Elin, 31, har 500 mjuka gosedjur

Elin Lyth, 21, med alla sina mjukisdjur. Dottern Saga, 5, samlar på Pez-figurer.

Foto: Gustav Mårtensson

Elin Lyth, 31, är samlare. Hon har runt 500 luktsuddigummin och lika många mjukisdjur.

– Jag vet inte riktigt varför jag samlar. Jag bara gör det.

Det började redan när hon var barn. Det första mjukisdjuret, en Snobben, fick hon redan när hon låg i sin mammas mage.

– Sen har det rullat på. Nu har jag över 500 mjukisar.

I berget av mjukisar ligger Snobben, Katten Gustaf, Tom och Jerry, Obelix, hundar, nallar och så räven Pelle.

– Den är nog min favorit. Jag fick honom när jag låg på sjukhus som barn. Han har varit med om mycket, säger hon och visar den slitna, och näst intill sönderkramade, räven. Hon säger att hon kan tänka sig att göra sig av med sin samling till något gott ändamål.

– Det skulle vara bättre än att de bara ligger nerpackade i påsar.

Men det finns undantag.

– Pelle kan jag inte göra mig av med. Han betyder för mycket.

Elins samling av luktsuddisar har hon lämnat in till Nordiska museet.

– De är en del av utställningen Storsamlaren. Men mjukisarna hade varit för bökigt att transportera dit, säger hon. Även dottern Saga, fem och ett halvt år, är samlare.

– Jag samlar på Pez-figurer. Jag har ganska många, säger Saga. Åtta stycken.

"Behovet av att samla finns i våra gener"

Varför samlar vi? Samlarexperten Peter Pluntky, 65, tror att det har historiska förklaringar.

– Människan har alltid samlat. Det finns i våra gener.

Själv samlar Peter Pluntky på gamla cykelprylar, reklamskyltar i plåt och Stockholmsvykort.

– Många drivs nog av en önskan att systematisera saker. De har ett oerhört intresse, och kunskap, om ett visst snävt område, säger Peter Pluntky.

Han säger att många också samlar på saker med anknytning till sina arbeten.

– Radiohandlare och fotografer samlar till exempel ofta på radioapparater respektive kameror. Men, säger han, en del börjar samla av en slump.