabar-for-alla/ Tävling kring IT-lösningar som kan ge personer med funktionsnedsättning ökad tillgång till information på nätet

Open Stockholm Award 2014 http://www.openstockholmaward.se/ Skapa nya idéer och lösningar rörande utveckling av service och mobila applikationer, baserad på stadens öppna data.

Samsa – återvinningscentralsinnovationstävling http://www.samsa-innovation.se/ Idéer söks som kan utvecklas och komplettera eller ersätta dagens återvinningscentraler. (Missa särskilt inte den informativa filmen!)

LiO: Köra bil säkert efter hjärnskada http://www.lio.se/innovationstavling/ Landstinget i Östergötland letar efter en bra metod för att utvärdera människors förmåga att köra bil säkert efter att de drabbats av någon typ av hjärnskada.

Inission innovation award http://www.inission.com/ Egentligen ingen innovationstävling, men ändå intressant: ”Genom tävlingen vill vi hjälpa nya entreprenörer och idéer att växa och frodas genom att bjuda på industrialisering och tillverkning under ett år. Har du en briljant idé men inte kapitalet eller resurserna att komma igång? Vi hjälper dig från kravspecifikation till prototyp, färdig produkt och serieleverans.”

LYS – klimateffektiv teknik http://www.mdh.se/aktuellt/lys Innovationstävling inom klimateffektiv teknik. Arrangeras av Mälardalens högskola, Västerås stad, Eskilstuna kommun och Sustainable Business Mälardalen. Stöds ekonomiskt av Vinnova.

Swedavia Airport Innovation Challenge 2014 http://swedaviaairportchallenge.com/ Syfte: hitta en lösning som kan minska markbuller i bostadsområdet Bromma Kyrka

Warm water innovation challenge http://www.paperprovince.com/tavling/ Syftet är att få fram idéer kring vad man kan göra med det varma spillvattnet från skogsindustrins produktionsanläggningar. Stöds ekonomiskt av Vinnova.

Postkodlotteriet: Green Challenge http://www.greenchallenge.info/ Inte någon innovationstävling i ordets rätta bemärkelse, men ändå intressant.

Sörmex http://sörmex.se/ Idétävling med syfte att främja innovationer i Sörmland. Kordineras av Munktell Science Park.

Förra året genomfördes bloggutmaningen #blogg100, då drygt 600 personer bloggade under 100 dagar. I halvtid gjorde jag följande summering, bland annat med länkar till de mest lästa inläggen. 

Alla, däribland jag själv, fullföljde inte hela racet - men trots det blev det totalt en ansenlig mängd blogginlägg.

Nu är det dags igen, och här är listan över alla som är med i årets upplaga. Jag kommer själv att stå över, men däremot lovar jag att vara lika aktiv på Twitter som vanligt. Följ mig där för - förhoppningsvis - intressanta inlägg och spännande länkar:

Simone Niggli from Switzerland won the women’s sprint final, only eight seconds ahead of Annika Billstam from Sweden. Niggli as well as Billstam are technical skilled experienced runners, and that payed off on a map which contained several obstacles and route choices. Finland’s Venla Niemi took the bronze, 38 seconds after Niggli.

Note: This is an extended version of the analysis printed in the Official World Orienteering Championships publication no 6.

För fler detaljer om detta inlägg - klicka här.

下拉另可見中文翻譯。For Chinese please scroll down.

It was a busy day at WOC, with sprint qualifications in the morning and final in the evening. But Simone Niggli impressed everyone already from the beginning - she was the only one who ran faster than the expected winner time of 13 minutes on the qualification race. Together with Galina Vinogradova (Russia) and Maja Alm (Denmark), they were the winners of the three qualification classes, from which the 3x15 best runners qualified for the final.

– I think it was a tricky course, and difficult with the artificial fences, since it is not so common to use them, said Mattias Niggli, Simone Niggli’s husband and coach for the Swiss team.

The 35-year old Simone Niggli was a favourite who fulfilled the expectations also in the evening. She started with full power and was already having a 20 second lead margin in the middle of the course, at the radio control placed at the fire station of Sotkamo.

