GĂ„r det att geotagga allt?
I morse nĂ€r jag satt pĂ„ tĂ„get till Sthlm och ögnade igenom twitter gjorde @fdqps mig uppmĂ€rksam pĂ„ en av @jocke s kommentarer (nr 18) i hans #jjk pĂ„Â http://jardenberg.sesom i sin tur var en kommentar pĂ„Â @fdqps egen blogg och inlĂ€gget âGeotagga alltâ. @jocke ville ha med in mig i diskussionen och @fdqps efterlyste tankar.
HÀr kommer jag, rÀtt in i diskussionen och med tankar.
Positionering Àr det nya svarta
Visst Ă€r det sĂ„, och det har vĂ€l varit det sedan Telia lanserade Friendfinder i slutet pĂ„ 2001. I snart 10 Ă„r har vi haft âĂ„ret dĂ„ positioneringstjĂ€nsterna slĂ„r igenomâ men 2010 Ă€r kanske det Ă„r dĂ„ det faktiskt stĂ€mmer i nĂ„gon mĂ„n. Med potenta terminaler (lĂ€s iPhone och Android) ute i terrĂ€ngen börjar en anvĂ€ndarbas vĂ€xa till sig och med de sociala mediernas intĂ„g i vĂ„ra liv har fler och fler börjat anvĂ€nda deras geotagging funktioner för allt möjligt. MĂ€ngden geodata som produceras ökar dramatiskt och med den vĂ€xer innovationspotentialen kring tjĂ€nsteutveckling.
Att sĂ€ga att geodata idag Ă€r âinlĂ„st, obefintligt eller av ganska ointressant naturâ Ă€r bĂ„de rĂ€tt och fel. I alla GIS projekt Ă€r det i princip insamlingen av data som Ă€r det svĂ„ra. Antingen finns rĂ€tt data i fel format eller sĂ„ fĂ„r man helt enkelt kavla upp Ă€rmarna och producera sjĂ€lv. Att datat finns som adresser istĂ€llet för lat/long Ă€r för det mesta ett resultat av att man helt enkelt inte arbetat med det visualiserat pĂ„ en karta. I en excelfil kan man snabbt söka upp den aktuella adressen och lĂ€sa ut vĂ€rdet nĂ€r man pĂ„ sin kommunala förvaltning fĂ„r frĂ„gan om tidigare radonmĂ€tningar eller vad det nu kan handla om. Skulle man istĂ€llet visualisera adressdatat pĂ„ en karta krĂ€vs lite geokodningav adresserna och en kartmotor som kan plotta ut det hela. Ska men sen kunna söka geografiskt i kartan sĂ„ krĂ€vs ytterligare magi. Det Ă€r förmodligen för avancerat arbete inblandat för att det ska löna sig i slutĂ€ndan nĂ€r det gĂ€ller enkla sökningar.
HÀr tror jag att man har ett annat problem ocksÄ. Att man vill anvÀnda lat/long ellerWGS84,som Àr vad NAVSTAR GPS spottar ur sig, beror pÄ (gissar jag) att man anvÀnder kartmotorer som Àr byggda för det. I Sverige Àr SWEREF 99 och RH 2000 de officiella referenssystem som har ersatt de tidigare referenssystemen RT 90 och RH 70, delvis som en anpassning mot WGS84. DessvÀrre Àr det nog sÄ att en hel del geodata fortfarande Àr RT 90 anpassat. I och med mitt arbete sÄ har jag tÀt kontakt med kommuner som jobbar med SWEREF 99 övergÄngar och det Àr ingen enkel match.
Mycket geodesinörderi dĂ€r men jag tror att detta spelar en ganska stor roll i Sverige nĂ€r det gĂ€ller att anvĂ€nda data för tjĂ€nsteutveckling pĂ„ webben med nymodigheter som Google Maps et al.Â
Geotagga allt
En uppskattning nĂ„gon gjort nĂ„gon gĂ„ng menar att 70-80% av all information gĂ„r att positionsbestĂ€mma. InnebĂ€r inte det att det mesta redan Ă€r geotaggat? FrĂ„gan Ă€r hur man ska tolka informationen. Det försiggĂ„r en hel del forskning kring âden semantiska webbenâ och det gĂ€ller Ă€ven för geomatiken. I takt med att teknikerna för att geotagga mognar kommer nyproducerad data utnyttja detta mer och mer och historisk data kommer kunna tolkas och geokodas successivt. Jag hĂ„ller helt med hĂ€r, det finns bara vinster att göra!
Vad vill jag göra? / Vad finns idag?
Geowiki sĂ€ger du. Ăr det inte vad OSM Àr/vill vara? Eller SimpleGeo, eller CloudMade, eller ArcGIS Online, eller Google Maps eller en massa andra som vill vara knutpunkten för geodata? I Sverige har vi Geodataportalen som siktar pĂ„ att bli knutpunkten för âprofessionella anvĂ€ndareâ. @tomaswennstrom presenterade sina tankar om ett One stop geo-shop vid positioneringsspĂ„ret pĂ„ Ă„rets Internetdagar. Vill man blicka ut sĂ„ har EU direktivet INSPIRE en stor inverkan pĂ„ hur detta kommer utvecklas och givetvis har man Ă€ven en INSPIRE Geoportal. MĂ„nga vill slĂ„ss om kakan och frĂ„gan Ă€r vĂ€l vem som har mest muskler. Med det sagt tycker jag inte det Ă€r en dĂ„lig idĂ© men Sverige Ă€r för litet och vĂ€rlden Ă€r för stor.
Foursquare, Gowalla och Twitter Àr i detta fall helt ointressanta tror jag. Det intressanta finns i kopplingen Facebook Places och Google, dĂ€r finns en massiv anvĂ€ndarbas (FB) och embryon till den tekniska innovationshöjd (Google) som kommer krĂ€vas. Jag Ă€r inte riktigt klar med mina funderingar kring hur FB och Google ska fĂ„ till detta men vad man Ă€n tycker om dessa tvĂ„ aktörer sĂ„ Ă€r det de som kommer ta oss till nĂ€sta steg bortom manuella checkin tjĂ€nster och tama âhitta bankomatenâ appar.
NĂ€sta steg
SĂ„ @fdqps, vill du ta detta ett steg lĂ€ngre sĂ„ kontaktar du mig pĂ„ min arbetsplatsÂ
