TRĂNING SOM HJĂLP VID BĂ DE NEDSTĂMDHET OCH DEPRESSION ⊠ĂR DET BĂTTRE ĂN MEDICINER
MAJ 24, 2016
TrÀning lika effektiv som medicin mot depression
Det var lÀnge sedan. Just dÀrför tror jag, att det kan ge ett perspektiv pÄ kunskapens betydelse.
Jag hade börjat min vĂ€g mot psykologexamen. Sommarjobbet blev att arbeta som bitrĂ€de pĂ„ Barnpsykiatriska avdelningen VĂ€nersborgs lasarett. Det var en relativt ny enhet och den lĂ„g sĂ„ vackert mot vattnet med rĂ€tt stora grĂ€smatteytor. Som bitrĂ€de kunde jag steg för steg bygga relationer till de ungdomar, som var inlagda pĂ„ kliniken. De hade olika diagnoser. Jag nĂ„dde flera av dem. KĂ€nslan, att de lĂ„g dĂ€r pĂ„ sina rum i vackraste sommaren och med denna vackra miljö runtikring, gjorde ont i mig. Jag kĂ€ndeâŠdetta Ă€r fel pĂ„ nĂ„got sĂ€tt. För mĂ„nga av flickorna i synnerhet sĂ„ var missnöjet med, hur de sĂ„g ut, nĂ„got av symptomen.
Jag tĂ€nkteâŠjag kan starta upp lite trĂ€ning pĂ„ grĂ€smattan utomhus och fĂ„ igĂ„ng lite trĂ€ning av musklerna och ny energi. Jag kunde göra det pĂ„ min lunch.  Och tĂ€nk jag fick med en del. Det kĂ€ndes sĂ„ kul. Tills nĂ„got stack i ögonen pĂ„ annan personal. Riktigt hur det dĂ€r hĂ€ngde ihop, vet jag inte. Det jag vet, Ă€r att jag blev tillsagd, att detta fick jag inte göra pĂ„ arbetstid. Det ingick inte i mina arbetsuppgifter. SĂ„ det blev ett litet streck i den ambitionen. Dock jag kĂ€nde ju gensvaret och bestĂ€mde mig för att ok, jag kan stanna kvar lite efter arbetstid och satsa lite pĂ„ sĂ„ sĂ€tt. Jag ville ju bidra till, att patienterna mĂ„dde bĂ€ttre. SĂ„ fick vi snurr pĂ„ trĂ€ningsgruppen igen och det kĂ€ndes bra. Tills budet kom⊠nej, de, som var pĂ„ kliniken, skulle inte fĂ„ delta i detta. Det var inte bra för dem. SĂ„ hela projektet fick avblĂ„sas och ungdomarna ligga pĂ„ sina sĂ€ngar igen.
Erfarenheten fick mig att fundera mycket pÄ, vad jag trodde pÄ, vad det var för kunskap som sa, att detta Àr inte bra för dem. Hitte-pÄ kunskap, avundsjuka eller kunskap? Vad Àr skillnaden? Och det fÄr otroliga konsekvenser, om vi behandlar tro som sanning.
Det var en verkligt viktig artikel i SvD fredag den 20 maj. Rubriken Ă€r â Lögner ett farligt vapen mot rasism. Den sĂ€tter ljus pĂ„ just den frĂ„gan. Ăr det ok att âtrollaâ med sina egna erfarenheter, sin egen tro och sina egna idĂ©er och behandla dem som vore de sanning? Vad behöver vi sĂ€tta upp för kontrollstationer pĂ„ vĂ„rt eget tĂ€nkande, vĂ„r egen tro, för att inte falla offer för att blanda ihop tro, tyckande och kunskap? Det kĂ€nns i min vĂ€rld mĂ„nga gĂ„nger som âVilda VĂ€sternâ i debatter i media och bland vanliga mĂ€nniskor. Vi verkar inte ha förvaltat respekten för just kunskap o vetande. Utbildning, bildning och kultur sĂ„ viktiga fundament i ett samhĂ€llsbygge. MĂ„ vi fĂ„ mĂ„nga fler artiklar som den Dick Harrison skrev, sĂ„ att vi kan fĂ„ hjĂ€lp att skilja pĂ„ tro, tyckande och vetande.