– I pushed in the beginning and was really fast. Then I took some time to think about the route choices. Because of the fences, it was important to plan the whole leg and to find the passages all the way to the control. But I did not manage to do it all the time. Sometimes I even had to stop on the control to make the plan, says Simone Niggli.

The longest leg was between control 16 and 17, a 450 meter long leg (see illustration). The fastest choice on this leg was to run around on the right - avoiding the 20 meters of climb. Niggli took the wrong choice on this leg - running over the hill and losing 17 seconds to Billstam who took the ideal route choice around to the right. With this route choice Billstam got closer to Niggli - but in the end it was not enough for the Swedish Long distance World Champion from 2011 in France.

Venla Niemi and Maja Alm were fighting for bronze at control 16, but Niemi won the bronze medal by choosing a similar route to Billstam - while Alm took the same route as Niggli. Merja Rantanen from Finland took a route choice between Niggli’s and Billstam’s - getting both the hill and a longer route - losing the podium place due to this route choice.

– I may have made some wrong route choices but at least I did not need to stop for very many times. I tried to to be calm right from the start, and it was good that I was not among the favourites before the race so I got to concentrate in peace, says Venla Niemi.

About five runners, among them Lizzie Ingham from New Zealand and star rocket Alva Olsson from Sweden, did a mistake on the way to the last control. They all continued west, without noticing the unpassable fence.

While the sprint qualification was arranged west of Vuokatti, the final was east - at the Sotkamo arena, close to the sandy beach of Hiukka. A massive audience crowd filled the sunny arena already one hour before the women start.

08.07.2013, Vuokatti, Finland (FIN): Yuta Tanikawa (JPN) - World Orienteering championships 2013, Sprint qualification. http://www.woc2013.fi. © Laiho/WOC2013

Powered Boström ran to the top in men’s sprint final

Mårten Boström from Finland won the sprint final with 17 seconds before Scott Fraser from United Kingdom, who was another second before Jonas Leandersson from Sweden. The top favourite Matthias Kyburz from Switzerland was in a clear lead after two thirds of the race - racing toward victory, but there his golden dream disappeared and Mårten Boström took over the lead.

Mårten Boström (picture above - © and taken by WOC2013) is a quick asfalt runner, who has focused much on marathon. The last year he has refocused on orienteering - and the combination of dedicated orienteering training and Marathon training over several years really paid off.

– After the race I was happy about my route choices. I don't know if I could have done anything better. Sometimes I had my handbreak on because it was so tricky. Jari Ikäheimonen (coach) has meant a lot in my puzzle for a long time; mainly physical coaching but also trust in me and our choices, says Mårten Boström, who achieved international medals in sprint orienteering in 2004-2005, and now participates in his fifth WOC.

Sprint is a often considered the most open discipline, as the margins are so small. A very small mistake can easily lose you not only the gold medal - but all medals. This happened to Kyburz, who was the absolute favourite before the sprint final, since he won all three sprint competitions in World Cup this year.

Kyburz’s golden dream disappeared on the way to control 17 .First Kyburz choose the longer and slower southern route choice - and then made a big mistake - in total loosing more than 20 seconds and the gold medal chances on his way to this control.

The men had their longest leg between control 19 and 20, the same leg as the women. About half of the runners ran over the hill, the other half ran around. Leandersson and Boström made a similar route choice, but Boström simply used his running power to win the leg. It can be noted that they both chose the same route as Billstam did in the women’s race.

