St. Croix, flour-carbon och mjuka 4Plays? Underbart!

Fick hem ordern från sportfiskeprylar.se i slutet av förra veckan. Galet nöjd. Köpte så kallade lipskulls, storlek L, till de nya mjuka 4Playsen. Jag hade sedan tidigare en hög med mjuka 4Plays 19 cm, i olika färger, men jag kunde testa dem först idag. De simmar helt magiskt. Om möjligt simmar de lika realistiskt som den vackrast simmande fisken. I detta fallet stämmer reklamen helt, finns de fisk kan de inte motstå detta betet. Se gärna filmen >>här<< om ni vill se hur de ser ut i vattnet!

Min ambition nu är att rusta upp med de mjuka i fler färger och storlekar, för att sedan fiska dem ihop med lipskullen. Det var kul också att mitt St. Croix Premier-spö samt ambassadeur Record rcn 50 kastade galet bra med de mjuka 19 cm's betena! Denna combon är fantastiskt, och är den jag lär lägga mest tid vid.

Flour-Carbon-tafsarna jag köpte från Dogger.se? Magiskt bra. Jag ämnar köpa drygt fyra stycken till. Starka, följsamma och helt efter förhoppningarna. Prova dem om ni är trötta på att linda och limma på tafsarna ni tidigare gjort själva.

Så idag fick jag äran att i sällskap med min flickvän och meisterfisker-dawg Morris spendera tid vid smultronstället igen, med fullt fungerande (och grymt härlig) utrustning, med heta beten och tafsar. Fick jag fisk? Jag började ensam, Wilma hade ett ärende att uträtta. När jag kom hade solen precis börjat skymma, det var riktigt vackert och drygt en 10 grader varmt i luften. Det blåste knappt och det verkade sprudla av liv runt omkring mig, fåglar, fiskar som slog, och brölande vilt i snåren. Efter bara några kast hade jag en grövre gäddda som följde min gul-orangea 4Play. Den var med ända in till kanten, och gjorde där ett försiktikt hugg i svansen på betet. Hjärtat stannade för några sekunder, koncentrationen steg, fisken stod kvar cirka en halvmeter framför mig. Vid nästa invevning var den kvar, och visade sig på samma ställe som sist. Min nyfikna pudel blev dock intresserad, och hans siluett skrämde iväg fisken (!! ARGH !!).Gäddan var ganska lång men svår att uppskatta i vattnet, det var iaf minst en 5-6 kilos, och den hade varit kul att drilla. Sedan var det lugnt ett tag. Vi stod och provade olika beten och platser, och efter en tid bevittnade jag hur en vass till vänster av vår sida började röra på sig. Vi stod blixtstilla, häpna och intresserade av fenomenet.  Vassarna fortsatte att svaja, och detta bara en två till tre meter ifrån oss, ända in vid land. Jag sade, lätt upphetsat:

-snälla älskling, säg mig att du också ser det här! Fisken visade några stora fenor, lugnt och kraftfullt förlyttade den sig emot oss. Jag kunde inte hålla mig, jag ville försöka. Vid en cirka två meter ifrån oss kastade jag min mjuka 4Play drygt en halvmeter ifrån fisken. Jag försökte dämpa kollissionen och ljudet som uppstår i den mån det går, och spann sedan in betet så effektivt jag trodde var möjligt.

Inget.