Stadsplanering
Stadsplaneringen och dess riktlinjer styrs idag av stadsbyggnadskontoret. I översiktsplanen presenteras stadens utveckling i grova penseldrag. Detaljplanen beskriver flera eller enstaka kvarter, den innehÄller Àven riktlinjer gÀllande hur man fÄr bygga samt för vilka ÀndamÄl.
Kreativt sett handlar stadsplanering om att forma och ordna hur tÀtbebyggelsen Àr uppbyggd. Det handlar om helheten kring gator, byggnader, torg och liknande. Tanken var ursprungligen att faststÀlla grÀnslinjer mellan olika kvarter, för att bland annat underlÀtta framtida bebyggelse.
Historisk bakgrund
Medveten stadsplanering har funnits i olika kulturer i 4000 Ă„r; den vĂ€sterlĂ€ndska stadsplaneringen brukar hĂ€rledas till det anrika Grekland, dĂ€r bland annat den klassiska rutnĂ€tsplanen tillĂ€mpades för första gĂ„ngen. Att ha raka linjer, rĂ€tvinklig het och en strĂ€van efter enhetlighet var dominerande mycket lĂ€nge. Modern stadsplanering uppstod under renĂ€ssansen, dĂ„ bland annat det visuella intrycket blev mer viktigt. En stad med ett centralt belĂ€get torg, med utstrĂ„lande gator med tillhörande tvĂ€rgator, blev mer vanligt pĂ„ 1500-talet och förde med sig flera praktiska fördelar. Under denna tid blev det Ă€ven vanligt med en huvudgata i stĂ€derna. För ett sjuttiotal Ă„r sedan ansĂ„g mĂ„nga att stĂ€derna var fĂ€rdigbyggda och inte kunde byggas ut mer, och tanken pĂ„ satellitstĂ€der föddes. Ăven sovstĂ€der blev vanliga under denna tid.
Modern stadsplanering
En nyhet i modern tid Ă€r ekologiska och miljövĂ€nliga tankar; att stĂ€derna ska byggas för att vara sĂ„ pass energisnĂ„la som möjligt. Fokus ligger pĂ„ klimatet. Parker Ă€r vanliga i stĂ€der idag och ses ibland som âstadens lungorâ MiljötĂ€nk Ă€r pĂ„ frammarsch och börjar ta en större del i stadsplaneringen.