Text & illustrations: Anders Frick and Jan Kocbach

  Niggli，第21面世錦賽金牌入袋

今天對世錦賽來說是個忙碌的一天，早上是短距離資格賽，決賽則於傍晚舉行。Niggli從一開始就令大家刮目相看，她是資格賽裡唯一一個跑出比預計勝出時間（十三分鐘）還要快的選手。另外兩組排名第一的是俄羅斯的Galina Vinogradova及丹麥的Maja Alm。每組中的前十五名，共計四十五名選手將參加稍晚進行的決賽。

「我認為這是場難度頗高的比賽，特別是那些臨時搭設的柵欄，畢竟它們並不是那麼常被使用。」Simone Niggli的丈夫與身兼瑞士隊教練的Mattias Niggli表示。

 卅五歲的Simone Niggli在決賽中也不負眾望地跑進預計勝出時間之內。她一開始就全力以赴，在通過比賽中段，Sotkamo消防局旁設有無線電的控制點時，就已經跑出領先廿秒的成績出來。

「我一開始就跑得很快，但因為那些柵欄的關係，我必須花點時間思考路線選擇。通常來說，在跑向控制點前就應已計畫好所有的路線，但我這次並無法完全做到，我甚至得在控制點停下來看地圖。」Simone Niggli說。

最長的賽段是在控制點第十六點與第十七點之間，長度有四百五十公尺（見圖）。最快的跑法是往右繞過小丘，這樣可以避免掉廿公尺的爬升。Niggli在本賽段中選擇跑過小丘，這使她損失了十七秒，也讓她和選擇繞路而跑、2011年於法國世錦賽中奪得長距離賽冠軍的Billstam差距大幅減少，但最後Niggli仍以充沛的體力保持住其后冠。

Venla Niemi與Maja Alm在控制點第十六點爭奪獲得銅牌的機會。Niemi因選擇了和Billstam相似的路線而勝出，Alm則是選擇了類似Niggli的路徑而落敗。而來自芬蘭的Merja Rantanen選了介於Niggli及Billstam的路線：跑山丘也繞路，反而使她無緣爭奪獎牌。

「我犯了不少失誤，但至少我沒有停下來太多次。我一開始就試著保持平靜的心情來跑，也好在我沒有被列在奪牌熱門人選裡，我因此更能平和地專注在比賽上。」Venla Niemi說。

有五位選手，包括來自紐西蘭的Lizzie Ingham及瑞典的超級新星Alva Olsson皆在最後一點前犯下嚴重失誤，他們都沒有留意到不可通行的柵欄而一直往西邊跑去。

本次短距離賽場地位於靠近Hiukka沙灘的Sotkamo地區，資格賽在Vuokatti的西邊；決賽在其東邊。女子組開跑前一小時，成群的觀眾早已聚集完成。

  男子短距離決賽──Boström奔向冠軍

原本跑馬拉松的Mårten Boström對於跑在柏油路上就很在行，去年起他重新轉往定向發展，多年來定向與馬拉松的訓練總算在今天值回票價。

「我對我這次的路線選擇相當滿意，我甚至不知道有沒有更好的選擇。因為場地蠻難的，有時候我還得跑慢點。很感激Jari Ikäheimonen（教練）長期以來的指導，主要是體能訓練，但他也很信任我以及我們所做的決定。」他說。Mårten Boström曾於2004到2005年之間的國際定向賽中奪得短距離賽獎牌，這次是他第五次參加世界錦標賽。

在短距離賽中，由於差距總是很小，因此跑時要非常的小心仔細，否則小小的失誤不僅讓你失掉金牌，甚至連面牌都摸不著！最好的例子就是Kyburz，他本有希望在決賽中勝出的，畢竟他贏得今年世界盃中三項短距離賽。

Kyburz的金牌夢碎在控制點第十七點。起先，他往南跑向較長且較慢的路線，接著的大失誤浪費掉他超過廿秒的時間也使他與金牌擦身而過。

跟女子組一樣，男子組最長的賽段也是落在控制點第十九點到第廿點之間，約有一半的選手選擇穿越小丘，另一半則是繞道而行。Leandersson和Boström有類似的跑法，但有著驚人體力的Boström顯然更輕易勝出。值得一提的是，兩人的路線與女子組的Billstam選擇一樣。

The World Orienteering Championships in Vuokatti started with qualification races in six different classes; three for women, three for men. For many of the top runners, qualification race is more about not losing than about winning.

