Vad förstÄr eleverna av en jordbÀvning?
Efter hÀndelseutvecklingen i Japan uppstÄr naturligt behovet att undervisa om jordbÀvning och tektonisk aktivitet. Större jordbÀvningar intrÀffar ungefÀr en gÄng per termin, vilket av tragiska orsaker underlÀttar ens terminsplanering och undervisningsberedskap...
Den hĂ€r gĂ„ngen har jag lagt band pĂ„ mig och istĂ€llet för att (som jag vanligen gjort) satt igĂ„ng att undervisa tills det var dags för prov, gett eleverna testet först. Inte i första hand för att de ska förstĂ„ vad de behöver lĂ€ra sig (den förstĂ„elsen kommer inte av enbart ett prov), utan i första hand för att se hur de urskiljer fenomenet jordbĂ€vningar. En sammanstĂ€llning av mina frĂ„gor och elevernas svar pĂ„ valda frĂ„gor finns hĂ€r.Â
Jag har ju envist föresprĂ„kat en variationsteoretisk ansats i undervisning pĂ„ den hĂ€r bloggen (att "urskilja" Ă€r en term jag lĂ„nar dĂ€rifrĂ„n), men det Ă€r inte helt lĂ€tt att förklara vad denna teori i praktiken kan innebĂ€ra för undervisningen. Bra litteratur pĂ„ nĂ€tet Ă€r svĂ„r att hitta, hĂ€r Ă€r en avhandling i pdf-format som sammanfattar den ganska pedagogiskt, men annars rekommenderar jag Ference Martons och Shirley Booths Om lĂ€rande, eller Ă€nnu hellre Ference Martons och Amy B. M. Tsuis Classroom Discourse and the Space of Learning som referenslitteratur.Â
Variationsteori utgÄr frÄn vikten av att kartlÀgga elevernas olika typer av förförstÄelse. Efter att ha lÀst John Hatties Visible Learning, som med emfas inskÀrper vikten av att lÀraren tar reda pÄ hur eleverna uppfattar undervisningsstoffet och dynamiskt bygger och anpassar undervisningen vartefter elevernas uppfattningar förÀndras, kÀnner jag mig som en lite pedagogiskt nyvaken lÀrare och har nu gjort ett seriöst försök att tillÀmpa variationsteorin. Inte för att "leka professor", utan för att fÄ ett grepp om hur jag ska lÀgga upp undervisningen.
Variationteorin (som hÀrstammar ur den fenomenografiska ansatsen) talar om förstÄelse som förmÄga att urskilja fenomen i omvÀrlden pÄ olika sÀtt, och att dessa uppfattningar skiljer sig genom givna kritiska aspekter. Vilken förstÄelse eller uppfattning som Àr den avsedda mÄste avgöras av intentionerna med undervisningen och förutsÀttningarna man som lÀrare har.
För att ta reda pĂ„ vad eleverna hade för förförstĂ„else gjorde jag ett förtest, dvs. stĂ€llde ett antal frĂ„gor för att ringa in deras förstĂ„else. Av frĂ„gorna jag stĂ€llde valde jag sedan ut nĂ„gra som jag ansĂ„g gav mest att fördjupa sig i (pĂ„ begrĂ€nsad tid) och kategoriserade elevernas svar i olika typer av förstĂ„else. Det sistnĂ€mnda kan kanske lĂ„ta fyrkantigt, men faktum Ă€r att elevernas förstĂ„elseformer inte Ă€r helt unika eller individuella, de lĂ„ter sig faktiskt grupperas.Â
Till att börja med tittade vi pÄ ett reportage frÄn Play Rappot (ca 10 min) och dÀrefter presenterade jag frÄgorna, frÄn början sju stycken. FrÄgorna jag valde att gÄ vidare med var
Varför blir det jordbÀvning?
Varför blev det en tsunami?
Kan det bli jordbÀvningar i Sverige? Förklara hur du tÀnker!