Denna text återfinns också i den tryckta tidning som delas ut på VM i orientering. Läs mer om bakgrunden här. Bilden ovan är tagen av WOC2013 själva - och inte av mig.

下拉另可見中文翻譯。For Chinese please scroll down.

About 200 runners started and the 15 best ones in each heat, a total of 45 men and 45 women, are now ready for the final on Tuesday. Only men were using GPS tracking devices today, so the focus of this text is on the men.

A popular Finnish victory on home ground was achieved by Tero Föhr in Men heat 3. He was 30 seconds ahead of Baptiste Rollier from Switzerland. Föhr, usually running for the Finnish club Vehkalahden Veikot, was only the 8th fastest on the longest leg, the one between control 4 and 5 which was similar for all three heats.

– I made a wrong choice on the long leg, but otherwise I felt relaxed even though there were some demanding controls. I hope to have the same feeling in the final as I had today, says Tero Föhr.

Road or terrain?

There were many different route choices made on the longest leg as shown in the illustration above. Tue Lassen from Denmark ran almost the whole leg on the road to the north (3300 meter) - while Daniel Barkasz chose a route mostly on the road to the south (3600 meter). The optimal choice on this leg is the 2900 meter long route of Baptiste Rollier (2nd in heat 3) and Peeter Pihl (4th in heat 3), using the northern road for the first part of the leg, and then continue through the terrain for the second part of the leg towards the control. The route run by Tero Föhr is significantly shorter (2650 meter).

38-year old Valentin Novikov from Russia was one of the favourites, but he took a southern route choice (2700 meter long) without any roads at all, and spent over two minutes more than Baptiste Rollier on the same leg.

In the illustration the faster routes are shown in green and the slower in red - generally the northern choices are the fastest for the leg in heat 3. In the other heats the 5th control was placed further to the north, giving other optimal routes.

Finnish winner also in Men heat 2

One of Finland’s favourite runners, 36-year old Jani Lakanen, won his first WOC gold medal in 2001. Lakanen ran in Men heat 2 along with two other World Champions on the long distance, Thierry Gueorgiou (from 2011 in France) and Daniel Hubmann (from 2008 in Czech Republic and 2009 in Hungary). The illustration shows a comparison between Hubmann and Lakanen from the start until control 9. The first 6 controls - including the long route choice leg from 4 to 5 which was similar for all heats - went well for both. Then at the 7th control Lakanen made a small mistake.

 – During my run, I was not sure if I was fast enough. I made a small hook and got a bit nervous after it. But now I can see from the results that I was fast and I am very confident about myself. All the small signs before the race are telling me that things are going well, says Jani Lakanen.

Daniel Hubmann was in the lead at control 7 - having the highest running speed of all runners in the heat. However, at control 8 Hubmann “hit the wall” - losing nearly 3 minutes for a mistake in the control ring.

In the end Lakanen was the winner of Men heat 2, 40 seconds before Thierry Gueorgiou from France and another 49 seconds before Russia’s Leonid Novikov. Lakanen made a stable run, except for a small mistake at control 7.

Thierry Gueorgiou got second and admitted that the terrain was faster than he expected, but said that he saved some energy for the upcoming Final. Hubmann finished 1.41 after Jani Lakanen in 6th spot.

High speed and straight lines

Men heat 1 was dominated by Edgars Bertuks from Latvia. The 28-year old Bertuks’ race was characterized by high speed and straight lines in the terrain. It is also very interesting to note that Bertuks is one of the very few runners who manages to run an excellent time on a southern route choice from control 4 to 5 - winning the leg with 34 seconds ahead of Yury Tambasov from Belarus. Bertuks’s knowledge of this terrain type, knowing it from similar terrain in Latvia, and his high running speed explain how he managed this feat.

 The illustration below shows a comparison between Bertuks and the World Champion Long Distance from 2007 in Ukraine, Matthias Merz from control 13 to the finish. At control 12, Bertuks is in the lead, and a 40 second mistake just before the control point itself doesn’t change that. A mistake between control 13 and 14 costs Bertuks more than a minute, making him lose the top position for a while, but a strong and stable run in the end of the course makes him the winner - despite a slight flu.

– I felt slow today and I did not feel fresh at all. Perhaps the flu is still affecting me, says Edgars Bertuks, who won Middle Distance gold at last year’s WOC.

Merz did - just as Hubmann - a big mistake in the control ring. He passed control 19 with just a few meters - without finding it - and needed another two minutes to find it. He finished on 6th place, 2.16 after Bertuks.

  Tove outstanding in fast Finnish forests

In the three women classes, Switzerland, Great Britain and Sweden were in the top. Most outstanding was Sweden’s Tove Alexandersson, who won heat 3 with a margin of more than five minutes to Natalia Efimova from Russia.

 – I made a mistake at control 7, where I was too far to the east side of the control, says Tove Alexandersson.

She also said that the end of leg 2-3 (a long leg similar to leg 4-5 for the men) was a difficult area, but she was still 16 seconds ahead on that leg. Dana Safka Brozkova from Czech Republic was on second place before leg 2-3, but lost one and a half minute on the long leg and finally ended up at 8th place.

Finland’s favourite Minna Kauppi participated in heat 2, where she had a stable run - except for leg 2-3 where she spent almost three minutes more than the winner Catherine Taylor from Great Britain.

– My mistake was to go straight, and then I even made a small hook in the end of the leg. My feelings were not super-good and my legs felt too relaxed, says Minna Kauppi.

Simone Niggli from Switzerland won women heat 1, despite a one-minute mistake on leg 9-10. Niggli’s winning margin to Tatiana Ryabkina from Russia was only 8 seconds.

– I am pretty happy, even with this mistake. It was white on the map there, and I didn’t expect the terrain to be so open. I tried to save some energy in the later part of the race, says Simone Niggli, who so far has 20 WOC gold medals.

Anders Frick & Jan Kocbach

  芬蘭在資格賽中取得兩席勝利

於芬蘭屋卡第（Vuokatti）所舉行的定向世界錦標賽在資格賽中展開了，資格賽共有六組，男女各三。資格賽對頂尖選手來說，維持住資格比贏得勝利更為重要。選手共兩百名，各組中前十五名的選手，即四十五名男選手與四十五名女選手，將於星期二決賽中爭奪桂冠。今日資格賽中只有男選手穿戴GPS追蹤器，本文因此針對男選手來進行分析。

地主芬蘭隊在男子第三組中成功地由Tero Föhr取得勝利。他以卅秒之差領先來自瑞士的Baptiste Rollier。Föhr通常代表芬蘭Vehkalahden Veikot俱樂部來跑，資格賽裡最長的賽段中，他的速度排在第八名。介於控制點第四點與第五點最長賽段在三組來說難度差異不大。

「我在長賽段中出現失誤，不過即使我仍覺得狀況還不錯，希望決賽中能有像今天的表現。」Tero Föhr說。

選擇路徑或穿越樹林？

根據上圖，最長的賽段有很多不同的路線選擇，丹麥的Tue Lassen整段幾乎都跑在北邊的路徑上（3300公尺），而Daniel Barkasz則是選了南邊的小徑（3600公尺）。此賽段最理想的路線選擇為第三組第二名的Baptiste Rollier與第三組第四名的Peeter Pihl，兩人先是選了北邊的小徑後，就直接穿越林子奔向控制點。但Tero Föhr的選擇更短，僅2650公尺。

卅八歲來自俄羅斯的Valentin Novikov是本次的大熱門，但他在整個賽段中選擇穿越南邊的林子，使得他比Baptiste Rollier多花了兩分鐘的時間！