Jag hade ocksĂ„ förmĂ„nen att just vid tillfĂ€llet ha en blandad grupp med elever frĂ„n den andra fyran, som tidigare under lĂ€sĂ„ret har lĂ€st geografi och yttre krafter, bland annat jordbĂ€vningar.Â
Min sammanstĂ€llning av elevsvar i olika kategorier kan du del av hĂ€r, dĂ€r de elever som haft tidigare undervisning har svar markerade med fetstil. NĂ„gra iakttagelser kring svaren:Â
NĂ€r det gĂ€ller hur elever uppfattar orsaken till jordbĂ€vningar, sĂ„ kan man se att de som blivit undervisade om plattor ocksĂ„ gör en koppling till plattor. (Jag skulle spontant sĂ€ga att nivĂ„ C representerar en godkĂ€nd nivĂ„ av förstĂ„else, men det finns ju nivĂ„er av mer sammansatt förstĂ„else, som sammanstĂ€llningen visar).Â
DĂ€remot verkar det oklart hur plattorna verkar pĂ„ varandra, och vad dessa plattor egentligen Ă€r. Det Ă€r viktigt att komma ihĂ„g att bĂ„de "plattor" och "krockar" Ă€r metaforer. De Ă€r vanligt förekommande i förklaringar av exogena processer (som jordbĂ€vningar), men man kan ana att de Ă€r missledande. Exempelvis verkar mĂ„nga elever ha uppfattat detta med att "krocka" utifrĂ„n sin vardagsförstĂ„else: som nĂ€r tvĂ„ bussar krockar (mĂ„nga verkar ocksĂ„ bara uppfatta det som att endast tvĂ„ plattor kan interagera). RörelsemĂ€ngden Ă€r givetvis enorm i en jordbĂ€vning, men processen gĂ„r förstĂ„s inte till sĂ„ att plattorna driver runt fritt och dĂ„ och dĂ„ krockar vĂ„ldsamt mot varandra. Den hĂ€ftiga rörelsen Ă€r snarare att likna vid den som uppstĂ„r nĂ€r man pressar tvĂ„ föremĂ„l mot varandra tills det ena (eller bĂ„da) "snĂ€pper ivĂ€g".Â
Med variationsteoretiska terminologi skulle man sĂ€ga att uppfattningen av naturen hos plattornas storlek och rörelse Ă€r en kritisk aspekt för förstĂ„else av nivĂ„ D och E (som ingen elev nĂ„tt). Jag sĂ€ger inte att alla elever kommer att nĂ„ djupare förstĂ„else, ens om man möjliggör den genom att synliggöra de kritiska aspekterna (t.ex. genom att Ă„skĂ„dliggöra plattornas lĂ„ngsamma hastighet, ca 1 mm pĂ„ en veckas tid).Â
En kritisk aspekt för förstÄelse kan ocksÄ vara utseendet pÄ plattornas rörelse. Beskrivningar som "3,5 cm per Är" kan ge intrycket, för den som inte Àr van att tÀnka i genomsnittliga angivelser, att förflyttningen sker stötvis ett steg (3,5 cm lÄngt) Ärligen. Detta skulle kunna leda förstÄelsen fel (att man tÀnker sig att det Àr detta som nu hÀnt i Japan), men det finns Ä andra sidan inget i elevsvaren som pekar i nÄgon riktning.
Man kan ocksÄ se att just förmÄgan att förestÀlla sig plattorna och deras rörelser skulle kunnat vara ett eget lÀrandeobjekt (Äterigen för att prata med variationsteoretiska termer). Plattornas rörelser Àr ju en direkt följd av rörelserna i jordens varma inre, man skulle kunna sÀga att de Àr som en crowd-surfande konsertbesökare, som drivs fram av publikens uppstrÀckta hÀnder, för att ta en nÄgot skruvad liknelse).
Sammanfattningsvis om förmÄgan att ange orsaker till jordbÀvningars uppkomst, sÄ behöver elverna urskilja plattor, deras rörelse och hur spÀnningar nÀr plattorna "skaver mot" varandra ibland utlöser mycket hÀftiga rörelser. För att detta ska urskiljas mÄste de ocksÄ se plattornas underlag som en trögrörlig het massa i stÀndig rörelse (japp, jag har slut pÄ liknelser, fÄr se vad jag hittar pÄ nÀr det blir dags för undervisning, vÀrmer honung i en kastrull kanske? :)
Svaren pĂ„ frĂ„gan Varför blir det en tsunami? uppvisar ett som nĂ„r vad jag tolkat som den högsta nivĂ„n av förstĂ„else: att tsunamin uppstĂ„r som en vattenvĂ„g som ute till havs inte behöver vara sĂ€rskilt pĂ„taglig, men som fĂ„r sin vĂ„glĂ€ngd förkortad, och dĂ€rmed ökar i amplitud, nĂ€r den kommer in pĂ„ grundare vatten.Â
I övrigt Ă€r det ganska jĂ€mn fördelning mellan de som har en relativt god förstĂ„else (kategori D) och de som saknar förstĂ„else, eller bygger den pĂ„ felaktiga antaganden om att tsunamis Ă€r sĂ€rskilt kraftiga undervattensströmmar som "spĂ„rar ur". HĂ€r blir utmaningen att fĂ„ eleverna att förstĂ„ vĂ„grörelser. Med en filt som man hastigt lyfter och sĂ€nker i ena Ă€ndan skulle man kunna simulera en vĂ„grörelse av olika vĂ„glĂ€ngd. Skulle man kunna manipulera med underlaget för att visa att vĂ„gen ökar i höjd om den vĂ„glĂ€ngden förkortas? Vet inte Ă€rligt talat om jag hĂ€r sjĂ€lv har den fulla förstĂ„elsen, men nĂ„gon mer kunnig fĂ„r gĂ€rna fylla i.Â
De flesta elever ser i vilket fall vĂ„gen som en fysiskt enhet (som bildas eller slĂ€pps lös av kraften i explosionen), inte som en fortplantad rörelse, sĂ„ undervisningen mĂ„ste börja dĂ€r.Â
NĂ€r det gĂ€ller frĂ„gan Kan det bli jordbĂ€vningar i Sverige? sĂ„ kan man se att mĂ„nga av  eleverna har god förmĂ„ga att dra slutsatser utifrĂ„n sin förstĂ„else av jordbĂ€vningar, men att lika mĂ„nga inte kan göra reda pĂ„ skillnaden mellan jordbĂ€vningar och vulkaner. Detta kan nog förklaras med att de ser jordbĂ€vningen som en explosion (nyhetsrapporteringen gör heller iinget för att förhindra denna typ av förstĂ„else...). PĂ„ motsvarande sĂ€tt tror jag eleverna ser vulkanutbrott som explosioner, vilket de i överförd betydelse kanske kan beskrivas som, men inte i den direkta betydelse eleverna verkar ge dem (som bomber som exploderar).Â
FörstÄelse E, att jordbÀvningsrisken Àr kopplad till palttans storlek och vÄrt lÀge pÄ denna Àr nöjaktig, men kÀnns inte fullt tillfredsstÀllande. De flesta svar antyder ÀndÄ att eleverna ser en jordbÀvning som en explosion, dÀr man kanske hellre skulle vilja att de sÄg rörelsen som att en osynlig hand gjorde ett ryck i plattan uppÄt eller nedÄt. Givetvis inte bokstavligt tolkat, dÄ Àr vi inne pÄ religionsundervisning :)
Min kommande undervisning om jordbÀvningar kommer alltsÄ strÀva efter en djupare förstÄelse för plattornas utseende och rörelser, med avsikten att komma bort frÄn det som verkar vara elevernas förestÀllning (Àven efter undervisning), att plattorna rör sig ungefÀr som hockeypuckar pÄ isen, som ibland krockar med varandra.
Titta gĂ€rna pĂ„ sammanstĂ€llningen, dĂ€r det finns fler frĂ„gor och svar. Att avsĂ€tta en halv lektion till provet (vilket var tidsĂ„tgĂ„ngen) kĂ€nns helt klart motiverat. Efteranalysen var förstĂ„s tidskrĂ€vande (ca tre timmar), men man behöver egentligen inte grotta ned sig sĂ„ mycket som jag gjort hĂ€r (mer eller mindre i övningssyfte) för att fĂ„ en djupare förstĂ„else för hur elever förstĂ„r och missförstĂ„r fenomenet jordbĂ€vningar. Och var man ska börja sin undervisning.Â