最快的路線選擇以綠色、最慢以紅色顯示於圖中，整體來說北邊的選擇對第三組此賽段來說最快，其他各組因第五點被放到較北邊的位置，因而有其他的理想路線選擇。

芬蘭在男子第二組中也勝出

芬蘭奪牌熱門人選之一的卅六歲Jani Lakanen，於2001年贏得他首面世錦賽金牌。Lakanen被安排在第二組，同組尚有兩位長距離賽世界冠軍：Thierry Gueorgiou （2011年於法國） 及Daniel Hubmann（2008年於捷克與2009年於匈牙利）。本圖展示了Hubmann 與Lakanen從起點到第九點的路線選擇比較。前六點，包括與其他各組相似從第四點到第五點的長賽段，兩人都跑得很好，但在第七點，Lakanen犯了一個小的失誤。

「當我在跑時，我不確定我跑得是否夠快，我繞了一小圈，然後開始緊張起來。但現在再來看結果時，我當時跑得夠快也顯得很有自信。比賽前所有的即使是小的訊息都在告訴我一切會很順利。」Lakanen表示。

Daniel Hubmann在第七點領先群雄，他的速度贏過該組所有選手，但到了第八點，Hubmann似乎是「撞了牆」，即使他人已在控制點圓圈裡，但其疏失使他損失了近三分鐘的時間。

Lakanen最後在男子第二組勝出，比來自法國的Thierry Gueorgiou快四十秒，比來自俄羅斯的Leonid Novikov快四十九秒。Lakanen的表現很穩，除了第七點的小失誤。

Thierry Gueorgiou排該組第二並也認為地形比他預期的還要好跑，他隱藏了些許實力，留待最後的決賽。Hubmann排在第六，比Jani Lakanen多出1分41秒。

高速與直線

男子第一組由拉脫維亞的Edgars Bertuks領先。28歲的Bertuks穿越樹林時不僅維持高速，且幾以直線方式行進。有趣的是，Bertuks並不被看好會在第四點到第五點這個賽段跑出絕佳的成績，他後來不僅是該賽段跑最快的，並以卅四秒大幅領先來自白俄羅斯的Yury Tambasov。據了解，Bertuks之所以能勝出，原因在於拉脫維亞有相似的地形，因而能跑出此佳績。

圖中比較了Bertuks與奪得2007年烏克蘭定向世錦賽長距離賽冠軍Matthias Merz從第十三點到終點的跑法。在第十二點時，雖然出現了損失四十秒的失誤，Bertuks仍居領先，但隨後在第十三與第十四點的失誤使他多花超過一分鐘的時間並失去領先地位，但強健及穩定的速度仍帶領他邁向成功，即便他有輕微的感冒。

「我覺得今天跑得很慢、很不理想，也許是因為感冒作祟。」曾贏得去年世錦賽中距離賽金牌的Edgars Bertuks說。

Merz跟Hubmann一樣在控制點圓圈內花了相當長的時間。剛開始他離第十九點只有幾公尺遠，卻沒看到它，結果他多花了兩分鐘才找著。最後他排名第六，比Bertuks多出兩分十六秒。

  Tove技壓全場

瑞士、英國與瑞典各在女子三組中排名第一。其中表現最為優異的是瑞典的Tove Alexandersson，她以超過五分鐘的時間大幅領先排名第二，來自俄羅斯的Natalia Efimova。

「我在第七點犯了個錯誤，我跑得太東邊了。」Tove Alexandersson說。

她也說第二到第三點賽段後半部區域（與男子組第四到第五點的長賽段相似）是相當困難的，但她仍以十六秒領先。來自捷克的Dana Safka在第二到第三點前居於第二，但自從在長賽段損失一分半鐘以後，最後以排名第八收場。

芬蘭的希望Minna Kauppi排在第二組，她跑得很穩，除了在長賽段中比該組冠軍，來自英國的Catherine Taylor，多花上幾乎三分鐘的時間。

「我的問題是跑太直了，後半段甚至還多繞了一小圈。跑起來的感覺不是很好，雙腿也太放鬆。」Minna Kauppi說。

來自瑞士的Simone Niggli在第一組排名第一，即便她在第九到第十點出現了一分鐘失誤。Niggli僅比排名第二，來自俄羅斯的Tatiana Ryabkina快上八秒鐘。

「即使有此失誤，我還是蠻開心的。它在地圖上是白色的，但我沒有預期現場會如此開闊。我試著在比賽後段節省些體力。」到目前為止已贏得廿面定向世錦賽金牌的Simone Niggli說。

Den här veckan pågår orienterings-VM 2013 i Vuokatti, Finland. Världsmästerskapen lockar alla de bästa orienterarna från hela världen och en spännande utveckling av orienteringssporten är möjligheten att följa löparna diekt i skogen med hjälp av GPS-tracking.

Orientering är oftast ingen större publiksport, men genom att arrangörerna har bjudit in till en orienteringsvecka för vanliga orienterare så får VM plötsligt en jättepublik. Smart drag!

Under veckan kommer Jan Kocbach (känd som upphovsmannen bakom orienteringssajten World of O) och jag att tillsammans analysera tävlingarna. Analysen kommer sedan att publiceras i den dagliga VM-tidningen som delas ut på plats till publik och tävlande.

Vill du följa VM i sociala medier gör du det lättast här:

https://twitter.com/WOC2013Vuokatti

https://www.facebook.com/woc2013vuokatti

Jag har varit med i SAS Eurobonus sedan början av 1990-talet och har flugit med bolaget massor med gånger. Under andra halvan av 1990-talet gick SAS med i Star Alliance, och möjligheten att tjäna och spendera bonuspoäng hos andra flygbolag än enbart SAS ökade.

Trots tidigare idogt flygande med SAS och andra bolag inom Star Alliance kom jag som bäst dock bara upp i silvernivå, vilket då bl.a. innebar att jag fick ta med en extra väska på flyget, men inte mycket mer.

Men nu har jag - hux flux - fått guldkort på Star Alliance. Och det gick superenkelt. Hur gjorde jag då?

Jo, jag fick nys om att det grekiska flygbolaget Aegean Airlines (A3) skulle ha ett förmånligt lojalitetsprogram vid namn Miles&Bonus. Så jag anmälde mig dit - och fick då 1000 miles/poäng i startbonus. Ytterligare 3000 miles senare fick jag silverstatus ("blue card privileges").

Därefter flög jag en längre resa (i mitt fall till och från Asien, men USA skulle också fungera) samt en kortare resa inom Europa - och vips hade jag flugit ytterligare 16.000 miles och kunde därmed se fram emot att få ett guldigt grekiskt plastkort i brevlådan. Kortet gäller dessutom i ÖVER TRE ÅR - fram till slutet av 2016. Svårslaget!

Jag har bara flugit ekonomiklass, men för den som flyger i business class eller motsvarande är Aegean oerhört generösa. För en affärsbiljett på SAS ger Aegean exempelvis 200% av ordinarie miles.

Det ska poängteras att man för att kunna dra nytta av alla guldkortsförmåner, som till exempel loungeaccess på flygplatserna, extra bagage, snabb säkerhetskontroll etc., behöver flyga med något Star Alliance-bolag - dock ej just Aegean Airlines själva. Aegean har heller ingen motsvarighet till SAS bonuskort Pandion, så för den som reser extremt mycket är Aegean ingen bra idé. För sällanresenären som vill sätta guldkortskant på flygresan är Aegeans "Miles and Bonus" dock väldigt rekommendabelt.

Så, vad väntar du på? Sign up now! :)

Nu har nya numret av LUM kommit ut, och där finns mitt reportage från Taiwan. Kolla in:

http://www.lum.lu.se/spaning-i-taiwan-efter-nya-strategiska-samarbeten/

I måndags var jag på TEDxLU, ett TEDx-evenemang arrangerat av Lunds universitet. Temat var perspektiv, vilket jag tolkade som "en salig blandning". (Bilden ovan visar Patrick Amsellem, chef för Skissernas museum i Lund, samt moderatorn Susanna Bill.)

För just blandningen var stor. Proffsigaste framförandet stod i mitt tycke Andreas Ekström (bild ovan) för, när han gav publiken insikt i Googles makt. Inga nyheter alls för den insatte, men som Lotten konstaterade kan Googles makt komma som en rejäl överraskning för många.

Prins Manvendra Singh Gohil från Rajpipla i Indien (se nedan) var en av de övriga talarna. Läs gärna vad Lundagård skrev om honom häromdagen. Bilden tog jag med mitt teleskopstativ, som för övrigt flitigt använts även på såväl Ungt ledarskap som på gården utanför AF-borgen för att föreviga protesterna mot SD:s Jimmy Åkesson.

Mest känsosamma tal höll den tidigare KTH-professorn Anders Wilhelmson, som uppfunnit engångstoaletten Peepoo.

Mest rutinerade talare var nog Marie Dacke, som också pratade om bajs - men mer specifikt dyngbaggar. Marie vann i vintras pris för att hon är så bra på att förklara sin forskning, både på Science slam och i andra former.

TEDxLU direktsändes på webben, tack vare min körkompis Staffan som här ses sitta i teknikrummet på Skissernas museum:

När många andra klädföretag flyttar produktionen till Östeuropa eller Asien går nystartade Marappo istället till de östra delarna av Malmö. Med hjälp från sykunniga invandrarkvinnor i Rosengård ska Marappo tillverka närproducerade jeans.

Marappo vill tillverka skånska jeans med hjälp av sömmerskor i Rosengård. Klicka på filmen ovan för att se klippet med grundarna som jag i höstas gjorde åt nyhetsbyrån Nytt från Öresund.

– Vi som startade Marappo är alla klädintresserade jeansnördar som kände att vi ville skapa ett eget jeansmärke, och kände att vi kunde åstadkomma bättre kvalitet om vi producerar lokalt. Vi har konstaterat att det finns extremt bra kompetens i Rosengård när det gäller sömnad, säger Peter Arneryd, som är en av de tre grundarna.

Första året är planen att sälja omkring 1.000 par jeans för ett par tusenlappar styck via återförsäljare och den egna webbshopen.

– Vi har 16 symaskiner och annan utrustning i en lokal för fyra-fem personer. Så inom kort kommer vi att behöva flytta någon annanstans för att få plats, säger Peter Arneryd.

Han räknar med lansering på nätet och i butiker under våren. Marappos kontor finns i dag på Ideoninkubatorn The Creative Plot i Lund.

Nu är det officiellt att jag får Journalistfondens stipendium. Pengarna ska gå till en Kinaresa, där jag ska titta närmare på hur innovationsarbetet i Kina fortskrider och hur den kinesiska företagsekonomin bland annat påverkar svenska företag.

Innovation, teknik, ekonomi, Kina och Sverige. Detta är precis sådant som jag är intresserad av. Redan idag bevakar jag Kina och kinesiska företag, men genom detta stipendium får jag förhoppningsvis ännu bättre koll. Kul, säger jag och tackar så mycket för pengarna!

Lästips: http://www.medievarlden.se/nyheter/2013/03/de-far-journalistfondens-stipendium

Att logga sitt liv blir mer och mer populärt – inte bara bland de absoluta nördarna. Livsloggning, en försvenskning av engelskans life logging, listas av många som en av årets hetaste trender. Själv loggar jag till exempel min egen vikt här.

Läs gärna min artikel om minikameran från Linköpingsföretaget Memoto som kan hjälpa minnet på traven. Kameran tar två bilder per minut - dygnet runt, året om. Artikel om detta finns hos IT24:

http://it24.idg.se/2.2275/1.496880/kameran-som-loggar-ditt-liv

Det är för övrigt inte första gången som jag skriver om Martin Källström och hans startups. Första gången som jag träffade gänget var på Le Web i Paris 2007, då de liksom jag var där på trendspaning. Då blev det - förutom min premiär i VentureBeat - visserligen främst en artikel om Facebook (uppföljning 2009 här). Däremot skrev jag en artikel om dem i samband med SSWC 2009, då de lanserade Twingly Channels.

Nåväl. Artikeln hos IT24 ingår i en trendspaningsserie. Den första artikeln, om 3D-skrivare, kan du läsa mer om här.